Satsningar på försvaret ska skydda EU-invånarna

Hantera säkerhets- och försvarsutmaningar

Under första halvåret 2025 föreslog kommissionen flera viktiga initiativ för att öka EU:s försvarsberedskap och försvarsinvesteringar:

• En vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030
• ReArm Europe – en plan för att finansiera EU:s försvar
• Ett förenklingspaket om försvarsberedskap

Förslagen är en förutsättning för att kunna ta itu med utmaningarna och luckorna på säkerhets- och försvarsområdet. 

I oktober 2025 lade kommissionen fram en färdplan för försvarsberedskap 2030 för att mäta framstegen och diskutera nästa steg.

I november föreslog kommissionen som aviserat i vitboken ett nytt åtgärdspaket för att förbättra den militära rörligheten i hela EU. Kommissionen lade också fram en färdplan för en omställning av EU:s försvarsindustri genom disruptiv innovation. 

ReArm Europe ska stärka försvarsfinansieringen genom att ge EU-länderna större finansiell flexibilitet.

Det ska ske genom följande åtgärder: 

• Aktivera den nationella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten, så att länderna kan öka försvarsutgifterna. En ökning av försvarsbudgetarna med 1,5 % av BNP skulle kunna skapa nästan 650 miljarder euro i finanspolitiskt utrymme i fyra år.
• Lansera Safe-instrumentet – ett låneinstrument på 150 miljarder euro som ska hjälpa länder att investera på viktiga försvarsområden som robotförsvar, drönare och it-säkerhet. Medlen kommer att anskaffas på kapitalmarknaderna och betalas ut till intresserade medlemsländer på begäran, på grundval av nationella planer. Safe-instrumentet antogs av ministerrådet i maj 2025 och kommer att uppmuntra länderna att använda pengarna smartare, tillsammans och på EU-nivå.
• Stödja Europeiska investeringsbanksgruppen när det gäller att bredda gruppens utlåning till försvars- och säkerhetsprojekt och skynda på spar- och investeringsunionen för att mobilisera privat kapital så att den europeiska försvarsindustrin inte enbart är beroende av offentliga investeringar. 

De här finansiella verktygen kommer att få positiva effekter för EU:s ekonomi och konkurrenskraft, till exempel genom bygget av nya fabriker och produktionslinjer som behövs för att skapa bra jobb i Europa.

Färdplan för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden

Färdplanen för försvarsberedskap är en övergripande plan för att stärka den europeiska försvarsförmågan. Den innehåller tydliga mål och delmål för att

• åtgärda brister i försvarsförmågan
• skynda på försvarsinvesteringarna i EU-länderna
• ha full försvarsberedskap senast 2030. 

Viktiga initiativ för beredskap

I färdplanen föreslås fyra viktiga initiativ:

• Initiativet för ett europeiskt drönarförsvar
• Bevakning av östra flanken
• Europeiskt luftförsvar
• Europeiskt rymdförsvar

Initiativen stärker Europas förmåga till avskräckning och försvar till lands, i luften, till sjöss, på cyberområdet och i rymden och bidrar även direkt till Natos mål för försvarsförmåga.

Beredskap med förmågekoalitioner

Full försvarsberedskap innebär att EU-ländernas väpnade styrkor kan förutse, ha beredskap för och agera i händelse av kriser, även vid högintensiva konflikter. 

I färdplanen uppmanas EU-länderna att ingå förmågekoalitioner på nio nyckelområden för att åtgärda kapacitetsbrister genom gemensam utveckling och upphandling. Det handlar om luft- och robotförsvar, strategiska stödresurser, militär rörlighet, artillerisystem, cyberteknik, AI och telekrigföring, robotar och ammunition, drönare och antidrönare, markstrider och marint försvar.

Stärka EU:s försvarsindustriella bas 

För att åtgärda bristerna krävs en stark försvarsindustri i EU som kan producera med den hastighet och i de volymer som medlemsländerna behöver. 

Försvarets innovationspotential, även ukrainska lösningar, bör utnyttjas fullt ut. Försvarsleveranskedjornas resiliens måste också stärkas genom att man minskar beroendet av råvaror och andra viktiga insatsvaror.

Öka försvarsinvesteringarna 

Målet är att senast 2030 skapa en förenklad försvarsmarknad i EU med gemensamma regler så att industrin kan producera snabbare och i större skala, vilket driver på både produktion och innovation. EU-kommissionen ska kartlägga den industriella kapaciteten – med början i luft- och robotförsvar, drönare och rymdsystem – så att EU kan tillgodose sina akuta behov.

Färdplanen för försvarsberedskap följer ReArm Europe, som ger medlemsländerna större finansiell flexibilitet för att stärka produktionen och beredskapen. I färdplanen ingår även ett initiativ för militär rörlighet inom EU senast 2027, med enhetliga regler och ett nätverk av rutter till lands, i luften och till sjöss så att militära styrkor och utrustning snabbt kan förflyttas över hela EU. Initiativet utformas i nära samordning med Nato och ska förbättra EU:s förmåga att snabbt kunna agera vid kriser.