Rysslands oberättigade angrepp mot Ukraina och användning av gasförsörjning som vapen ledde till en energikris utan motstycke för EU. Energipriserna steg kraftigt under 2022 och ledde till hårda tider för invånarna i EU.Som svar på detta genomförde EU krisåtgärder under 2022 för att stabilisera energipriserna och trygga gasförsörjningen under vintern. Kommissionen arbetar dörför med att åtgärda de ständigt höga energikostnader som påverkar invånarna och företagen i EU. I februari 2025 lade kommissionen av det skälet fram en ny handlingsplan för att minska energikostnaderna, fullborda energiunionen, främja investeringar och förbättra beredskapen inför potentiella energikriser. RepowerEU I maj 2022 lade kommissionen fram RepowerEU-planen för att snabbt minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen genom att påskynda omställningen till ren energi och samarbeta för att skapa ett mer motståndskraftigt energisystem med en verklig energiunion.Tack vare RepowerEU har vi skyddat EU:s invånare och företag mot energibrist, stöttat Ukraina genom att försvaga Rysslands krigskassa, påskyndat omställningen till ren energi och stabiliserat priserna.Under de första tre åren sedan starten har vi lyckatsminska gasförbrukningen med 13 %kraftigt minska vårt beroende av ryska fossila bränslentrygga tillgången till säker energi till överkomliga priserför första gången någonsin producera mer el från vindkraft och solenergi än från gaspåskynda utbyggnaden av förnybar energi. Vintersäkring av gasförsörjning Sommaren 2022 föreslog kommissionen nya regler för att trygga EU:s gasförsörjning för att klara eventuella plötsliga avbrott från Rysslands sida under vintern.De nya gaslagringsreglerna innebär att EU-länderna varje år måste fylla på sina lagringsanläggningar till 90 procent senast den 1 november. I början av vintersäsongen 2024–2025 hade gaslagren fyllts på till 95 procent, och tröskelvärdet på 90 procent nåddes redan i augusti 2024.Dessutom enades EU-länderna om en förordning för att frivilligt minska efterfrågan på naturgas med 15 procent under vintersäsongen 2022–2023, vilken senare förlängdes till vintersäsongen 2023–2024. I mars 2024 antog rådet en rekommendation om att fortsätta att vidta frivilliga åtgärder fram till mars 2025 för att kollektivt minska efterfrågan på gas med 15 procent jämfört med den genomsnittliga efterfrågan under perioden april 2017–mars 2022.I april 2022 lanserade kommissionen också EU:s energiplattform för att hjälpa EU-länderna att samarbeta på världsmarknaderna. Målet är att undvika konkurrens mellan EU-länderna, använda EU:s inflytande för att säkra olika energikällor, uppmuntra konkurrensen mellan stora leverantörer och skapa bättre villkor för konsumenterna. Gaslagringsanläggningarna ska fyllas på inför varje vinter90 % gasfyllnad senast den 1 november varje år95 % gasfyllnad inför vintern 2024–2025 Diversifiering av gaskällor och investeringar i infrastruktur En viktig del av arbetet med att trygga leveranser av energi till överkomliga priser är att diversifiera försörjningsvägarna. De senaste åren har EU arbetat med internationella partner för att diversifiera försörjningen. Sedan 2022 har kommissionen ingått avtal med Egypten, Israel och Azerbajdzjan om export av naturgas till Europa. EU har också ökat importen av flytande naturgas (LNG) från Nordamerika, Australien, Qatar och Östafrika och av rörledningsgas från Norge, Storbritannien, Azerbajdzjan och Nordafrika.Genom investeringar i LNG-terminaler och förbindelseledningar för gas kan varje EU-land nu få gasleveranser från minst två källor, och omvända flöden är möjliga mellan grannländer. Till exempel togs förbindelseledningen mellan Polen och Litauen i drift i maj 2022, vilket stärkte valfriheten och motståndskraften på den baltiska gasmarknaden. På samma sätt togs förbindelseledningen mellan Grekland och Bulgarien i drift i oktober 2022, och den spelar en nyckelroll för att diversifiera gasförsörjningen i sydöstra Europa. Utbyggnad av förnybar energi Förutom att säkra källor utomlands måste vi så långt som möjligt använda inhemsk energi. EU är redan världsledande inom teknisk utveckling av förnybar energi. Under 2024 kom 25,2 procent av EU:s energianvändning från förnybara källor. Genom det reviderade direktivet om förnybar energi från november 2023 enades EU-länderna om ett övergripande mål för förnybar energi på minst 42,5 procent på EU-nivå senast 2030, och strävar efter att nå minst 45 procent. Förnybar energi i EU25,2 % av EU:s energianvändning 2024 kom från förnybara källor42,5 % är det övergripande målet för förnybar energi på EU-nivå senast 2030 (strävan är nå minst 45 %) Lägre energikostnader för hushåll och företag i EU Som svar på Rysslands användning av energi som vapen enades EU-länderna i oktober 2022 om en krisintervention för att sänka energikostnaderna för europeiska hushåll och företag. Interventionen omfattade exceptionella åtgärder:Minskad efterfrågan på el (10 procent totalt, med en obligatorisk minskning på 5 procent under höglasttimmar.Tak för intäkterna (180 euro per MWh) från producenter av billigare energi (kärnkraft, brunkol, förnybara energikällor) och omfördelning av överskottet till kunderna.Ett tillfälligt solidaritetsbidrag för övervinster inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna och omdirigering av medel till energikonsumenterna.Krisåtgärderna upphörde att gälla 2023. I februari 2023 enades EU-länderna också om en marknadskorrigeringsmekanism för att undvika störningar på energi- och finansmarknaden. Vid behov skulle den aktiveras automatisktom priserna för nästkommande månad vid Title Transfer Facility (TTF) översteg 180/MWh euro under tre arbetsdagar, ochom TTF-priset var 35 euro högre än ett referenspris för flytande naturgas (LNG) på världsmarknaderna under samma tre arbetsdagar.Mekanismen, som var i kraft fram till januari 2025, behövde aldrig aktiveras på grund av faktorer som strukturell minskning av efterfrågan, tillförlitlig import av LNG och rörledningsgas från betrodda partner samt förbättrad importinfrastruktur. Handlingsplan för överkomliga energipriser Energipriserna i EU är fortfarande strukturellt höga, vilket skadar EU:s invånare och sänker EU-industrins konkurrenskraft. Därför föreslog kommissionen en handlingsplan för överkomliga energipriser i februari 2025. Planen innehåller konkreta åtgärder i närtid för att sänka energikostnaderna för hushållen, företagen, industrin och samhället i stort i hela EU. Den bidrar också till att fullborda energiunionen, främja investeringar och stärka beredskapen inför potentiella framtida energikriser.Man räknar med besparingar på 45 miljarder euro under 2025, som successivt kan öka till 130 miljarder euro per år vid 2030 och 260 miljarder euro per år vid 2040.Beräknade totala besparingar 45 miljarder euro under 2025Upp till 130 miljarder euro årligen senast 2030Upp till 260 miljarder euro årligen senast 2040 Länkar RepowerEUEnergipriser i EU AffordabilityYou are EU Sidan uppdaterades den 18 februari 2026
I maj 2022 lade kommissionen fram RepowerEU-planen för att snabbt minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen genom att påskynda omställningen till ren energi och samarbeta för att skapa ett mer motståndskraftigt energisystem med en verklig energiunion.Tack vare RepowerEU har vi skyddat EU:s invånare och företag mot energibrist, stöttat Ukraina genom att försvaga Rysslands krigskassa, påskyndat omställningen till ren energi och stabiliserat priserna.Under de första tre åren sedan starten har vi lyckatsminska gasförbrukningen med 13 %kraftigt minska vårt beroende av ryska fossila bränslentrygga tillgången till säker energi till överkomliga priserför första gången någonsin producera mer el från vindkraft och solenergi än från gaspåskynda utbyggnaden av förnybar energi.
En viktig del av arbetet med att trygga leveranser av energi till överkomliga priser är att diversifiera försörjningsvägarna. De senaste åren har EU arbetat med internationella partner för att diversifiera försörjningen. Sedan 2022 har kommissionen ingått avtal med Egypten, Israel och Azerbajdzjan om export av naturgas till Europa. EU har också ökat importen av flytande naturgas (LNG) från Nordamerika, Australien, Qatar och Östafrika och av rörledningsgas från Norge, Storbritannien, Azerbajdzjan och Nordafrika.Genom investeringar i LNG-terminaler och förbindelseledningar för gas kan varje EU-land nu få gasleveranser från minst två källor, och omvända flöden är möjliga mellan grannländer. Till exempel togs förbindelseledningen mellan Polen och Litauen i drift i maj 2022, vilket stärkte valfriheten och motståndskraften på den baltiska gasmarknaden. På samma sätt togs förbindelseledningen mellan Grekland och Bulgarien i drift i oktober 2022, och den spelar en nyckelroll för att diversifiera gasförsörjningen i sydöstra Europa.
Som svar på Rysslands användning av energi som vapen enades EU-länderna i oktober 2022 om en krisintervention för att sänka energikostnaderna för europeiska hushåll och företag. Interventionen omfattade exceptionella åtgärder:Minskad efterfrågan på el (10 procent totalt, med en obligatorisk minskning på 5 procent under höglasttimmar.Tak för intäkterna (180 euro per MWh) från producenter av billigare energi (kärnkraft, brunkol, förnybara energikällor) och omfördelning av överskottet till kunderna.Ett tillfälligt solidaritetsbidrag för övervinster inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna och omdirigering av medel till energikonsumenterna.Krisåtgärderna upphörde att gälla 2023.
