Vad gör EU?
EU:s sysselsättnings- och socialpolitik ska skapa bra jobb i hela EU, hjälpa arbetstagare att hitta jobb i hemlandet eller i ett annat EU-land och främja kompetensutveckling och entreprenörskap. Den ska också modernisera och samordna de sociala trygghetssystemen, förbättra arbetsvillkoren genom gemensamma miniminormer, gynna social inkludering och motverka fattigdom och hemlöshet. Ett annat mål är att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och säkerställa lika möjligheter för alla.
EU bidrar med finansiering och samordnar den, så att medlemsländerna kan investera i exempelvis barnomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, tillgänglig infrastruktur och hjälp till jobbsökande.
Fakta om den europeiska pelaren för sociala rättigheter
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter omfattar 20 principer och rättigheter för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem. Pelarens handlingsplan innehåller sociala mål som EU ska nå senast 2030.
Viktiga initiativ
Initiativ för bostäder, transporter, energi och mat till överkomlig kostnad
Regler om skäliga minimilöner för arbetstagare
Stärkt princip om lika lön för kvinnor och män genom bättre insyn
En plan för att förbättra utbildning och livslångt lärande
Bättre arbetsvillkor för personer som arbetar via digitala plattformar
Hjälp till unga att smidigt övergå från studier till arbete
Garanti för att alla barn som riskerar fattigdom eller socialt utanförskap ska ha tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och andra grundläggande rättigheter
Rätt till nödvändig offentlig vård under en tillfällig vistelse i EU, EES, Schweiz eller Storbritannien, på samma villkor som landets egna invånare
Eures hjälper arbetssökande att hitta jobb och arbetsgivare att rekrytera från hela Europa
Viktiga resultat
- EU har infört regler som ska garantera tillräckliga minimilöner och främja kollektiva förhandlingar. Skäliga löner ger en dräglig levnadsstandard åt alla och större social rättvisa.
- Vi har fastställt regler om bättre arbetsvillkor för plattformsarbetare. I dag arbetar 28 miljoner människor via digitala plattformar, men upp till 4,1 miljoner av dem klassas felaktigt som egenföretagare. Reglerna kan hjälpa dem att bli anställda i stället. På så vis får de arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter som sjukförsäkring, betald ledighet, arbetslöshetsersättning och tillgång till socialt skydd.
- Kvinnor i EU tjänar 13 procent mindre än män för samma arbete. Våra regler för insyn i lönesättningen gör verklighet av den grundläggande principen om lika lön för lika arbete. Företag med fler än 100 anställda blir nu tvungna att offentliggöra löneskillnaderna mellan kvinnor och män i företaget.
- Ungdomsgarantin innebär att unga ska erbjudas jobb, vidareutbildning, praktik eller lärlingsplats inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin utbildning. Över 50 miljoner ungdomar har sedan 2013 blivit hjälpta av ungdomsgarantin.
- Sedan 2022 har över 4 miljoner ukrainare fått tillfälligt skydd och kunnat bygga upp sina liv igen och arbeta i EU.
- Kompetenspakten lanserades 2020 och ska få offentliga och privata organisationer att tillsammans verka för kompetensutveckling och omskolning av arbetstagare. I början av 2024 hade pakten fler än 2 500 medlemmar som tillsammans har utbildat över 3,5 miljoner människor.
- Under åren 2007–2024 ingrep Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare i 182 fall och fördelade 700 miljoner euro som hjälpte 170 000 människor i 20 EU-länder.
I fokus
Över hälften av de som bor i städer ser bostäder som ett akut problem. Högre bostadskostnader och begränsade bostadsmöjligheter ökar trycket på hushållen, särskilt i områden där efterfrågan är hög.
Kommissionen har därför föreslagit en förordning om bostäder till överkomlig kostnad. Den ska hjälpa EU-länderna och städer att se till att bostäder finns tillgängliga till överkomlig kostnad, särskilt i områden där bostadstrycket är som högst.
Förslaget ger de behöriga myndigheterna större rättssäkerhet, samtidigt som de själva får besluta om vilka åtgärder som ska vidtas.
Sidan uppdaterades den 15 september 2026