Redo att hantera kriser
EU står inför många nya hot – från geopolitiska spänningar och konflikter, cybersäkerhetsrisker och informationsmanipulering till klimatförändringar och ökande risker för naturkatastrofer. För att stärka EU:s förmåga att förutse, förebygga och reagera på hoten har kommissionen lagt fram en strategi för en beredskapsunion.
Strategin ska förbättra EU:s civila och militära beredskap inför framtida kriser så att alla aktörer kan reagera snabbt och effektivt om det blir nödvändigt. Den ska bidra till beredskapsarbetet i medlemsländerna genom att stärka samordning och effektivitet inom gällande strategier och genom att främja en kultur av motståndskraft tack vare ett ökat engagemang på alla samhällsnivåer.
Strategin bygger på
- en integrerad strategi för alla slags risker med fokus på att förbereda sig för alla typer av risker i stället för att hantera dem en och en
- en samhällsomfattande strategi där alla sektorer, organisationer och enskilda personer involveras
- en myndighetsövergripande strategi där statliga myndigheter och avdelningar samordnar och samarbetar för att hantera faror på ett effektivare sätt.
Strategin innehåller detaljerade åtgärder för att nå beredskapsunionens mål.
Viktiga åtgärder i strategin för en beredskapsunion
Framsyn och planering
- Göra en EU-övergripande bedömning av risker och hot
- Inrätta en krisöversikt för beslutsfattare
- Stärka EU:s centrum för samordning av katastrofberedskap
- Ta fram en EU-katalog för utbildning och en plattform för att samla erfarenheter
- Inrätta en EU-tjänst för jordobservation för statlig användning
Centrala samhällsfunktioners motståndskraft
- Planera för förebyggande åtgärder, beredskap och insatser för hälsokriser
- Se till att beredskap är en integrerad del av EU:s politik och åtgärder
- Fastställa minimikrav på beredskap
- Se över EU:s civilskyddsmekanism
- Föreslå en EU-strategi för beredskapslager
- Föreslå en klimatanpassningsplan
- Säkerställa vattenförsörjning och försörjningen av andra viktiga naturresurser
Befolkningens beredskap
- Förbättra varningssystemen
- Öka kunskapen om risker och hot
- Främja upplysning i form av t.ex. medborgarpaneler, webbkampanjer och verktygslådor för strategisk kommunikation och mot informationsmanipulering
- Ta fram riktlinjer för hur befolkningen ska kunna klara sig utan samhällsfunktioner i minst 72 timmar
- Inkludera beredskap i skolornas läroplaner och se till att lärarna utbildas i beredskap
- Främja beredskap i ungdomsprogram
- Locka till sig välutbildad personal för att stärka beredskapen i EU
Offentlig-privat samarbete
- Bilda en offentlig-privat arbetsgrupp för beredskap
- Ta fram offentlig-privata krisprotokoll
- Se över regelverket för offentlig upphandling
- Inrätta ett europeiskt expertcentrum för forskningssäkerhet
Civil-militärt samarbete
- Inrätta omfattande civil-militära beredskapsarrangemang
- Ta fram standarder för civil-militär planering och investeringar med dubbla användningsområden
- Anordna regelbundna EU-övningar för att främja en omfattande beredskap
Krishanteringssamordning
- Inrätta en krissamordningshubb för EU
- Utöka rescEU – reserven för insatskapacitet på EU-nivå
Motståndskraft genom externa partnerskap
- Främja ömsesidig motståndskraft i samarbete med kandidatländer
- Integrera beredskap och motståndskraft i bilaterala partnerskap och multilaterala institutioner
- Integrera beredskap och motståndskraft i samarbetet med Nato
- Utveckla ömsesidig motståndskraft genom extern ekonomisk politik och utvecklingspolitik
Bakgrund
I sina politiska riktlinjer framhöll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vikten av att bygga upp EU:s kapacitet och behovet av nya ambitioner för kris- och säkerhetsberedskapen.
I Niinistö-rapporten om EU:s beredskap drogs slutsatsen att EU:s civila och militära beredskap snabbt måste stärkas för att vi ska kunna hantera dagens säkerhetsutmaningar. Enligt rapporten är beredskap både ett nationellt och ett gemensamt europeiskt ansvar som kräver att EU mer aktivt stöder medlemsländerna.
Sidan uppdaterades den 23 maj 2025