Förordningen med det gällande budgetregelverket
Förordningen om den fleråriga budgetramen antas enligt ett särskilt lagstiftningsförfarande som slås fast i artikel 312 i EUF-fördraget, där rådet beslutar enhälligt efter att ha fått Europaparlamentets godkännande. EU:s tre huvudsakliga budgetinstitutioner måste se till att utgifterna i EU:s årliga budgetar stämmer överens med taken i den fleråriga budgetramen.
Förordningen innehåller årliga maxbelopp (tak) för EU:s totala utgifter och för de viktigaste utgiftskategorierna för de största politikområdena (rubriker).
Den nuvarande förordningen antogs i december 2020. Enligt förordningen får utgifterna uppgå till högst 1 074 biljoner euro (i 2018 års priser) för perioden 2021–2027 på sju övergripande områden.
Den fleråriga budgetramen innehåller också de högsta belopp utöver taken som kan spenderas i nödsituationer eller för oförutsedda behov (särskilda instrument).
Under den fleråriga budgetramens löptid kan olika justeringar göras:
- Årliga tekniska justeringar i löpande priser av taken
- Programspecifika justeringar
- Återinförande eller omfördelning av budgetåtaganden
- Ändringar på grund av oförutsedda eller andra händelser (till exempel en ändring av EU-fördragen med följder för budgeten eller anslutning av ett nytt EU-land).
Den 22 december 2021 föreslog kommissionen en riktad ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen i form av ett paket om egna medel (läs mer nedan). Med ändringen bör det gå att finansiera utgifterna inom den sociala klimatfonden och en särskild årlig justering av taken i långtidsbudgeten tack vare nya egna medel, som kan användas för återbetalningen av de lån som tagits upp för NextGenerationEU.
Den 15 december 2022 trädde en teknisk ändring av reglerna för långtidsbudgeten för 2021–2027 i kraft. Ändringen innebär att det går att använda marginalen i budgeten för att garantera upplåningen för ett stödpaket till Ukraina på upp till 18 miljarder euro. Marginalen är skillnaden mellan taken för egna medel (dvs. de resurser som kommissionen som mest kan uppmana länderna att betala in ett visst år) och det lägre belopp som avsatts för utgifterna i EU-budgeten samma år.
Förordningen om den fleråriga budgetramen
Sammanfattning av förordningen i EUR-Lex
Beslutet om systemet för egna medel
EU:s budget finansieras nästan helt av så kallade egna medel.
De grundläggande reglerna om systemet för egna medel fastställs för en viss period i ett rådsbeslut som antas enhälligt av rådet och ratificeras av alla EU-länder i enlighet med deras nationella förfaranden.
Den 14 december 2020 antog rådet det beslut om systemet för egna medel som gäller från den 1 januari 2021:
Beslutet om systemet för egna medel kompletteras av flera rättsakter:
- Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 om traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel
- Rådets förordning (EU, Euratom) nr 2021/768 om genomförandebestämmelser till systemet för egna medel
- Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdesskatt – konsoliderad text (”momsförordningen”, senast ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2021/769 av den 30 april 2021)
- Rådets förordning (EU, Euratom) 2021/770 om egna medel baserade på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns (trädde i kraft den 1 januari 2021)
Den 21 december 2021 lade kommissionen fram ett förslag om att införa tre nya egna medel för att följa upp färdplanen i det interinstitutionella avtalet. Paketet innehöll också en riktad ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen (läs mer ovan). Dessutom ska kommissionen lägga fram ett förslag med en andra korg av nya egna medel före utgången av 2023.
Läs mer om EU-budgetens egna medel
Sammanfattning av beslutet om egna medel i EUR-Lex
NextGenerationEU
Merparten av de återhämtningsåtgärder som kommissionen har föreslagit för den fleråriga budgetramen för 2021–2027 finansieras via NextGenerationEU. Det här återhämtningsinstrumentet har en budget på 806,9 miljarder euro (i löpande priser) och är en engångsföreteelse. Genom beslutet om egna medel kan kommissionen undantagsvis låna upp till 806,9 miljarder euro (i löpande priser) för EU:s räkning. Kommissionen emitterar obligationer för att finansiera de åtgärder som genomförs mellan 2021 och 2024. Genom bidrag och lån ska kommissionen sedan slussa vidare pengarna till de specifika och nya finansieringsbehov som har uppstått under krisen.
För att underlätta återbetalningen av de pengar som har lånats upp på marknaden och ytterligare bidra till att minska trycket på de nationella budgetarna föreslog kommissionen den 22 december 2021 att nya egna medel ska införas.
Förordningen om EU:s återhämtningsinstrument
Läs mer om EU:s återhämtningsplan
Budgetförordningen
I budgetförordningen finns de principer och grundläggande regler som styr EU-budgeten. I förordningen beskrivs noggrant hur budgeten ska genomföras och kontrolleras.
Budgetförordningen ses över när detta bedöms vara nödvändigt och under alla omständigheter senast två år före utgången av varje flerårig budgetram. I maj 2022 föreslog kommissionen en omarbetning av budgetförordningen (COM(2022) 223). Förslaget diskuteras för närvarande i Europaparlamentet och rådet.
Den 16 maj 2022 föreslog kommissionen riktade anpassningar av budgetförordningen för att anpassa de befintliga reglerna till den nuvarande långtidsbudgeten för 2021–2027. Man vill också stärka reglerna för att bidra till utvecklingen av en öppnare, bättre skyddad och mer flexibel budget.
Det pågår just nu förhandlingar om förslaget i Europaparlamentet och i ministerrådet med målet att förslaget snabbt ska kunna antas.
Läs förslaget och dess bilaga nedan. Du kan också läsa pressmeddelandet och vanliga frågor och svar.
Den 6 december 2022 gjordes riktade ändringar av budgetförordningen för att inrätta en enhetlig finansieringsstrategi som ska fungera som den huvudsakliga lånemetoden på marknaderna. Läs mer i våra frågor och svar.