Krisstödsinstrumentet aktiverades 2020 i början av coronapandemin för att hjälpa EU-länderna under krisen genom att tillgodose de behov som bäst hanterades på ett strategiskt och samordnat sätt på EU-nivå. Instrumentet användes fram till januari 2022.
Transport av viktiga varor, sjukvårdsteam och patienter
En del av krisstödsinstrumentets budget avsattes till ett transportpaket för att ge ekonomiskt stöd till
transporter av medicinska produkter dit de behövdes mest genom att finansiera hjälpsändningar till och mellan EU-länderna
förflyttningar av patienter mellan EU-länder eller från medlemsländer till grannländer så att man kunde använda ledig kapacitet och avlasta vården där den riskerade att bli överbelastad och se till att så många patienter som möjligt fick vård
transporter av sjukvårdspersonal och mobila sjukvårdsteam mellan EU-länder och till EU från grannländer för att hjälpa de människor som hade störst behov av vård.
Finansieringen beviljades utöver stödet via EU:s civilskyddsmekanism och leveranserna av skyddsutrustning via rescEU.
Via krisstödsinstrumentet anslog kommissionen mer än 164 miljoner euro till frakt av medicinska artiklar, vaccinationsutrustning och läkemedel och 9 miljoner euro till transport av patienter och vårdteam.
Stödet bidrog till totalt över 2 000 insatser via luft-, land- och sjövägen för att transportera livräddande personlig skyddsutrustning och medicinsk utrustning till Europa och 515 läkare och sjuksköterskor och 135 patienter.
Desinfektionsrobotar till sjukhus i EU
Under pandemin köpte kommissionen in 305 desinfektionsrobotar till sjukhus i EU-länderna för 12 miljoner euro från krisstödsinstrumentet. Robotarna desinfekterar ett vanligt patientrum snabbt och enkelt och avlastar därmed sjukhuspersonalen samtidigt som patienterna skyddas bättre mot smitta.
Utbildning av vårdpersonal i intensivvård
I augusti 2020 anslog kommissionen 2,5 miljoner euro från krisstödsinstrumentet till utbildning av vårdpersonal från olika yrkesgrupper så att de kunde stödja och hjälpa till på intensivvårdsavdelningar. Programmet pågick i åtta månader och 17 000 läkare och sjuksköterskor på 700 sjukhus i EU gick kursen. Genom kursen fick vårdpersonal som inte vanligtvis arbetar på intensivvårdsavdelningar utbildning i intensivvård. På så sätt kunde mer personal sättas in om det snabbt behövdes fler intensivvårdsplatser under en kortare tid.
EU:s digitala covidintyg
Förordningen om EU:s digitala covidintyg trädde i kraft den 1 juli 2021. Redan den 17 mars 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att skapa ett digitalt EU-covidintyg för att göra det lättare för invånarna att röra sig fritt inom EU under pandemin. Den 27 september 2021 beviljade kommissionen bidrag till 20 EU-länder på totalt 95 miljoner euro till inköp av diagnostiska test för att göra det enklare att utfärda digitala covidintyg.
Garantera interoperabilitet
Kommissionen anslog cirka 16 miljoner euro från krisstödsinstrumentet för att få fram den infrastruktur som krävdes för att utfärda och verifiera intygen om vaccinering, testning eller genomgången covid-19-infektion.
Kommissionen hade tidigare tagit fram en europeisk samordnad nätslusstjänst för datautbyte mellan nationella smittspårningsappar. Med den som utgångspunkt utvecklade kommissionen en EU-nätsluss som en säker digital infrastruktur för att koppla samman nationella system och garantera en tillförlitlig verifiering av covidintygen i EU. Efter en första lyckad pilotfas togs EU-nätslussen i bruk den 1 juni 2021 så att intygen kunde kontrolleras över gränserna.
Sammankoppling av nationella smittspårningsappar
22 länder i EU och EES tog fram nationella smittspårningsappar för att minska smittspridningen och rädda liv. Länderna och kommissionen arbetade tillsammans för att se till att apparna fungerade över gränserna. 19 av de 22 länderna anslöt sig till nätslusstjänsten och var därmed sammankopplade med varandra.
Omkring 10 miljoner euro anslogs via krisstödsinstrumentet för att se till att ländernas smittspårningsappar kunde fungera och kommunicera med varandra. Av detta användes 7 miljoner euro till att utveckla och driva nätslusstjänsten och 3 miljoner euro till att hjälpa länderna att anpassa sina appar och system så att de kunde ansluta sig till nätslussen.
Länkar
- Kommissionens folkhälsoinsatser med anledning av coronaviruset
- EU:s krisstödsinstrument för hälso- och sjukvårdssektorn – frågor och svar
- Krisstödsinstrumentet – rättslig grund från 2016 och aktivering 2020
- Kommissionens samordningsfunktion för medicinsk utrustning