EU-länderna har det primära ansvaret för hälso- och sjukvården. EU:s folkhälsopolitik kompletterar ländernas åtgärder och ska se till att EU arbetar för en starkare europeisk hälsounion som gynnar alla invånare.
Säker och effektiv vaccination
I juni 2020 antog kommissionen och EU-länderna en gemensam EU-strategi för att säkra tillgången till covidvacciner och se till att de snabbt kunde levereras till hela EU. Säkra och effektiva vacciner började distribueras i EU i slutet av 2020, efter strikta godkännandeförfaranden och med högsta säkerhetsnormer. Sedan dess har kommissionen säkrat upp till 4,2 miljarder vaccindoser. I augusti 2023 hade totalt 84,8 procent av alla vuxna i EU vaccinerats. Team Europa har också skänkt över 530 miljoner vaccindoser till länder runt om i världen.
Behandlingar och tester för covid-19
Vaccinering var det bästa sättet att få slut på pandemin och återgå till vardagen, men kommissionen fortsätter att se till att de som blir sjuka får tillgång till covidbehandlingar. EU:s strategi för covid-19-behandlingar ska stödja utvecklingen av och tillgången på läkemedel, bland annat för behandling av postcovid. Den kompletterar EU:s vaccinstrategi och bidrar till att skapa en europeisk hälsounion. En lista med femton potentiella covidläkemedel togs fram 2021. Nio av dessa har av Europeiska läkemedelsmyndigheten bekräftats vara säkra och effektiva och har börjat ges till patienter i hela EU. Kommissionen har ingått avtal om upphandling av två av läkemedlen.
Under pandemin utfärdade kommissionen också rekommendationer om en gemensam teststrategi och övervakning av virusets spridning och bidrog till att utveckla övervakningskapaciteten.
Skydda EU-invånarnas hälsa
Kommissionen har lagt fram initiativ för att skydda människors hälsa genom åtgärder för krisberedskap och krishantering och en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård i EU.
Mot bakgrund av de tidiga lärdomarna från coronakrisen lade kommissionen i november 2020 fram ett förslag om en europeisk hälsounion som ska se till att EU kan förebygga, förbereda sig för och hantera hälsokriser både på EU-nivå och global nivå. En stark europeisk hälsounion kommer att skydda vårt sätt att leva, våra ekonomier och våra samhällen.
EU har därför stärkt sina samordnade insatser. Den 23 november 2022 antogs förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Det är en viktig rättsakt i EU:s hälsosäkerhetssystem som breddar EU:s mekanismer för beredskap, tidig varning och insatser på hälsoområdet. Dessutom stärks mandaten för EU:s smittskyddsmyndighet och Europeiska läkemedelsmyndigheten.
EU för hälsa är EU:s folkhälsoprogram för 2021–2027 som antogs i mars 2021 på förslag från kommissionen. Med en budget på 5,1 miljarder euro ska programmet stärka hälso- och sjukvårdens resiliens och främja innovation på hälsoområdet. EU för hälsa är viktigt för EU:s återhämtning efter coronapandemin och ska bidra till en friskare befolkning i EU, stödja kampen mot internationella hot mot människors hälsa och främja EU:s beredskap och förmåga att effektivt hantera framtida hälsokriser, som en del av en framtida och stark europeisk hälsounion.
EU:s läkemedelsstrategi från november 2020 ska bidra till ett framtidssäkrat regelverk, främja forskning och utveckling av nya läkemedel som når de patienter som behöver dem och se till att marknaden fungerar bättre. Strategin tar itu med de brister som blev tydliga under pandemin och omfattar åtgärder för att stärka läkemedelssystemet. I april 2023 föreslog kommissionen ett nytt direktiv och en ny förordning för att revidera och ersätta den nuvarande läkemedelslagstiftningen.
Mot bakgrund av coronapandemin lanserade kommissionen i februari 2021 Hera-inkubatorn. Det är en europeisk beredskapsplan mot biologiska hot för att upptäcka och analysera nya varianter av coronaviruset, utveckla vacciner mot nya virusvarianter (om de vacciner som finns inte längre fungerar) och snabbt och i stor skala tillverka vacciner som anpassats till de nya varianterna.
Med utgångspunkt i denna plan inrättade kommissionen i september 2021 myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), en av de centrala pelarna i den europeiska hälsounionen som ska hjälpa EU att hantera framtida hälsokriser.
Hera föregriper hot och potentiella hälsokriser genom att samla in information och bygga upp insatskapaciteten. Myndigheten bidrar till att utveckla, tillverka och distribuera läkemedel, vacciner och andra medicinska motåtgärder i nödsituationer. Under sitt första år tillsatte Hera en expertgrupp på varianter av coronaviruset för att övervaka mutationer.
Under coronapandemin hade EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) en viktig roll för att bedöma risken för smittspridning och inverkan på folkhälsan. Myndigheten gjorde riskbedömningar, rapporterade om smittläget och bidrog med tekniskt stöd. Den informerade också allmänheten om pandemin, virusets spridning, symtom, testning, behandlingar och förebyggande åtgärder på en sida med frågor och svar om covid-19.
Kommissionen har inrättat ett nätverk av tillverkningsanläggningar – EU FAB – för att reservera kapacitet för tillverkning av vacciner och läkemedel som kan aktiveras vid framtida kriser. Man har också börjat bygga upp lager av utrustning och läkemedel mot kemiska och nukleära hot.
Under pandemin föreslog kommissionen olika åtgärder för att undvika ökad smittspridning, bland annat inför hösten och vintern 2022–2023. EU-länderna uppmanades se till att fler fick sin grundvaccination, ge fler påfyllnadsdoser till vissa grupper, samordna vaccinationskampanjer för covid-19 och influensa och informera allmänheten om nyttan med vaccination. Kommissionen framhöll också vikten av stabila hälso- och sjukvårdssystem och god kapacitet i alla medlemsländer. Länderna rekommenderades också att göra mer för att bidra till en god psykisk hälsa bland både hälso- och sjukvårdspersonalen och allmänheten.
Stöd till hälso- och sjukvård
EU:s civilskyddsmekanism och rescEU
Under hela pandemin, särskilt de första månaderna, användes EU:s civilskyddsmekanism för att samordna och samfinansiera leveranser av över 190 miljoner sjukvårdsartiklar, bland annat skyddsutrustning, förstärka sjukhuspersonalen och tillhandahålla över 10,5 miljoner vaccindoser till över 55 länder i Europa och övriga världen.
Det strategiska rescEU-beredskapslagret av medicinsk utrustning skapades 2021 för att snabbare kunna tillgodose behoven i kristider, som under coronapandemin. Tack vare lagret kunde över 3 miljoner förnödenheter i form av sjukvårdsmateriel, personlig skyddsutrustning och laboratorieutrustning levereras till de värst drabbade EU-länderna.
Samarbete över gränserna
Centrumet för samordning av katastrofberedskap hade en nyckelroll under pandemin och hjälpte alla länder i och utanför Europa dygnet runt.
I april 2020 utfärdade kommissionen riktlinjer om sjukvårdssamarbete mellan ländernas myndigheter. Syftet var att göra det lättare att flytta patienter mellan länder, se till att medicinsk personal kunde hjälpa till i andra EU-länder, underlätta ersättningen av vårdkostnader och rent allmänt att minska belastningen på den hårt drabbade sjukvården. Förfrågningar om hjälp samordnades av EU:s hälsosäkerhetskommitté, som leds av kommissionen, och genom EU:s system för tidig varning och reaktion.
EU:s solidaritetsfond
Som ett led i EU:s insatser under coronapandemin breddades EU:s solidaritetsfond i mars 2020 till att omfatta allvarliga hot mot folkhälsan. I mars 2021 föreslog EU-kommissionen ett stödpaket på nästan 530 miljoner euro från solidaritetsfonden för att hjälpa EU-länderna och kandidatländerna att bekämpa coronapandemin. I maj 2021 godkände rådet och Europaparlamentet förslaget.