Smittspårningsappar som ett viktigt verktyg under pandemin

Smittspårningsappar för covid-19

Coronapandemin bekämpades i en digital tidsålder. Sociala kanaler och verktyg användes för att stärka och motivera människor att ändra sitt beteende och vidta åtgärder för att minska smittspridningen och bekämpa pandemin tillsammans. Under pandemins första månader började man använda ny tillförlitlig teknik (bl.a. Bluetooth-teknik) för att övervaka och mildra pandemin, underlätta den medicinska uppföljningen av patienter och ge invånarna råd om hur de kunde hjälpa till att minska smittspridningen.

Som ett led i pandemihanteringen införde 22 länder i Europa egna smittspårningsappar som varnade användarna om de hade varit närheten av någon som testat positivt för covid-19. Apparna var helt frivilliga att använda. Smittspårningsapparna visade sig vara ett bra komplement till manuell kontaktspårning. De bidrog till att bryta smittkedjan, även över gränserna, och därmed till att rädda liv.

I oktober 2020 skapade EU-länderna och kommissionen en särskild nätsluss så att appar från olika länder kunde kommunicera med varandra och fungera i hela EU. Man kunde därför fortsätta att använda sin vanliga app även utomlands. Bara de allra nödvändigaste uppgifterna överfördes och alla uppgifter krypterades. Tjänsten utvecklades och infördes i rekordfart, bara ett halvår efter de första smittfallen i Europa, och är ett utmärkt exempel på europeiskt samarbete.

Hösten 2021 när apparna användes som mest var 19 länder uppkopplade mot tjänsten och utbytte uppgifter. Apparna laddades ner ungefär 206 miljoner gånger, vilket motsvarar tiotals miljoner aktiva användare. 

EU:s nätsluss för apparna – fakta och siffror

Apparna var frivilliga att använda, respekterade den personliga integritet och kunde inte användas för att spåra var någon befann sig.

Tanken med apparna och nätslussen var redan från början att de skulle avvecklas när pandemin var över och länderna inte längre använde tjänsten. Flera länder antog tillfällig lagstiftning eller ändrade befintliga lagar (t.ex. om skydd av personuppgifter eller pandemihantering) för att kunna använda apparna. Detta, tillsammans med att smittspridningen avtog, gjorde att länderna började koppla bort sig från nätslussen i slutet av 2021, antingen för att de slutade använda den nationella appen eller för att den tillfälliga lagstiftningen upphörde att gälla.

I april 2022 överfördes nätslussen till EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC). Det gjorde att EU kunde stärka den digitala smittspårningen, i linje med ECDC:s nya mandat, genom att samla nödvändig expertis hos myndigheten.

I februari 2023 lämnade de sista länderna systemet och nätslussen stängdes. ECDC och kommissionen har planerat ett förfarande för att vid behov återaktivera nätslussen.

Smittspårningsappar i EU – en modell för framtiden?

I december 2022 publicerade kommissionen en studie om strategin och lärdomarna när det gäller apparnas interoperabilitet, samordning, användning och effekter på smittspridningen.

EU-länderna är eniga om att samarbetet genom de olika arbetsgrupperna för digital kontaktspårning bidrog till att minska arbetsbördan för smittspårning över gränserna. Dessutom fick länderna tekniskt stöd och hjälp av varandra så att kostnaderna för att införa och driva apparna kunde hållas nere.

Insatserna för digital kontaktspårning är ett exempel på ländernas förmåga att snabbt enas om och ta fram innovativ och integritetsskyddande teknik till miljontals användare, tack vare effektiv samordning och gott samarbete.

Statistik om apparna

Mellan 2020 och juli 2022 laddades apparna ner mer än 206 miljoner gånger, vilket motsvarar tiotals miljoner aktiva användare. Många utvecklare och länder tog fram webbplatser och informationsmaterial och drev upplysningskampanjer för att få fler att använda appen. 

Förändringar i smittläget, olika smittvågor och nya mer smittsamma virusvarianter påverkade trafiken genom nätslussen. Toppen nåddes i mars 2022 då över 700 000 nycklar laddades upp under en enda dag.

* I sju länder: Finland, Irland, Tyskland, Island, Frankrike, Schweiz och Nederländerna
** I sex länder: Finland, Irland, Tyskland, Island, Frankrike och Schweiz

Användarnas personuppgifter skyddas  

I april 2020 publicerade EU-kommissionen en verktygslåda för smittspårnings- och varningsappar med vägledning om skydd av personuppgifter och vägledande principer för apparna:

• Apparna ska bara installeras och användas på frivillig basis.
• Principen om uppgiftsminimering: bara uppgifter som är absolut nödvändiga för att driva tjänsten samlas in, inga andra.
• Apparna ska använda närhetsdata på basis av Bluetooth-teknik.
• Inga platsuppgifter samlas in eller används av appen.
• Apparna följer inte människors förflyttningar.
• Uppgifterna ska inte sparas längre än vad som är nödvändigt, dvs. 14 dagar.
• Uppgifterna ska skyddas av den senaste tekniken, bland annat kryptering.
• Apparna ska avaktiveras så snart pandemin är över.

Enligt artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) är hälsouppgifter känsliga och får bara behandlas i vissa undantagsfall. Aggregerad statistik om användningen av smittspårningsappar där de fysiska personerna inte kan identifieras anses inte vara personuppgifter och därför gäller inte GDPR för sådan statistik.

Bakgrund

Den 8 april 2020 antog kommissionen en rekommendation för att bidra till utfasningen av coronarestriktionerna med hjälp av mobildata och appar, med viktiga principer för mobilappar som används för att uppmana till fysisk distansering och för att varna för, förebygga och spåra smitta. Användningen av appar och data måste följa datasäkerhetsregler och grundläggande rättigheter som integritet och skydd av personuppgifter.

Den 16 april 2020 antog medlemsländerna inom nätverket för e-hälsa och med stöd av kommissionen en verktygslåda för smittspårningsappar som ett led i EU:s insatser mot covid-19 och lade grunden till en gemensam EU-strategi för sådana appar. Den 13 maj 2020 antog nätverket för e-hälsa interoperabilitetsriktlinjer där man beskrev kraven på interoperabilitet under olika faser av den digitala smittspårningen.

Nätverket för e-hälsa antog i juni 2020 på grundval av sitt tidigare arbete tekniska specifikationer och riktlinjer om arkitekturen för den europeiska samordnade nätslussen för ett utbyte av nycklar för smittspårning mellan medlemsländerna. Det innebar att den som reste i de länder som anslutit sig till nätslussen bara behövde installera en app. Metoderna för att behandla personuppgifter i nätslussen antogs i juli 2020 genom ändringen av genomförandebeslutet om nätverket för e-hälsa.

Nätslussen var färdig i slutet av september 2020, bara ett halvår efter de första smittfallen i Europa. Sedan kunde länderna börja koppla upp sig mot systemet. Som mest var 19 länder anslutna. I februari 2023 hade alla länder lämnat systemet, som sedan stängdes.