Framsteg med rättsstatsprincipen i EU men fler åtgärder krävs

Rättsstatsprincipen är en grundpelare för demokratin och viktig för ekonomin och säkerheten i Europa. I sin senaste årsrapport om rättsstatsprincipen går EU-kommissionen igenom hur rättsstatsprincipen följs i EU-länderna och i fyra kandidatländer: Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Precis som tidigare år har rapporten tagits fram efter en nära dialog med nationella myndigheter och berörda parter för att stärka rättsstatsprincipen. Resultaten är viktiga incitament för reformer.

Årets rapport bekräftar att det går framåt i många EU-länder som har genomfört reformer på fyra viktiga områden: rättsväsende, korruptionsbekämpning, mediefrihet samt institutionella kontroller och motvikter. I vissa EU-länder finns det fortfarande utmaningar, och i ett fåtal länder är situationen allvarlig. Överlag gör länderna dock mycket för att stärka rättsstatsprincipen, och de har genomfört flera av rekommendationerna i 2024 års rapport. 

Rättsstatsprincipen är en viktig fråga för företag med verksamhet i flera länder. Därför tar man i årets rapport också upp frågor som är direkt kopplade till en väl fungerande inre marknad, bland annat lagstiftningsprocessen och reglerna för offentlig upphandling. 

Här några av resultaten:

• Rättsväsendet – många EU-länder har gjort framsteg med sina reformer av rättsväsendet, bland annat genom stärkt oberoende för domstolsråden, ytterligare skyddsåtgärder för domarutnämningar och åtgärder för åklagarnas oberoende. Många länder har dock ansträngda resurser, vilket påverkar rättskipningens kvalitet och effektivitet. I kandidatländerna måste man ta itu med otillbörlig påverkan och försök att undergräva domarnas oberoende.
• Korruptionsbekämpning – flera EU-länder har tagit fram nya strategier mot korruption och stärkt sina institutioners kapacitet, bland annat genom att anslå mer resurser till brottsbekämpande myndigheter, åklagarmyndigheter och domstolar. Det behövs dock fler åtgärder för att bättre kunna förebygga korruptionen. Kandidatländerna har gjort framsteg när det gäller att stärka sina rättsliga och institutionella ramar, men måste bli bättre på att utreda och lagföra fall av korruption.
• Mediernas frihet och mångfald – EU-länderna arbetar med att anpassa sin lagstiftning till EU:s nya mediefrihetsförordning. Journalisternas säkerhet och skydd ges ökad uppmärksamhet mot bakgrund av fortsatta hot, men det krävs fler åtgärder. Man måste också bättre värna vissa medietillsynsmyndigheters och public service-mediers oberoende, öka insynen i ägandet och säkerställa bättre rättvisa och transparens i samband med statlig reklam. I kandidatländerna finns det också farhågor om medietillsynsmyndigheternas politisering och hur programföretagens ledning utses.
• Institutionella kontroller och motvikter – i flera EU-länder pågår reformer för att inkludera berörda parter i lagstiftningsprocessen och förbättra lagstiftningens kvalitet. I några länder finns det fortsatta hinder när det gäller finansierings- eller registreringskrav för civilsamhället. I vissa EU-länder står civilsamhällets organisationer inför svåra utmaningar i form av alltför stora ekonomiska begränsningar eller kontroller eller otillräckligt skydd. I kandidatländerna utgör utmaningar för lagstiftningsprocesserna och ineffektiva offentliga samråd hinder för en inkluderande beslutsprocess.
• Inre marknaden och rättsstatsprincipen – i årets rapport betonas särskilt problem som kan påverka företagsklimatet och hur den inre marknaden fungerar, bland annat lagstiftningsprocessen, reglerna för offentlig upphandling och om det finns ett stabilt regelverk.

Kommissionen har uppmanat Europaparlamentet och rådet att fortsätta de allmänna och landspecifika diskussionerna utifrån rapporten och att använda rekommendationerna för att se hur man kan göra konkreta framsteg. Kommissionen uppmanar också nationella parlament, civilsamhället och andra berörda aktörer att fortsätta dialogen om rättsstatsprincipen, både i sina länder och på EU-nivå, och att involvera allmänheten bättre.

Läs mer

2025 års rapport om rättsstatsprincipen

2025 års rapport om rättsstatsprincipen – frågor och svar

Skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden

Pressmeddelande: Rapport om rättsstatsprincipen 2025 – rättsstatsprincipens betydelse för Europas demokrati, säkerhet och ekonomi