Gå direkt till innehållet
Europeiska kommissionens logotyp
Europeiska kommissionen

Ett starkare europeiskt oberoende

I en alltmer splittrad värld måste Europa ta ett större ansvar för sin framtid. Inför talet om tillståndet i unionen 2026 tittar vi på hur detta mål har påverkat kommissionens arbete under det senaste året.

Skydda det som är viktigt
Översikt

Det senaste året har EU fortsatt sitt outtröttliga arbete för att skydda invånarnas frihet och välstånd. I takt med att världen har blivit en allt farligare plats har vi också strävat efter att bättre skydda unionen som helhet och våra medlemsländer. Och vi har vidtagit åtgärder för att skydda de grundläggande värden som vår union bygger på.

Det har vi gjort genom att

  • stärka vårt försvar
  • säkra våra gränser
  • vidta svarsåtgärder mot hot både inom och utanför vår union
  • bygga ett migrationssystem som är både rättvist och effektivt

Skydda våra värden

Europa är en värdeunion. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna är inte bara centrala för vår identitet, de är själva grunden för hur Europa fungerar. Att skydda dessa grundläggande värden från intern söndring och externa hot har varit en central prioritering även detta år.

Respekt för rättsstatsprincipen

Respekt för rättsstatsprincipen är en förutsättning för EU-finansiering. I år har vi sett en positiv utveckling, särskilt i Ungern. Det visar att det är viktigt med robusta skyddsmekanismer för EU-finansieringen och hur sådana skyddsmekanismer kan bidra till att driva på reformer som stärker både medlemsländerna och unionen som helhet.

Den årliga rapporten om rättsstatsprincipen bidrar till att förhindra en demokratisk tillbakagång och innehåller rekommendationer om hur till exempel rättssystemen, mediefriheten och mediepluralismen samt korruptionsbekämpningen kan stärkas.

Kopplingen mellan EU-finansiering och rättsstatsprincipen stärks ytterligare i våra förslag till EU:s nästa långtidsbudget. Genom budgeten ska kommissionen förbättra övervakningen av rättsstatliga normer och sund ekonomisk förvaltning, med utgångspunkt i de årliga rapporterna om rättsstatsprincipen.

Skydda demokratin i Europa

Europas demokratier är i allt högre grad utsatta för krafter som försöker undergräva våra val, sprida desinformation och splittra våra samhällen. Som svar på detta har vi lanserat det europeiska demokratiförsvaret, som består av en rad åtgärder som ska

  • garantera fria och rättvisa val
  • öka samhällets resiliens
  • skydda oss mot desinformation
  • främja oberoende journalistik och mediekompetens

För att förbättra vår kapacitet att bättre upptäcka och vidta svarsåtgärder mot dessa hot har vi inrättat ett europeiskt centrum för demokratisk resiliens, som sammanför sakkunskap från alla EU-länder.

Kommissionen stöder även program som hjälper samhällen, särskilt på landsbygden och i småstäder, att bygga upp mediekompetens mellan generationerna och stärka förtroendet för den demokratiska debatten.

Skydda européerna på nätet

Vi befinner oss i en period med djupgående tekniska förändringar som ger oss otroliga möjligheter, men också enorma utmaningar. Europas ståndpunkt är tydlig: det är de demokratiska samhällena, inte teknikföretagen, som bestämmer vilka regler som styr den digitala miljön.

Genom förordningen om digitala tjänster och förordningen om digitala marknader har Europa kraftfulla instrument för att se till att reglerna efterlevs och att plattformarna agerar på ett ansvarsfullt och rättvist sätt. Det senaste året har vi utrett

  • TikTok, för att ha beroendeframkallande design
  • Meta, för att ha brustit i kontrollen av kravet på minimiålder
  • X, för att ha använt Grok för att skapa och sprida material med sexuella övergrepp mot barn

Vi har också bötfällt e-handelsplattformar, till exempel AliExpress, för att ha sålt olagliga och osäkra produkter, och Temu, för att inte ha gjort en korrekt bedömning av riskerna för olagliga produkter. Vi har också tagit upp missbruk av marknadsinflytande med Apple, Meta och Google.

EU har också gjort framsteg när det gäller att skydda barn och ungdomar på nätet, så att de kan dra nytta av fördelarna med digital uppkoppling på ett säkert sätt. Deras hjärnor är fortfarande under utveckling och därför är de ofta mest utsatta för beroendeframkallande plattformsdesign, skadligt innehåll och påverkan på nätet. Vår ståndpunkt är tydlig: barn är inte handelsvaror och inget företag får utnyttja deras sårbarheter. En särskild panel om barnsäkerhet på nätet, som inrättades av Ursula von der Leyen, har undersökt sociala mediers fördelar, möjligheter och negativa effekter för barn och tagit fram rekommendationer till kommissionen om ytterligare stärkt skydd.

Detta arbete stöds av en app för ålderskontroll för att skydda barn från skadligt innehåll, och handlingsplanen mot nätmobbning ska stödja förebyggande åtgärder och medvetenhet samt genomförande av en säkerhetsmekanism på nätet så att barn och ungdomar enkelt kan rapportera nätmobbning.

Europa visar att tekniska framsteg måste gå hand i hand med demokratiska värden och skydd av medborgarna.


Mot en försvarsunion

Säkerhetsläget i Europa är det farligaste på flera generationer. Det innebär att vi nu måste stärka vår förmåga till avskräckning för att bevara freden. Sedan 2020 har EU-ländernas försvarsutgifter ökat med nästan 80 %. Detta stöds på EU-nivå genom den största mobiliseringen på försvarsområdet i vår unions historia.

  • 81.00%av EU:s invånare är positiva till ett stärkt försvarssamarbete, vilket är den högsta siffran på två decennier
  • 74.00%av européerna stöder försvarsinvesteringar eller anser att de bör ökas
  • 66.00%av européerna anser att EU bör ha en större roll när det gäller att skydda dem mot globala kriser och säkerhetsrisker

Uppgifter från Eurobarometerundersökningar i januari och maj 2026

Stöd till EU-ländernas försvarsinvesteringar

Med planen ReArm Europe/Beredskap 2030 mobiliseras 800 miljarder euro för att åtgärda förmågebrister, stärka den industriella kapaciteten och snabba upp investeringarna i vår kollektiva säkerhet. Med färdplanen för beredskap 2030 fastställs konkreta delmål och tidsfrister.

Kärnan i insatsen är Safe, som ger 150 miljarder euro i lån till EU-ländernas försvarsinvesteringar.

Textversion

ReArm Europe/Beredskap 2030

Safe

  • 18 nationella planer för Safe-lån har godkänts för försvarsupphandling
  • 150 miljarder euro finns tillgängliga > 12 miljarder euro har betalats ut

Nationell undantagsklausul

  • 18 länder har aktiverat den nationella undantagsklausulen
  • Nationella försvarsutgifter på upp till 1,5 % av BNP har möjliggjorts utan risk för ett förfarande vid alltför stora underskott

Dessa investeringar

  • stöder gemensamma upphandlingar
  • bidrar till att länder kan förvärva kritiska förmågor snabbare och till lägre kostnad
  • snabbar upp projekt som EU-länderna inte kan genomföra på egen hand
  • stärker Europas industriella bas
    enligt upphandlingsreglerna ska 65 % av komponentkostnaderna komma från EU, länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Ukraina

En samordnad strategi för förmågeutveckling

Enbart investeringar räcker dock inte utan det krävs en plan. Därför stöds investeringarna genom en samordnad strategi för att utveckla förmågor. Genom färdplanen för 2030 infördes förmågekoalitioner, där medlemsländer ska kartlägga gemensamma krav, ta fram förmågor gemensamt och upphandla dem i stor omfattning.

Den nya modellen bidrar redan till Europas flaggskeppsprojekt på försvarsområdet:

  • Initiativ för ett europeiskt drönarförsvar
  • Bevakning av östra flanken
  • Europeisk luftförsvarssköld
  • Europeisk rymdförsvarssköld

Det rör sig om strategiska förmågor som är för dyra, för komplexa eller för brådskande för att länder ska kunna utveckla dem på egen hand.

Utveckla en stark industriell bas

För att producera det som våra väpnade styrkor behöver, i den omfattning och hastighet som krävs, måste Europa stärka sin industriella bas. Genom det nya programmet för europeisk försvarsindustri (Edip) mobiliserar kommissionen 1,5 miljard euro för att öka produktionskapaciteten, stärka den gemensamma upphandlingen och minska kritiska beroenden.

EU kombinerar även ukrainsk sakkunskap från slagfältet med europeisk industriell kapacitet genom EU-kontoret för försvarsinnovation i Kyjiv, vilket hjälper EU att utveckla nästa generations förmågor.

En proaktiv strategi för det europeiska försvaret

Innovation spelar en avgörande roll i att förbereda och utforma framtidens slagfält. Genom Europeiska försvarsfonden och det nya Agile-instrumentet investerar vi i europeiska innovatörer som omvandlar banbrytande idéer till verkliga förmågor.

Beredskap handlar också om att visa att våra väpnade styrkor kan sättas in snabbt och i stor skala, där de behövs. Det nya paketet för militär rörlighet skapar

  • harmoniserade regler för militära förflyttningar över gränserna
  • förenklade tullförfaranden
  • åtgärder som i händelse av kris ger prioriterad tillgång till infrastruktur

Samarbete med betrodda partner runt om i världen

Oberoende innebär inte att Europa måste klara sig på egen hand. Därför fördjupar vi försvars- och säkerhetssamarbetet med betrodda partner runt om i världen. Vi har stärkt vårt industriella samarbete inom ramen för Safe med Kanada och har ingått försvarspartnerskap med Australien, Ghana, Island och Indien. Dessa partnerskap skapar nya möjligheter till industriell samverkan och närmare samarbete om gemensamma säkerhetsutmaningar.

Stärka de östra gränsregionerna

Europas östra gränsområden befinner sig i frontlinjen i det föränderliga säkerhetsläget. Kommissionen har antagit en ny strategi för att stärka välståndet, resiliensen och säkerheten i dessa regioner, och med den nya EastInvest-faciliteten får gränsregionerna enklare tillgång till finansiering och rådgivningsstöd.


En säker union

Säkerheten i Europa är beroende av mycket mer än bara traditionellt försvar. De hot vi står inför är ofta särskilt utformade för att ligga under tröskeln för väpnad konflikt, om det så rör sig om riktade cyberattacker mot logistiknav, demokratiska processer som utsätts för utländsk påverkan eller våldsbejakande extremism.

Motverka hybridhot

En av de snabbast växande säkerhetsutmaningar som Europa måste hantera är drönare. Det senaste året har drönarintrång lett till att Europas invånare behövt söka skydd samt till att flyg har behövt stanna på marken. EU arbetar på flera sätt för att motverka hotet, bland annat genom att

  • lansera en ny handlingsplan för drönar- och antidrönarsäkerhet, som inrättar en samordnad europeisk strategi för upptäckt, identifiering och svarsåtgärder

  • inrätta ett EU-kompetenscentrum för drönarbekämpning 

  • öka samarbetet med Ukrainas innovativa drönarindustri och dra lärdom av erfarenheterna från frontlinjen genom drönaralliansen mellan EU och Ukraina

Europa ser också en ökning av skadlig cyberverksamhet, med dagliga cyberattacker mot samhällsviktiga tjänster, företag och myndigheter. För att hantera detta har kommissionen gjort en översyn av förordningen om cybersäkerhet. På så sätt säkerställs att produkter som släpps ut på den europeiska marknaden har inbyggd cybersäkerhet och hanterar sårbarheter i kritiska IKT-leveranskedjor.

Med EU:s handlingsplan för cybersäkerhet och artificiell intelligens hanterar vi samtidigt riskerna med de mest avancerade AI-modellerna för cybersäkerhet.

Bekämpa terrorism och radikalisering

Hotet från terrorism och våldsbejakande extremism fortsätter förändras. Terroristgrupper utnyttjar i allt högre grad digital teknik, sociala medier, AI och kryptovalutor för att rekrytera, finansiera och organisera sin verksamhet. Genom ProtectEU-agendan för att förebygga och bekämpa terrorism stärker Europa samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter, förbättrar utbytet av underrättelser, bekämpar finansiering av terrorism och utvecklar nya verktyg för att identifiera och förebygga radikalisering innan det leder till våld.

Bekämpa organiserad brottslighet

Kriminella nätverk som är inblandade i narkotikahandel, vapensmuggling, penningtvätt och it-brottslighet är verksamma över gränserna och utnyttjar i allt högre grad digital teknik för att nå fler. Kommissionen har stärkt sina motåtgärder på flera fronter

  • Nya åtgärder föreslås för att stärka Europol och Eurojust för att bättre bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Åtgärderna ska stödja fler gemensamma utredningar, leda till snabbare lagföring och underlätta informationsutbytet genom ett tydligare regelverk och mindre byråkrati.

  • EU:s narkotikastrategi och handlingsplanen mot narkotikahandel läggs fram för att hjälpa Europa att rikta in sig på kriminella nätverk i hela leveranskedjan.

  • Kraftfullare åtgärder mot olaglig handel med skjutvapen föreslås, bland annat nya regler för att hantera olaglig tillverkning av vapen med hjälp av teknik för 3D-printing.

Bekämpa naturkatastrofer tillsammans

Under sommaren drabbades Europa återigen av förödande skogsbränder, allvarlig torka och extrema översvämningar. Brandsäsongen har varit exceptionellt allvarlig. I mitten av augusti utgjorde brandområdet redan mer än dubbelt så mycket som genomsnittet för den tiden på året. 

Inför sommaren var hundratals brandmän och dussintals resurser för brandbekämpning utplacerade i de mest riskutsatta länderna. Sedan dess har EU:s civilskyddsmekanism aktiverats elva gånger av nio drabbade länder, bland annat för första gången någonsin för skogsbränder i Belgien och Nederländerna.

Säkra yttre gränser

För stark säkerhet krävs säkra yttre gränser. Europa bygger upp ett balanserat migrations- och asylsystem som kombinerar mänsklighet och ansvar, solidaritet och säkerhet. Ett rättvist system med strikta regler. Det skapar även en effektivare gränsförvaltning.

Reglerna i migrations- och asylpakten började tillämpas i juni 2026, vilket innebär att Europa nu har en gemensam ram för att hantera migration på ett rättvist och välordnat sätt utifrån solidaritet mellan EU-länderna.

Textversion

Ett gemensamt EU-system för migrationshantering

Säkra yttre gränser

  • Robusta kontroller
  • Asyl- och migrationsdatabasen Eurodac
  • Gränsförfarande och återvändande
  • Krisprotokoll och åtgärder mot instrumentalisering

Snabba och effektiva förfaranden

  • Tydliga asylregler
  • Åtgärder för att garantera människors rättigheter
  • EU-standarder för flyktingstatus
  • Åtgärder för att förhindra missbruk

Ett effektivt system med solidaritet och ansvar

  • Permanent solidaritetsram
  • Operativt och ekonomiskt stöd
  • Tydligare regler om ansvar för asylansökningar
  • Åtgärder för att motverka sekundära förflyttningar

Integrering av migration i internationella partnerskap

  • Åtgärder för att förhindra irreguljära avresor
  • Insatser mot människosmuggling
  • Samarbete kring återtagande
  • Fler lagliga vägar

I juli 2026 föreslog kommissionen också ett nytt sanktionssystem för att bekämpa hotet från människosmuggling och annan olaglig verksamhet med ursprung utanför unionen.

Under sommaren, när tusentals irreguljära migranter försökte ta sig till Ceuta från Marocko, erbjöd kommissionen Spanien sitt ekonomiska och operativa stöd från dag ett. Situationen på plats är fortfarande en utmaning men nya, olagliga försök att korsa gränsen har förhindrats. Vårt arbete med Meta, TikTok och oberoende faktagranskare har varit avgörande för att förhindra att kriminella nätverk sprider desinformation. Vi har även stärkt insatserna mot människosmuggling.

Det nya in- och utresesystemet infördes i april 2026 och ger mer tillförlitlig information om medborgare från länder utanför EU som passerar Europas yttre gränser, vilket stärker säkerhetskontrollerna. Den allra första EU-strategin för viseringspolitik stärker också säkerhetskontrollen av dem som söker sig till EU och bidrar samtidigt till att locka de talanger som Europa behöver för tillväxten.


En union för alla

De senaste åren har varit svåra för många hushåll i Europa. Hög inflation, stigande boendekostnader och ansträngda budgetar för familjerna har påverkat samhällen i hela unionen. Dessa utmaningar handlar inte bara om social rättvisa, utan det är också av central betydelse för Europas konkurrenskraft att hantera dem.

Hantera de stigande levnadskostnaderna

I hela EU löper var femte person risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. I den allra första EU-strategin för fattigdomsbekämpning fastställs en långsiktig färdplan för att utrota fattigdomen senast 2050, och enligt den stärkta europeiska barngarantin ska alla barn ha tillgång till de tjänster och det stöd de behöver för att kunna utvecklas, oavsett bakgrund eller omständigheter.

Inget område har lika kännbara kostnader som bostäder. Ett tryggt hem till överkomlig kostnad är grunden för människors liv, och därför är bostäder till överkomlig kostnad en prioritering för EU. För att hantera denna utmaning har kommissionen

  • mobiliserat mer än 43 miljarder euro till bostadsrelaterade investeringar sedan 2021

  • sett över reglerna för statligt stöd för att få loss investeringar till subventionerat boende och bostäder till överkomlig kostnad genom EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad

  • lagt fram rättsakten om bostäder till överkomlig kostnad som ger medlemsländerna och lokala myndigheter fler verktyg för att minska bostadsbristen

  • lagt fram förslag till EU:s nästa långtidsbudget som gör det lättare för EU-länderna att rikta europeisk finansiering till projekt för bostäder till överkomlig kostnad

  • hjälpt EU-länderna att ta fram effektivare åtgärder mot hemlöshet genom rekommendationen om åtgärder mot utestängning från bostadsmarknaden

Textversion

EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad

  • 60 % – Ökning av bostadspriserna i hela EU mellan 2013 och 2024, vilket är mer än hushållens inkomster
  • 20 % – Ökning av de genomsnittliga hyrorna under samma period
  • 22 % – Minskning av bygglov för bostäder sedan 2021

EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad har följande mål:

  • Minskad byråkrati för att påskynda bostadsförsörjningen.
  • Ökad produktivitet och innovation inom byggsektorn.
  • Mobilisering av offentliga och privata investeringar, bland annat genom en översyn av reglerna för statligt stöd.
  • Åtgärder mot spekulation på bostadsmarknaden.
  • Hantering av bostäder för korttidsuthyrning i bostadsområden under hårt tryck.
  • Stöd till de mest drabbade, till exempel hemlösa och ungdomar.

Hushållen är även fortsättningsvis drabbade av effekterna av en energikris som har sitt ursprung utanför våra gränser. Genom paketet för alla invånares tillgång till energi stärker EU skyddet för sårbara konsumenter, bidrar till att förhindra avstängning av elen, ökar insynen och ger hushållen större kontroll över energival och räkningar.

Skydda konsumenterna

Konsumenterna i Europa har bland de högsta skyddsnivåerna i världen, men ökningen av digitala tjänster och e-handelns explosiva tillväxt har gett upphov till nya utmaningar. Med agendan för konsumentpolitiken 2030 stärker Europa konsumentskyddet, även på nätet, med ett särskilt fokus på barn och sårbara konsumenter genom att

  • ta itu med otillbörliga affärsmetoder och osäkra produkter
  • se till att den inre marknaden fortsätter att fungera lika effektivt för konsumenter som för företag

Nya tullregler, bland annat en tull på 3 euro för paket från länder utanför EU som värderas till mindre än 150 euro, bidrar både till att skapa lika villkor mellan onlineplattformar och traditionella återförsäljare och till att säkerställa att produkter som säljs i Europa uppfyller de standarder som konsumenterna förväntar sig.

Göra det lättare att resa med tåg

Det kan fortfarande vara onödigt komplicerat att resa med tåg över gränserna. En resa med flera tågoperatörer kräver ofta flera biljetter som köps genom olika system, med begränsat skydd om en anslutning missas. Med kommissionens nya initiativ ”en resa, en biljett” kommer

  • resenärerna att kunna söka efter, jämföra och köpa tågresor som innefattar flera tågoperatörer genom en enda bokning, på en valfri plattform

  • resenärerna att få fullständiga passagerarrättigheter under hela resan, inklusive ersättning vid förseningar eller missade anslutningar


Ett mer inkluderande EU

Alla i EU ska kunna känna sig trygga och leva ett värdigt och respektfullt liv. Vi arbetar för att skapa en jämlikhetsunion. Jämlikhet handlar inte bara om skydd av rättigheter. Det handlar också om att skapa samhällen där alla kan delta fullt ut och känna tillhörighet. Det senaste året har kommissionen lagt fram ett antal viktiga nya strategier

  1. Oktober 2025
    Jämlikhetsstrategin för hbtqi+-personer 2026–2030

    Stärka skyddet mot diskriminering, stödja lika rättigheter i hela unionen och samarbeta med medlemsländerna för att skapa säkrare och mer inkluderande samhällen.

  2. Januari 2026
    EU:s strategi mot rasism 2026–2030

    Intensifiera insatserna för att ta itu med strukturell diskriminering, stärka åtgärderna mot hatbrott och hatretorik och integrera åtgärder mot rasism i det politiska beslutsfattandet.

  3. Mars 2026
    Den allra första strategin för rättvisa mellan generationerna

    Se till att unga och framtida generationer i lika hög grad beaktas i dagens politiska beslut.

  4. Mars 2026
    Jämställdhetsstrategin

    Ta itu med de hinder som återstår inom utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning och det offentliga livet, samtidigt som nya utmaningar, till exempel nätvåld och bias inom AI, hanteras.

I mars 2026 utsåg kommissionen Mairead McGuinness till särskilt sändebud för religions- och trosfrihet utanför EU. Det senaste året har kommissionen även fortsatt att arbeta med genomförandet av EU:s strategi för att bekämpa antisemitism 2021–2030 och strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

På den här sidan finns endast ett axplock av allt som uppnåtts under det gångna året. 
Du kan läsa mer i broschyren (pdf).

Sidan uppdaterades den 11 september 2026