Gå direkt till innehållet
Europeiska kommissionens logotyp
Europeiska kommissionen

Ett starkare europeiskt oberoende

I en alltmer splittrad värld måste Europa ta ett större ansvar för sin framtid. Inför talet om tillståndet i unionen 2026 tittar vi på hur detta mål har påverkat kommissionens arbete under det senaste året.

En konkurrenskraftig och välmående union
Europas största styrka är dess invånare – deras kunskap, kreativitet och innovationsförmåga.

En konkurrenskraftig ekonomi är avgörande för ett välmående Europa, för att skapa välstånd och sysselsättning av hög kvalitet, finansiera offentliga tjänster samt stödja vår sociala modell och vårt oberoende.

Europa är världsledande inom avancerad tillverkning och ren teknik. Här finns universitet och forskningsinstitutioner i världsklass och världens största nätverk av handelspartnerskap. Europas tillväxt begränsas dock av fragmenterade marknader, höga energikostnader, kompetensbrist och komplicerade regelverk.

Vårt fokus är att ta itu med dessa problem genom att

  • fullborda den inre marknaden
  • stärka strategiska industrier
  • minska energikostnaderna med hjälp av inhemsk ren energi
  • anpassa konkurrenskraften till Europas sociala modell


En starkare inre marknad – för människor och företag

Med sina 450 miljoner konsumenter är den inre marknaden motorn för europeisk tillväxt och konkurrenskraft. Att avskaffa de hinder som kvarstår och därigenom fullborda den inre marknaden är avgörande för Europas oberoende och utgör en central prioritering.

Förenklade regler

Genom att minska onödig byråkrati gör vi den inre marknaden mer lättåtkomlig. Vi har lagt fram 12 övergripande förenklingspaket och ett brett spektrum av förenklingsåtgärder inom olika sektorer, från fordonsindustri till kemikalier.

Vi samarbetar med EU-parlamentet och rådet för att fortsätta att genomföra förenklingsagendan, så att företagen har mer resurser till innovation, expansion och nya jobb av hög kvalitet.

  • Med de föreslagna förenklingsåtgärderna förväntas europeiska företag kunna spara minst 17 miljarder euro i administrativa nettokostnader.

  • Vårt mål är att minska den administrativa bördan med minst 25 % för alla företag och minst 35 % för små och medelstora företag.

Den snabbaste vägen mot ökad konkurrenskraft och ett verkligt europeiskt oberoende är att minska fragmenteringen på den inre marknaden. Vi har

  • lagt fram de flesta av initiativen i konkurrenskraftskompassen och nu ligger fokus på att genomföra dem

  • enats med parlamentet och rådet om färdplanen Ett Europa, en marknad för att komma vidare med viktiga reformer fram till slutet av 2027, och snabba framsteg har redan gjorts

EU Inc., en enhetlig ram för europeiska företag

Europeiska entreprenörer och innovativa företag är de första som drabbas av ett fragmenterat regelverk. I stället för att verka på en enda marknad möter de 27 rättssystem och fler än 60 bolagsformer. Vi har lagt fram EU Inc., så att våra företag kan dra nytta av en verklig inre marknad.

Textversion

EU Inc. – ett nytt enhetligt bolagsrättsligt regelverk

  • Snabbt och billigt – Registrering inom 48 timmar. Kostar högst 100 euro.
  • Enkelt – Helt digitalt. Uppgifter lämnas in endast en gång. Ett centralt EU-register för företagsinformation.
  • Låg risk – Med förenklad och digital insolvens för uppstartsföretag.
  • Attraktivt för investerare – Enkel överföring av aktier och tillträde till börsen.
  • Attraktivt för arbetstagare – Enklare tillgång till personaloptioner. 
  • Starka skyddsåtgärder – De regler som skyddar arbetstagarna försvagas inte.

En innovativ union som leder framtidens industrier

Europa går igenom en djupgående teknisk och industriell omvandling. Från AI och kvantteknik till ren teknik och bioteknik pågår en global kapplöpning för att forma de industrier som kommer att definiera framtidens välstånd och makt. För att Europa ska kunna agera självständigt och förbli konkurrenskraftigt är det viktigt att denna teknik inte bara används i Europa, utan även utformas, utvecklas och tillverkas här.

Europa har världsledande industri- och teknikföretag, spetsforskning, en växande marknad för uppstartsföretag och en högkvalificerad arbetskraft. Vi måste

  • bli bättre på att utnyttja dessa tillgångar för att hjälpa företag att starta upp, expandera och bli världsledande

  • öka efterfrågan på europeisk teknik och rena produkter för att locka hit investeringar

Förordning om acceleration av industrins omställning

I mars 2026 lade vi fram förordningen om acceleration av industrins omställning för att

  • förenkla förfarandena
  • påskynda tillståndsgivningen
  • skapa pionjärmarknader för den europeiska industrin genom att införa kriterier för ”made in Europe” och låga koldioxidutsläpp vid offentlig upphandling inom strategiska sektorer.

Förordningen syftar till att öka tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP från 14,3 % 2024 till 20 % 2035.

En starkare efterfrågan på rena och innovativa europeiska produkter ger företagen den säkerhet de behöver för att investera och expandera inom Europa.

Stöd till traditionella industrier och hjälp med utfasning av fossila bränslen

Industrier inom områden som energi, kemikalier och stål utsätts just nu för ett växande tryck från höga energikostnader, ökad global konkurrens och marknadssnedvridningar till följd av omfattande utländska subventioner.

Vi vill säkerställa att Europa inte bara förblir en kontinent för innovation, utan även en kontinent som bygger och producerar. Vi

Artificiell intelligens (AI) och digital teknik

För att Europa ska lyckas i framtiden behövs tekniskt ledarskap inom digital teknik och AI, samt stöd av en livskraftig industri. Nästa innovationsvåg kommer att avgöras av hur digital kapacitet används i verkligheten. För att skapa värde måste teknik som AI kopplas till de fysiska system som de är avsedda att förbättra.

200 miljarder euro kommer att mobiliseras i offentliga och privata investeringar genom initiativet InvestAI

Vi gör Europa till en AI-kontinent genom att

  • stödja den europeiska industrin när det gäller att införa AI inom viktiga sektorer, från hälso- och sjukvård till avancerad tillverkning och läkemedel, med hjälp av strategin för AI-tillämpningar

  • bygga upp den infrastruktur som behövs för att konkurrera globalt, med 19 AI-fabriker som redan håller på att inrättas. Ansökningsomgången för Europas första AI-gigafabriker inleddes i juli 2026 för att utöka den datorkapacitet som krävs för att träna avancerade AI-modeller och stödja innovation i stor skala

  • förenkla reglerna så att Europa blir en bättre plats för innovation och investeringar med hjälp av det digitala omnibuspaketet 

  • stärka Europas suveränitet och konkurrenskraft i moln- och AI-ekosystemet genom den föreslagna EU-rättsakten om moln- och AI-utveckling

 

Tekniskt ledarskap kräver också tillförlitlig tillgång till kritiska insatsvaror. Med anledning av detta

  • lade vi fram paketet om tekniksuveränitet i juni 2026 för att stärka vårt oberoende och vår resiliens inom teknik, från halvledare och programvaror till framväxande och disruptiva områden

  • har vi lagt fram halvledarförordningen 2.0 för att öka efterfrågan på halvledare som tillverkats i Europa och stärka leveranskedjorna för den europeiska industrin. Denna nya förordning bygger på framgångarna med förordningen om halvledare som har frigjort mer än 52 miljarder euro i investeringar i halvledare

  • har vi för avsikt att modernisera och harmonisera konnektivitetsnäten med hjälp av förordningen om digitala nätverk, som ska skapa förutsättningar för aktörer att investera och satsa på innovation

Textversion

Paketet om europeisk tekniksuveränitet

Paketet om tekniksuveränitet kommer att stärka Europas konkurrenskraft, strategiska oberoende och geoekonomiska ställning. 

Vad kan paketet bidra med?

  • Stärka inhemsk industriell kapacitet och oberoendet i hela leveranskedjan.
  • Öka utbudet för slutanvändare.
  • Säkra tillgången till digital teknik.
  • Utveckla, kontrollera och expandera kritisk teknik, infrastruktur, tjänster och data.
  • Fastställa standarder för viktig strategisk teknik.

Paketet omfattar följande:

  • Halvledarförordningen 2.0
  • EU-rättsakten om moln- och AI-utveckling
  • EU:s strategi för öppen källkod
  • Strategisk färdplan för digitalisering och AI på energiområdet

Ett energioberoende Europa

Eftersom Europa har drabbats av en global energichock för andra gången detta årtionde har behovet av ett större energioberoende aldrig varit tydligare.

Den eskalerande konflikten i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har lett till kraftiga ökningar av de globala olje- och gaspriserna, vilket har kostat Europa nästan 50 miljarder euro i ytterligare energikostnader. Det visar också hur geopolitisk instabilitet utanför våra gränser snabbt kan leda till att familjer och företag pressas ekonomiskt på hemmaplan.

Under de senaste åren har EU tagit viktiga steg för att påskynda omställningen till ren energi och minska utsläppen och vår exponering för volatila energimarknader. Tack vare dessa insatser var Europa bättre förberett för denna kris än tidigare kriser.

AccelerateEU: 

I april 2026 lade vi fram AccelerateEU, ett åtgärdspaket som ska

  • hjälpa medlemsländerna att vidta omedelbara åtgärder som svar på krisen
  • stärka Europas långsiktiga energiresiliens

Paketet kombinerar kortsiktigt stöd till utsatta invånare och energiintensiva industrier med strukturella åtgärder som syftar till att minska beroendet av volatila marknader för fossila bränslen.

Andelen förnybar energi i Europas elmix ökade från 36 % 2021 till 47 % 2025. Bara den snabba utbyggnaden av solkraft beräknas ha sparat omkring 110 miljoner euro per dag under krisen vid Hormuzsundet genom att förhindra onödig import av gas.

Vi behöver också påskynda elektrifieringen så att transporter, uppvärmning och industriella processer drivs med ren europeisk el i stället för importerade fossila bränslen. I juli 2026 lade vi fram en handlingsplan för elektrifiering för att göra Europa till den första eldrivna kontinenten. 

EU:s utsläppshandelssystem

Energiomställningen kräver också rätt marknadsincitament. Därför har vi lanserat en översyn av EU:s utsläppshandelssystem.

EU:s utsläppshandelssystem har visat att minskade koldioxidutsläpp och tillväxt kan gå hand i hand

Textversion

EU:s utsläppshandelssystem och växthusgasutsläpp

Sedan utsläppshandelssystemet infördes 2005

  • har växthusgasutsläppen minskat med 50 % i de sektorer som omfattas
  • har systemet genererat mer än 280 miljarder euro, som återinvesterats i innovation, modernisering och utfasning av fossila bränslen i industrin

EU:s ekonomi fortsätter att växa

På europeisk nivå återinvesteras dessa intäkter i ren innovation och industriell omvandling.

Medlemsländerna kommer att vara skyldiga att använda 50 % av sina nationella intäkter från utsläppshandelssystemet för att minska utsläpp i sektorer som omfattas av systemet. Detta kommer att bidra till att säkerställa att intäkter som genereras från den europeiska industrin återinvesteras för att hjälpa europeiska företag att bygga framtidens rena industrier.

Jordbruk

Europas jordbrukare är avgörande för vårt välstånd och vårt oberoende. De säkerställer en trygg tillgång till säkra livsmedel av hög kvalitet, genererar miljontals arbetstillfällen inom jordbruks- och livsmedelssektorn och håller landsbygdssamhällena och landsbygdsområdena som är en del av Europas identitet levande.

Nu när jordbrukarna möter allt större utmaningar, från stigande kostnader för insatsvaror och hårdare global konkurrens till klimatförändringarnas allt tydligare konsekvenser och geopolitiska utmaningar, stöder vi dem genom att

  • investera i nästa generation
  • stärka sektorns konkurrenskraft
  • bidra till att jordbruket fortsätter att vara en källa till välstånd och strategisk styrka under de kommande årtiondena

Vi har under det senaste året

  • växlat upp vårt stöd med en strategi för generationsskifte inom jordbruket, med målet att fördubbla antalet unga jordbrukare till 2040

  • förenklat den gemensamma jordbrukspolitiken ytterligare, minskat den administrativa bördan och gjort det lättare att få tillgång till stöd

  • stärkt jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan tack vare nya regler och bidragit till att de får en rättvisare andel av det värde de skapar

  • lagt fram vår handlingsplan för gödselmedel för att säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomliga gödselmedel, stärka den inhemska produktionen samt öka den ekonomiska säkerheten och vårt oberoende. Vi har även mobiliserat 540 miljoner euro (av totalt upp till 1,5 miljarder euro om medlemsländerna kompletterar med ytterligare finansiering) för att ge ekonomisk hjälp till jordbrukare som köper gödselmedel.

  • antagit en strategi för djurhållning för att stärka livsmedelstryggheten, stödja landsbygdssamhällen och bidra till ett mer resilient jordbrukssystem

  • tagit fram en proteinhandlingsplan för att öka produktionen och användningen av EU-odlat protein


Satsa på människor och stärka vår sociala modell

Konkurrenskraft är det som ligger till grund för våra invånares välbefinnande och som upprätthåller vår sociala modell. Vår satsning på stärkt konkurrenskraft bygger på Europas unika sociala modell och vår starka tradition av social dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den hjälper också människor att utveckla den kompetens de behöver för att lyckas i en alltmer konkurrensutsatt global ekonomi.

Dagens geopolitiska spänningar och snabba tekniska omvälvning får dock många européer att känna oro över framtiden och effekterna av AI i takt med att företag omstruktureras och industrier utsätts för intensiv global konkurrens. Den djupgående och snabba utvecklingen gör att Europa måste ligga steget före och samtidigt se till att ingen lämnas utanför.

Kompetensunionen

Kompetens är avgörande för vår konkurrenskraft och för människors trygghetskänsla. Kompetensunionen ska utrusta européerna med de färdigheter de behöver för att lyckas i en föränderlig ekonomi.

  • mer än10.00miljoner människorhar deltagit i initiativ för fortbildning och omskolning sedan 2020
  • 3.90miljoner människordeltog i dessa initiativ enbart under 2025

Med kompetensgarantin ska vi hjälpa arbetstagare att gå från sektorer som genomgår en djupgående omvandling till växande och strategiska sektorer där det råder brist på arbetskraft. Det innebär

  • mer investeringar i fortbildning och omskolning

  • hjälp till företag att anpassa jobben till AI

Vi ser också till att Europa bättre tar tillvara sin begåvade och hårt arbetande befolkning. Fri rörlighet är en av EU:s största styrkor, men arbetstagare stöter fortfarande på onödiga hinder när de flyttar över gränserna, bland annat

  • förseningar i erkännandet av kvalifikationer
  • betungande administrativa förfaranden
  • överdrivna kostnader

Det kommande paketet om rättvis rörlighet för arbetstagare syftar till att få bort onödiga hinder och göra det lättare för människor att använda sin kompetens där den behövs mest. 

Sysselsättning av hög kvalitet

Konkurrenskraften är också beroende av sysselsättning av hög kvalitet. Sådana jobb stärker produktiviteten, lockar talanger och bygger upp den kvalificerade arbetskraft som Europa behöver för att kunna konkurrera globalt. Därför har kommissionen, tillsammans med arbetsmarknadens parter, lagt fram en färdplan för sysselsättning av hög kvalitet för att främja rättvisa löner, goda arbetsvillkor, starka hälso- och säkerhetsnormer och smidigare övergångar mellan olika jobb och sektorer. 

På den här sidan finns endast ett axplock av allt som uppnåtts under det gångna året. 
Du kan läsa mer i broschyren (pdf).

Sidan uppdaterades den 11 september 2026