Befolkningsutvecklingens effekter i EU

Viktig kunskap om befolkningen

Befolkningslära (demografi) handlar om att studera hur vi lever våra liv, hur gamla vi förväntas bli, hur många barn vi får, var vi bor och hur vi tillbringar våra liv. När befolkningsstrukturen förändras påverkas samhällsekonomin, välfärds- och sjukvårdssystemen och behoven av bostäder och infrastruktur runt om i Europa. Detta får i sin tur konsekvenser för de offentliga finanserna och ländernas politik. EU tar med demografiska aspekter i sin politik och har lagt fram flera initiativ som hjälper EU-länderna att hantera befolkningsutvecklingen.

Läs rapporten: Befolkningsutvecklingens konsekvenser i en föränderlig miljö

Befolkningsutvecklingen

Om vi förstår utvecklingens orsaker och effekter kan vi bättre hantera konsekvenserna och utnyttja möjligheterna och på så vis bidra till ett välmående EU för kommande generationer.

Befolkningsutvecklingens effekter

Befolkningsutvecklingen i EU påverkar många aspekter:

• Arbetsmarknaden – Antalet personer i arbetsför ålder i EU minskar och för att upprätthålla den ekonomiska tillväxten måste fler människor arbeta och produktiviteten öka genom tekniska framsteg och kompetensutveckling.
• Jobba längre – Människor lever längre och är friskare och många vill fortsätta att jobba upp i åren, kanske inom ett annat yrke.
• Vård och omsorg – Med allt fler äldre ökar också behovet av vård och omsorg som sätter press på välfärdsstatens långsiktiga ekonomiska hållbarhet.
• Geografiska skillnader – EU:s länder och regioner påverkas på olika sätt. I en del EU-länder väntas befolkningen minska de närmaste åren, medan den ökar i andra.
• Landsbygden – Rent allmänt tenderar landsbygden att avfolkas mer än städerna till följd av utflyttning och naturliga förändringar.
• EU:s ställning i världen – EU:s andel av världens befolkning väntas fortsätta att minska de kommande årtiondena, och det blir därför ännu viktigare att samarbeta tätt på alla nivåer för att värna den inre marknadens konkurrenskraft.

Se mer befolkningsstatistik för enskilda EU-länder

EU:s åldrande befolkning

I Europa lever vi allt längre och håller oss friskare än tidigare. Under de kommande årtiondena kommer både andelen och antalet äldre i EU att öka. Det här får stora konsekvenser för samhället och människors vardag och medför både möjligheter och utmaningar.

Med tanke på befolkningsutvecklingens omfattning, hastighet och samhällspåverkan måste vi också titta på nya strategier och se till att politiken är ändamålsenlig i en tid av stora förändringar – med en grön omställning, digitalisering, nya sätt att arbeta och utmaningar för folkhälsan, som pandemier.

Det är främst EU-länderna som ansvarar för att hantera samhällseffekterna av den åldrande befolkningen, men EU kan bidra med att ringa in viktiga frågor och tendenser och hjälpa länderna och regionerna att ta fram egna, skräddarsydda insatser.

Grönbok om åldrande

I januari 2021 lade kommissionen fram en grönbok om åldrande för att inleda en bred politisk diskussion om hur vi kan förutse och hantera utmaningar och möjligheter i ett åldrande samhälle och bidra till en god livskvalitet långt upp i åren. Bidragen till samrådet om grönboken hjälpte kommissionen att kartlägga vilka åtgärder som behövs för att främja ekonomisk och social resiliens i ett åldrande Europa.

Demografisk verktygslåda

Befolkningsstrukturen i EU förändras på många sätt, vilket har stor inverkan på vår vardag och kräver helhetslösningar.

All politik måste vara framåtblickande och stödja omställningen till ett samhälle där vi både lever längre och är friskare.

I Europeiska rådets slutsatser från juni 2023 uppmanades kommissionen att lägga fram en verktygslåda för att hantera de demografiska utmaningarna och hur de påverkar EU:s konkurrensfördelar.

Kommissionen har nu lagt fram en demografisk verktygslåda som bygger på erfarenheter från hela EU och beskriver en helhetsstrategi med åtgärder på fyra områden:          

1. Göra det lättare för föräldrar att kombinera familj och jobb, framför allt genom tillgång till bra barnomsorg och en bra balans mellan arbete och privatliv.
2. Hjälpa unga människor att utvecklas, lära sig nya färdigheter, komma ut i arbetslivet och hitta en bostad till en rimlig kostnad.
3. Stärka de äldre och deras välfärd genom reformer och lämpliga åtgärder för arbetsmarknaden och på arbetsplatsen.
4. Råda bot på eventuell arbetskraftsbrist genom laglig migration och samtidigt ta vara på den kompetens som finns i EU.

Verktygslådan tar också hänsyn till geografiska aspekter, till exempel situationen i områden som avfolkas och drabbas av kompetensflykt när många unga flyttar därifrån.

Vad vi arbetar med

Dokument