För EU-kommissionen är det av största vikt att varje euro i EU-budgeten används lagenligt och ger valuta för pengarna.
För att nå det målet samarbetar kommissionen med EU-länderna, andra EU-institutioner och sina genomförandepartner, t.ex. Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. EU-länderna spelar en viktig roll i arbetet eftersom de tillsammans med kommissionen sköter cirka tre fjärdedelar av EU-budgeten under delad förvaltning. Det innebär att medlemsländerna fördelar medel till mottagarna. De befinner sig alltså i frontlinjen och måste se till att budgetmedlen används där de verkligen behövs genom att inrätta förvaltnings- och kontrollsystem.
Förebyggande arbete
Kommissionen gör förhandskontroller, revisioner och kontroller på plats för att förvissa sig om att sådana system finns och att de används på rätt sätt. Om kommissionen kommer fram till att något är fel kan man ingripa genom att avbryta eller tillfälligt hålla inne utbetalningar till mottagaren eller EU-landet. Det innebär att man stoppar utbetalningar av EU-medel tills det upptäckta felet är åtgärdat. Kommissionen kan också sänka beloppet som betalas ut jämfört med de ersättningsanspråk som mottagaren lämnat in. Det här är kommissionens förebyggande arbete.
Upptäckt och korrigering
Kommissionen kan dessutom vidta åtgärder efter att utbetalningar har gjorts. På grundval av efterhandskontroller, revisioner och kontroller på plats kan kommissionen, om den upptäcker ett fel i ett senare skede, göra finansiella korrigeringar och kräva tillbaka redan utbetalade pengar.
Om det rör sig om bedrägerier kan Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gripa in. Om en Olaf-utredningen bekräftar att det rör sig om bedrägerier med EU-medel kan kommissionen inleda arbetet med att kräva tillbaka pengarna.
Sedan 2020 arbetar Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) med att utreda brott mot EU-budgeten och väcka åtal i sådana fall. Eppos arbete är ytterligare en garanti för att EU-budgeten är helt skyddad.
