Stöd till jobben och ekonomin under coronapandemin

Covid-19-pandemin ledde till en allvarlig chock för ekonomin i EU och världsekonomin och innebar även en utmaning för EU-invånarnas försörjning. Under den här folkhälsokrisen var det viktigt att skydda kritiska sektorer i ekonomin och företagen och arbetstagarna.

Kommissionen vidtog omedelbart åtgärder för att mildra pandemins ekonomiska effekter, både genom att tillåta EU-länderna att vidta kraftfulla åtgärder och genom att anta ekonomiska krisåtgärder och initiativ för att hjälpa anställda och arbetsgivare och stödja ekonomin under krisen. Samtidigt som kommissionen försökte tillgodose de akuta behoven tog man också fram en historisk återhämtningsplan med investeringar och reformer, NextGenerationEU. Planen antogs tillsammans med EU:s långtidsbudget för 2021–2027.

Skydda företagen och jobben

Kommissionen införde åtgärder och instrument för att skydda jobb och arbetstagare som drabbats av covid-19-pandemin.

Skydd för små och medelstora företag

Covidkrisens ekonomiska konsekvenser skiljde sig åt mellan näringar och företag i EU.

För att stödja små och medelstora företag – som är ryggraden i EU:s ekonomi – tog kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsbanksgruppen fram ett omfattande paket, som fick stöd av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Till exempel dirigerades 714 miljoner euro från Efsi om till Cosmes lånegarantiinstrument. Europeiska investeringsfonden (EIF) kunde därmed ge banker incitament att tillhandahålla likviditet till småföretag som drabbats av covidkrisen. De som utnyttjande instrumentet fick mer flexibilitet och garantinivån höjdes från 50 till 80 procent.

Fram till slutet av december 2022 hade stödet bidragit till att över 180 000 små och medelstora företag i EU fått likviditetsstöd genom att lokala banker tillhandahållit över 10 miljarder euro i likvida medel från Cosmes covidåtgärd.

Stöd till regioner och kommuner genom sammanhållning och investeringar

Länder, regioner och kommuner befann sig i frontlinjen och tampades med pandemin och dess konsekvenser. Inom bara några veckor ändrade kommissionen sammanhållningspolitikens regler för att öka flexibiliteten och förenkla reglerna för EU-länderna och se till att de hade likvida medel tack vare två initiativ: investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus. EU-länderna fick omfördela oanvända sammanhållningspolitiska anslag till sektorer med störst behov – hälso- och sjukvård, företagsstöd och skydd av utsatta befolkningsgrupper. Värdet av åtgärderna uppgick till 13 miljarder euro bara under de första sex månaderna och uppgår i dag till 24 miljarder euro. Åtgärderna bidrog till att hålla företag flytande under nedstängningarna, förse sjukhus med medicinsk utrustning och se till att människor i missgynnade situationer fick det medicinska och sociala stöd de behövde.

NextGenerationEU förstärkte sammanhållningspolitiken med ytterligare 50 miljarder euro via den nyinrättade React-EU. Pengarna skulle gå till återhämtningen efter pandemin samtidigt som gröna och digitala prioriteringar uppmärksammades. React-EU bidrog till att starta upp företag igen, främja forskning och utveckling och tillhandahålla utbildning och jobbstöd till dem som behövde det. Under de tre första månaderna godkände kommissionen över 80 procent av den tillgängliga finansieringen för 2021.

Långsiktiga initiativ till stöd för återhämtningen

Parallellt med åtgärderna för att mildra pandemins ekonomiska konsekvenser lade kommissionen fram NextGenerationEU – EU:s plan för att ta sig starkare och mer resilient ur covid-19-krisen.

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument i centrum för NextGenerationEU. Genom faciliteten lånar kommissionen upp medel på kapitalmarknaderna genom att emittera obligationer på EU:s vägnar. Pengarna slussas därefter vidare till EU-länderna så att de kan genomföra långtgående reformer och investeringar som ska

• göra deras ekonomier och samhällen mer hållbara, resilienta och redo för den gröna och den digitala omställningen i linje med EU:s prioriteringar

• åtgärda de problem som har identifierats i de landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken.

Faciliteten för återhämtning och resiliens är också viktig för att kunna genomföra RepowerEU-planen – kommissionens svar på de samhällsekonomiska svårigheter och störningar på världsmarknaden för energi som är följden av Rysslands angrepp på Ukraina.

Både EU:s långtidsbudget och NextGenerationEU tillsammans med faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) antogs i december 2020. I augusti 2023 hade totalt 153 miljarder euro av de 723 miljarder euro (i 2022 års priser) som finns tillgängliga i faciliteten för återhämtning och resiliens betalats ut.

Projekt som finansieras med hjälp av faciliteten har lett till konkreta resultat för EU-ländernas ekonomier och lokalsamhällen på en rad områden, bland annat den gröna och den digitala omställningen, social och territoriell sammanhållning, hållbar och inkluderande tillväxt, resiliens och strategier för den kommande generationen. Du hittar exempel på projekt i de olika länderna på facilitetens webbplats.

Flexibilitet enligt EU:s finanspolitiska regler

För första gången någonsin aktiverade kommissionen den 20 mars 2020 den allmänna undantagsklausulen inom stabilitets- och tillväxtpakten, som en del av sin strategi att snabbt och kraftfullt hantera covid-19-krisen. Tack vare den allmänna undantagsklausulen har EU-länderna kunnat vidta åtgärder för att hantera krisen och de har kunnat avvika från de budgetkrav som under normala förhållanden skulle gälla enligt EU:s finanspolitiska regelverk.

Den allmänna undantagsklausulen kommer att avaktiveras i slutet av 2023. I kommissionens meddelande om den europeiska planeringsterminens vårpaket från maj 2022 konstaterades att villkoren för att avaktivera den allmänna undantagsklausulen anses vara uppfyllda från och med 2024. Detta bekräftades i den årliga översikten över hållbar tillväxt från november 2022, där det konstaterades att den europeiska ekonomin har tagit sig igenom en period av allvarlig konjunkturnedgång. Ekonomin är nu på en högre nivå än före pandemin och har klarat av den akuta fasen av den energiprischock som orsakades av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, även om osäkerheten fortfarande är stor.