En ekonomi för människor

Vi infriar våra löften

För att se till att vår ekonomi är konkurrenskraftig och redo för det 21:a århundradet^{har vi arbetat med att modernisera och digitalisera vår ekonomi och fasa ut fossila bränslen för att bygga en ekonomi som fungerar för invånarna och företagen. Det ska trygga deras välstånd samtidigt som vi ständigt har social rättvisa i sikte.}

Hörnstenen i vår ekonomiska politik har varit NextGenerationEU, en återhämtningsplan efter covidpandemin med en budget på 800 miljarder euro. Pengarna har bland annat investerats i vindparker till havs, eltåg och offentliga e-tjänster och sjukhus av högsta klass. Vi har uppmuntrat företagen att genomföra nödvändiga reformer med hjälp av statligt stöd. Dessutom har vi gjort vår handelspolitik mer hållbar och kraftfull.

Vi har hjälpt små och medelstora företag, som är ryggraden i EU:s ekonomi, för att stärka deras konkurrenskraft. Vi har också satsat på humankapitalet – på våra arbetstagares kunskaper och välfärd – genom en kompetenspakt så att de kan få den utbildning de behöver för att tillgodose företagens behov. Slutligen har vi infört regler för att säkra lika lön för lika arbete och höja minimilönen.

På så sätt stärker vår union välståndet i EU. 

Infriade löften

Ekonomisk återhämtning och modernisering

NextGenerationEU lanserades i maj 2020 och har slussat över 800 miljarder euro till investeringar i strategiska reformer och projekt för att göra våra ekonomier grönare, mer digitala, konkurrenskraftiga och resilienta.

Handel och ekonomisk säkerhet

Vi har ingått ett rekordstort antal handelsavtal (42 förmånshandelsavtal med 74 länder) och i slutet av 2023 hade vi infört 180 handelspolitiska skyddsåtgärder, vilket har räddat nästan en halv miljon jobb i EU.
Vi har använt de möjligheter som våra handelspolitiska verktyg ger oss och har kunnat dra fördel av den ekonomiska öppenheten samtidigt som vi har tagit oss an riskerna med en alltmer polariserad värld.
I EU:s första strategi för ekonomisk säkerhet kartlades de nya risker för vår ekonomiska säkerhet som följer av ökande geopolitiska spänningar och geoekonomisk fragmentering.

Ekonomisk styrning

I februari 2024 nåddes en överenskommelse om den mest omfattande reformen av reglerna för ekonomisk styrning sedan finanskrisen.

Statligt stöd

En tillfällig kris- och omställningsram för statligt stöd antogs i mars 2023. Nära 13 miljarder euro i statligt stöd har därefter godkänts för att snabba på finansieringen av tillverkningen av ren teknik.
Nio viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse har godkänts med deltagande av 22 EU-länder. Projekten gäller strategiska områden som batterier, mikroelektronik, vätgas och molntjänster.

Kompetens, arbetsrätt och socialt skydd

Vi har skapat en kompetenspakt för att ge arbetstagarna den kompetens som företagen efterfrågar.
Vi har föreslagit regler för att förbättra arbetsförhållandena för plattformsarbetare som 2021 uppgick till 28 miljoner personer.
Vi har fastställt regler om insyn i lönesättningen för att göra verklighet av grundprincipen om lika lön för lika arbete, oavsett kön.
Vi har infört en barngaranti så att de familjer som behöver barnomsorg har råd med det och så att föräldrar både kan jobba och ha en familj.
Direktivet om kvinnor i styrelser har antagits. Det innehåller ett mål om att kvinnor ska utgöra 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna i börsnoterade företag.

Hållbar finansiering

Taxonomiförordningen omfattar ett klassificeringssystem för hållbar ekonomisk verksamhet och täcker cirka 150 ekonomiska verksamheter som står för ungefär två tredjedelar av alla utsläpp av växthusgaser i EU.
Standarden för gröna obligationer trädde i kraft i december 2023 och ser till att investerare kan vara säkra på att deras investeringar är hållbara.
Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering trädde i kraft i början av 2023 och investerare får numera tillgång till information om hur de företag de investerar i arbetar för hållbarhet.

Digitalisering i finanssektorn

Sedan juni 2023 finns en förordning om marknader för kryptotillgångar som styr regleringen och tillsynen av kryptotillgångar och de som tillhandahåller tjänsterna.
Förordningen om digital operativ motståndskraft trädde i kraft i januari 2023 och stärker it-säkerheten i EU:s finanssektor så att den kan fortsätta att fungera även om det inträffar driftsstörningar.
Kommissionen har lagt fram nya regler för direktbetalningar i euro, som antogs av rådet och Europaparlamentet i februari 2024.
Vi har antagit förslag till en möjlig framtida digital euro och för att säkerställa kontanters ställning som lagliga betalningsmedel.

Global beskattning

Vi har arbetat med EU-länderna för att säkra antagandet av direktivet om en global minimiskattenivå för multinationella koncerner.
Vi har föreslagit ett regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa som ska underlätta för både storföretag och skattemyndigheter genom enhetliga regler för att fastställa skattebasen för koncerner.
Vi har föreslagit ett huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag för att göra det enklare för småföretag att beräkna och betala skatter när de är verksamma i flera länder på den inre marknaden.

Tullunionen