Digitala lösningar under pandemin

Innovativa lösningar

Kommissionens digitala strategi fick ökad betydelse under coronapandemin eftersom digitala verktyg användes för att övervaka och begränsa smittspridningen, forska om viruset och utveckla diagnosmetoder, behandlingar och vacciner, och se till att invånarna kunde koppla upp sig och vara trygga på nätet. 

När länderna införde restriktioner och vårt sociala liv och vår ekonomiska verksamhet flyttade ut på nätet behövde allmänheten och företagen tillgång till internet och en bra uppkoppling. Tack vare bredbandsnät och digital infrastruktur kunde vi fortsätta att arbeta, lära oss nya saker och hålla kontakt med nära och kära. Betrodda tjänster för företag, e-förvaltning och e-hälsa säkrade de offentliga tjänsternas kontinuitet och tillgänglighet, medan tillförlitliga säkerhetssystem skyddade vår identitet på nätet. 

Sammankopplade nationella smittspårningsappar

EU-ländernas smittspårningsappar användes för att varna användarna om de under en viss tid hade vistats i närheten av personer som anmält att de testat positivt för covid-19. I vissa fall fungerade appen även utomlands. Det var helt frivilligt att installera och använda en sådan app. När användaren fick en varning gav appen anvisningar från hälso- och sjukvårdsmyndigheterna, t.ex. råd om testning eller självisolering och vem man skulle kontakta. De flesta EU-länder tog fram en nationell smittspårningsapp för att bekämpa pandemin. 

Cirka 10 miljoner euro avsattes genom EU:s krisstödsinstrument för att koppla samman dessa nationella appar för att stoppa smittspridningen och rädda liv, även när folk reste till andra länder. 

Systemet för nätslussinteroperabilitet byggde på en decentraliserad systemarkitektur och erbjöd en europeisk lösning för ett säkert informationsutbyte mellan nationella appar. Efter en första lyckad pilotfas togs systemet i drift den 19 oktober 2020. 

Totalt 19 nationella appar, som hämtades 74 miljoner gånger, var kopplade till systemet.  

Smittspårningsappar i EU-länderna 

Artificiell intelligens

Den analytiska kapaciteten hos artificiell intelligens och högpresterande datorsystem var till stor hjälp för att upptäcka mönster i smittspridningen. Med hjälp av tekniken kunde folkhälsomyndigheterna övervaka virusets spridning och snabbt sätta in effektiva motåtgärder. 

Inom sjukvården kan artificiell intelligens också utnyttjas för robotar och andra verktyg som används i kontakten med patienter då den fysiska mänskliga kontakten bör begränsas till ett minimum. 

Läs mer om data, artificiell intelligens och superdatorer under pandemin 

Europeiska superdatorer bekämpar coronaviruset

Tre kraftfulla europeiska superdatorcentrum användes för att utveckla vacciner, behandlingar och diagnosmetoder för coronaviruset. 

Genom att jämföra digitala modeller av virusproteiner och matcha dem mot en databas över tusentals befintliga läkemedel hoppades man upptäcka vilka kombinationer av aktiva molekyler som reagerade på viruset. Superdatorerna var ett komplement till den klassiska kliniska ”trial and error”-metoden. Ett läkemedelsföretag och flera stora biologi- och biokemiinstitut deltog genom att ge åtkomst till sina läkemedelsdatabaser. Projektet Exscalate4CoV fick 3 miljoner euro i EU-stöd och använde en superdatorplattform, som också fick stöd från EU, för att ta reda på hur kända molekyler påverkar coronavirusets genstruktur. På bara 60 timmar analyserade superdatorn över 71 miljarder läkemedelsmolekyler (fem miljoner beräkningar per sekund) som ledde till att raloxifen upptäcktes vara ett effektivt läkemedel mot coronaviruset. 

Bekämpa coronaviruset med rymddata

Den 5 juni 2020 lanserade EU-kommissionen ett jordobservationsverktyg för coronapandemin i samarbete med Europeiska rymdorganisationen. Med hjälp av satellitdata kunde man mäta effekterna av coronarestriktionerna och följa återhämtningen lokalt, regionalt och globalt. 

Med fler än 30 satelliter erbjöd EU:s rymdprogram, särskilt genom sina jordobservations- och satellitnavigeringssystem Copernicus och Galileo, gratis och öppen data och information som bidrog till att övervaka och mildra effekterna av coronapandemin.  

Redan vid krisens början användes EU-satelliter till att övervaka trafikstockningar vid gränsövergångar i EU och kartlägga vårdcentraler, sjukhus och annan kritisk infrastruktur. Satellitdata som analyserades med hjälp av artificiell intelligens gav EU:s och medlemsländernas myndigheter modeller för att förstå och hantera krisen på ett bättre och effektivare sätt. 

EU:s rymdpolitik och coronapandemin 

Jordobservationsverktyg för coronapandemin

Nätverk och förbindelser

När EU-länderna införde åtgärder för fysisk distansering för att bekämpa pandemin flyttade företag, institutioner och människor ut på nätet. Efterfrågan på internetkapacitet ökade kraftigt och belastade nätverken eftersom internet användes för allt från distansarbete och e-lärande till underhållning. 

För att nätverken inte skulle överbelastas och för att alla skulle kunna ta del av digital underhållning uppmanade EU-kommissionen teleoperatörerna och användarna att vidta åtgärder och träffade ledningen för streamingplattformarna. Plattformarna uppmuntrades att erbjuda sitt innehåll i standardupplösning i stället för högupplösning, telekomoperatörerna rekommenderades att göra vad de kunde för att upprätthålla trafiken och användarna fick rådet att t.ex. hellre använda wifi än mobildata. 

Kommissionen och Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) inrättade ett särskilt rapporteringssystem och övervakade internettrafiken i varje medlemsland för att kunna reagera på kapacitetsproblem. 

Kompetenshöjning för livet efter pandemin

Coronapandemin och råden om fysisk distansering har förändrat vårt sätt att samarbeta, forska och vara kreativa i arbetslivet. För att hjälpa arbetsgivare, rekryterare och lärare att se till att allmänheten har de digitala färdigheter som behövs publicerade kommissionen den 13 juli 2020 nya riktlinjer för digital kompetens med praktiska steg, viktiga åtgärder, tips och resurser på nätet. Tanken är att hjälpa människor att på bästa sätt utnyttja sina digitala färdigheter på vägen mot ett jobb – från utbildning till hållbar sysselsättning och entreprenörskap. Bättre digital kompetens är också ett mål för den europeiska kompetensagendan från den 1 juli 2020, som under fem år ska stödja kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare i EU. 

Utbildning på nätet

Coronautbrotten i Europa gjorde att många skolor och universitet fick bedriva undervisning på distans. Nya undervisnings- och inlärningsmetoder krävde innovativa och kreativa lösningar för alla. 

Kommissionen  antog en ändring av 2020 års arbetsprogram för Erasmus+ för att skjuta till ytterligare 200 miljoner euro till projekt för digital utbildning, digital ungdomsverksamhet, kreativa färdigheter och social inkludering. 

Det publicerades också en mängd material på nätet: 

• Samarbetsplattformar 
• Utbildningsmaterial som tagits fram genom EU-finansierade projekt 
• Digitala verktyg för e-lärande 
• Selfie – ett gratis självskattningsverktyg som hjälper skolor att använda digital teknik på bästa sätt. Verktyget kan ge en ögonblicksbild av skolans styrkor och svagheter genom insamling av anonyma synpunkter från elever, lärare och skolledare om hur de använder den digitala tekniken. Selfie finns på 31 språk. 
• Kodning på distans – en plattform med utbildningsresurser för att utveckla digitala färdigheter.