Europeiska finanspolitiska nämnden: Frågor och svar

Vad är nämnden och vad gör den?

Efter de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union beslutade kommissionen i oktober 2015 att inrätta en europeisk finanspolitisk nämnd som en oberoende rådgivande nämnd för finanspolitiska frågor.

Enligt artikel 24 i förordning (EU) 2024/1263 ska nämnden

1. utvärdera genomförandet av EU:s regelverk för finanspolitisk styrning
2. ge råd om en lämplig framtida finanspolitisk inriktning för euroområdet som helhet och för de enskilda euroländerna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens regler
3. på begäran av kommissionen eller rådet ge råd om genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten och om förlängning av den allmänna undantagsklausulen i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2024/1263
4. samarbeta med de oberoende finanspolitiska institutioner som avses i artikel 8a i direktiv 2011/85/EU
5. lägga fram förslag om den framtida utvecklingen av det finanspolitiska regelverket.

Den europeiska finanspolitiska nämnden består av en ordförande och fyra ledamöter och bistås av ett sekretariat. Ordföranden och ledamöterna är namnkunniga internationella experter på finanspolitik, offentliga finanser och makroekonomi och har erfarenhet av europeisk ekonomisk styrning och EU:s finanspolitiska regler.

Varför inrättades nämnden?

Efter den ekonomiska och finansiella krisen 2007 blev det tydligt att EU-länderna måste driva en ansvarsfull finanspolitik som förenar kravet på hållbara offentliga finanser med behovet av ekonomisk stabilitet. Detta är särskilt viktigt för euroområdet. Nämnden förser kommissionen och rådet med en utvärdering av hur EU:s finanspolitiska regler genomförs och av den finanspolitiska inriktningen i euroområdet och på nationell nivå.

När inrättades nämnden?

Nämnden inrättades den 21 oktober 2015 genom kommissionens beslut (EU) 2015/1937 om inrättande av en oberoende rådgivande europeisk finanspolitisk nämnd. 

Den 29 juli 2024 antog kommissionen ett nytt beslut om nämnden: beslut (EU) 2024/2115 som upphävde det gamla beslutet. I allmänhet sammanträder nämnden en gång i månaden eller mer vid behov.

Hur utses ledamöterna?

Den strukturerade och transparenta urvalsprocessen för de fem styrelseledamöterna inleds med en öppen inbjudan att anmäla intresse. En urvalskommitté med högt uppsatta tjänstemän från kommissionen gör intervjuer och tar fram en lista med föreslagna kandidater till posterna som ordförande och ledamöter. Kommissionen samråder sedan med Europaparlamentet och rådet.

Vilka är urvalskriterierna?

Följande urvalskriterier gäller:

• Dokumenterade och relevanta kvalifikationer och erfarenheter som visar att den sökande är en namnkunnig internationell expert inom makroekonomi, offentliga finanser, finanspolitik och budgetförvaltning.
• Ingående kunskap om EU:s finanspolitiska regler och deras betydelse för EU:s och Ekonomiska och monetära unionens funktion.
• Dokumenterade och relevanta kvalifikationer och erfarenheter när det gäller ekonomisk politik, företrädesvis från arbete i beslutsfattande eller rådgivande politiska institutioner eller den akademiska världen.
• Kunskaper om EU:s institutioner och EU:s beslutsprocess och om kommissionens roll.
• Erfarenhet av att göra ekonomiska analyser från ett horisontellt, internationellt perspektiv är meriterande.

I möjligaste mån försöker man nå en jämn fördelning när det gäller de sökandes representativitet, kön och geografiska ursprung, med beaktande av den europeiska finanspolitiska nämndens särskilda uppgifter och den typ av sakkunskap som krävs. 

Är nämnden oberoende eller en del av kommissionen?

Nämndens ledamöter ska agera oberoende och får varken be om eller ta emot instruktioner från EU-ländernas eller EU:s institutioner, myndigheter eller organ (inklusive kommissionen). De är skyldiga att uppmärksamma ordföranden på potentiella intressekonflikter. Opartiskheten i nämndens råd skyddas av dess balanserade sammansättning, som speglar en mångfald av erfarenheter, bakgrunder och åsikter.

Nämndens ledamöter är inte anställda vid kommissionen och tillhandahåller oberoende sakkunskap. Även om sekretariatet av praktiska och administrativa skäl hör till kommissionen, till exempel för att få tillgång till liknande uppgifter, har nämnden noga utformats som ett helt självständigt organ.

Nämndens mandat och struktur fastställs i kommissionens beslut (EU) 2024/2115. Dess mandat och oberoende har därför en tydlig rättslig grund, i enlighet med bästa praxis för oberoende organ.

Varför fattar nämnden inga finanspolitiska beslut?

I de fem ordförandenas rapport fastslås att nämnden bör ge råd, inte genomföra politiken, och att det bör vara kommissionens ansvar att se till att reglerna följs.

Kommissionens mandat grundar sig på EU-fördraget, där varje institutions roll i den ekonomiska och monetära politiken beskrivs. Ett ”helt oberoende expertorgan” kan inte fatta finanspolitiska beslut eftersom det skulle inkräkta på de olika EU-institutionernas befogenheter, bland annat ansvarsutkrävande och beslutsförfaranden, som är fastställda i fördraget.

Det är också viktigt att inte blanda ihop rollen för den nämnd som inrättats på EU-nivå för att ge råd till kommissionen och rådet med rollen för de nationella finanspolitiska råd som inrättats i de enskilda EU-länderna.

Är nämndens yttranden offentliga?

I enlighet med kommissionens beslut om inrättande av den europeiska finanspolitiska nämnden (artikel 7) offentliggörs alla rapporter och råd från nämnden.

Har nämnden tillräckliga resurser?

Ett samförståndsavtal har undertecknats mellan nämnden och relevanta kommissionsavdelningar. Ett sekretariat ger nämnden tekniskt och praktiskt stöd.

Vad är förhållandet mellan nämnden och ländernas finanspolitiska råd?

Alla EU-länder är skyldiga att ha nationella finanspolitiska råd enligt de så kallade tvåpacksförordningarna och rådets direktiv 2011/85. De nationella finanspolitiska råden är oberoende organ som ska se till att de nationella finanspolitiska reglerna följs.

De ska också bedöma och ta fram makroekonomiska prognoser som ligger till grund för de nationella budgetarna.

Nämnden blandar sig inte i de nationella finanspolitiska rådens arbete men samarbetar med dem, särskilt när det gäller att utbyta bästa praxis och underlätta samsyn i frågor som rör EU:s finanspolitiska regler. Samarbetet gynnar och stärker både nämnden och de nationella finanspolitiska råden.