Krisen i Mellanöstern

EU är fast beslutet att försöka hitta lösningar på de komplicerade kriserna i Mellanöstern, bland annat den aktuella händelseutvecklingen i Iran. Vi agerar på många fronter, från att evakuera EU-medborgare och leverera humanitärt bistånd till att verka diplomatiskt.

Konflikten i Iran

EU har otvetydigt fördömt Irans urskillningslösa attacker. Sedan den 28 februari 2026 står EU i ständig kontakt med ledare i Mellanöstern och Europa, visar solidaritet med de länder som attackeras av Iran och stöder det iranska folkets demokratisträvanden.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europeiska rådets ordförande António Costa och EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas har bekräftat EU:s engagemang för regional stabilitet och uppmanat till

• omedelbar nedtrappning och största möjliga återhållsamhet
• skydd av civilbefolkningen och civil infrastruktur
• full respekt för FN-stadgan.

EU:s inställning upprepades i Europeiska rådets slutsatser från den 19 mars 2026, där de 27 EU-ländernas ledare fördömde Irans militära anfall, krävde ett omedelbart eldupphör och efterlyste ett moratorium för attacker mot energi- och vattenanläggningar.

Ursula von der Leyen och António Costa välkomnade tillsammans med andra ledare det två veckor långa eldupphöret och uppmanade de båda sidorna att förhandla fram ett snabbt och varaktigt slut på kriget. 

Skydd för sjöfarten och energiåtgärder

EU driver två marina insatser för att trygga sjöfartsrutter i Indiska oceanen och Röda havet: Eunavfor Somalia och Eunavfor Aspides.

I dagsläget finns inga akuta försörjningsproblem på energiområdet. Energisystemet i EU är väl förberett och motståndskraftigt tack vare åtgärder för att diversifiera leveranserna, bygga upp reserverna och förbättra sammanlänkningen. 

Men EU är ändå exponerat för volatila priser på världsmarknaden. Därför föreslår kommissionen tillfälliga och riktade åtgärder för att skapa omedelbara lättnader samtidigt som man går vidare med strukturreformer i fråga om viktiga delar av elprissättningen. De här åtgärderna omfattar bland annat utökat statsstöd, bättre näteffektivitet, sänkta elskatter jämfört med fossila bränslen och en modernisering av utsläppshandelssystemet.

EU:s svar på konflikten mellan Israel och Palestina

Efter Hamas våldsamma och urskillningslösa terrordåd i Israel den 7 oktober 2023 fördömde EU dåden och uttryckte sin solidaritet med Israel och framhöll landets rätt till självförsvar enligt internationell humanitär rätt. EU upprepade att civilbefolkningen alltid måste skyddas och framförde sin oro över de humanitära följderna för Gaza till följd av israeliska militära operationer och det begränsade tillträdet till området.

I oktober 2025 välkomnade EU avtalet om eldupphör och frigivande av gisslan och uppmanade alla parter att genomföra det fullt ut, bland annat Israels tillbakadragande från Gaza och ett obehindrat tillträde för humanitärt bistånd. EU uppmanade internationella aktörer att arbeta hårdare för en tvåstatslösning där Israel och en palestinsk stat samexisterar i fred inom säkra och erkända gränser. EU beklagade det fortsatt katastrofala humanitära läget i Gaza och uppmanade Israel att tillåta ett omedelbart och obehindrat tillträde och en oavbruten distribution av humanitärt bistånd i stor skala.

EU:s humanitära stöd till det palestinska folket

EU har i över 20 år varit den största internationella givaren till det palestinska folket och gett 1,25 miljarder euro i humanitärt bistånd. I det beloppet ingår 550 miljoner euro sedan oktober 2023. Delar av biståndet har slussats via EU:s humanitära luftbro, som har transporterat över 5 400 ton viktiga förnödenheter med hjälp av 81 flygningar.

Genom EU:s civilskyddsmekanism har EU också levererat bistånd via Cyperns sjöfartskorridor. Ett EU-logistiknav i Cypern har inrättats för att slussa bistånd från EU-länderna till Gaza. Sedan 2024 har 451 patienter och 1 240 anhöriga evakuerats till EU för vård.