Ny lagstiftning tar itu med brådskande behov
Naturresurserna i EU används på ett ohållbart sätt, särskilt marken som förstörs och förorenas. Detta är en av de främsta orsakerna till klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald i EU. och har redan kostat tusentals liv och miljarder euro.
Problemen med torka, bränder, vattenbrist och översvämningar ökar snabbt och drabbar redan tre av fyra länder i Europa.
Sämre skördar och fångster på grund av miljöförstöring, föroreningar, torka, värmeböljor, översvämningar och nya skadedjur slår mot böndernas och fiskarnas ekonomi. Men alla drabbas genom högre matpriser.
EU-kommissionen har infört åtgärder vars långsiktiga ekonomiska, sociala, hälsomässiga och miljömässiga fördelar säkerställer en hållbar användning av naturresurser.
Mark och jord är en betydelsefull levande naturresurs som är grundläggande för miljön, ekonomin och samhället. Det är en icke-förnybar naturresurs där hundratusentals olika arter samspelar. Marken står för en mängd ekosystemtjänster som vi behöver för att kunna förebygga katastrofer, begränsa klimatförändringarna och trygga livsmedelsförsörjningen.
Den nya lagen om markövervakning har ställt in EU:s kurs mot frisk mark senast 2050. Lagen ska:
- kräva att EU-länderna övervakar och bedömer markhälsan
- stödja jordbrukare och markförvaltare för att förbättra markhälsan och markens motståndskraft
- införa lösningar för långvarigt förorenade områden
- öka kunskapen om markhälsa.
Ny teknik kan bidra till ökad motståndskraft hos både jordbruks- och skogsmark och skydda skördarna mot klimatförändringarnas effekter, förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöring. Innovativa verktyg som gensaxen och andra nya genomiska tekniker kan bidra till mer hållbara och resilienta livsmedelssystem.
Med den nya tekniken kan vi ta fram bättre växtsorter som är klimattåliga och motståndskraftiga mot sjukdomar, kräver mindre gödning och bekämpningsmedel och ger större skördar. Det bidrar till att halvera både användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel, samtidigt som det minskar EU:s beroende av jordbruksimport.
Vad är nya genomiska tekniker (NGT)?
Nya genomiska tekniker, som gensaxen, hjälper oss att förädla växtsorter snabbare och med högre precision än klassiska tekniker som korsning eller urval av frön. Tekniken gör det möjligt att få fram en stor mångfald av växter. Det kan handla om allt från enkla förändringar som lika gärna kan uppstå spontant i naturen eller genom konventionell växtförädling, till mer komplexa genetiska egenskaper.
De nya regler som infördes i juni 2026 säkerställer ett starkt hälso- och miljöskydd. Samtidigt främjar de hållbarhet för ett brett urval av växtarter, och öppnar upp för nya möjligheter inom forskning och innovation.
Reglerna gör följande:
- delar in NGT-växter i två kategorier: de som kan jämföras med naturliga variationer, och de med mer komplexa förändringar
- minskar den administrativa bördan för både växtförädlare och jordbrukare
- säkerställer ett starkt skydd för hälsa och miljö
- inför en noggrann övervakning av de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av NGT-växter.
Bättre växtföröknings- och skogsodlingsmaterial
EU:s utsädesbransch är världens största exportör av utsäde
Växtförökningsmaterial (t.ex. utsäde, sticklingar, rötter och rotknölar) används för att föröka växter. Skogsodlingsmaterial å andra sidan är utsäde, växter och delar av träd som används för att anlägga skogar och plantera träd. Det är viktigt att lagstiftningen håller jämna steg med vetenskapen.
Den nya lagstiftningen om skogsodlingsmaterial från 2026 kommer att göra följande:
- säkerställa kvaliteten på och tillgången till skogsodlingsmaterial
- bevara friska skogar och se till att rätt träd planteras på rätt plats för rätt ändamål
- bygga upp en hållbar och innovativ skogsodlingssektor som stödjer biologisk mångfald och bidrar till att möta framtida utmaningar
- stärka skyddet mot skadegörare och sjukdomar i hela produktionen.
Mindre mat- och textilavfall
Minskat mat- och textilavfall kan bidra till en effektivare användning av naturresurser och minska branschernas utsläpp av växthusgaser.
Åtgärder mot matsvinn
EU och dess medlemsländer har åtagit sig att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling om att halvera detaljhandelns och konsumenternas matsvinn globalt senast 2030. Nya EU-regler som infördes i september 2025 ska påskynda utvecklingen genom en skyldighet för medlemsländerna att till 2030 minska matsvinnet
- med 10 procent på bearbetnings- och tillverkningsnivå
- med 30 procent per capita i detaljhandel, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll.
Mindre matsvinn gör att det finns mer mat att tillgå, företagen och konsumenterna kan spara pengar och miljöpåverkan från vår produktion och konsumtion av livsmedel minskar.
Hållbara och cirkulära textilier
Efter livsmedel, bostäder och resande är det textilkonsumtionen som har störst påverkan på miljön och klimatet i EU. Den hör också till de tre största bovarna när det gäller vatten- och markanvändning och hamnar på femte plats när det gäller råvaruanvändning och växthusgasutsläpp i EU.
Nya EU-regler från september 2025 ger producenter ansvar för textiliernas hela livscykel och inför
- obligatoriska och harmoniserade system för utökat producentansvar (EPR) för textilier i alla EU-länder, där producenterna täcker kostnaderna för hanteringen av textilavfall
- en enhetlig distinktion mellan avfall och använda textilier – länderna kommer att behöva säkerställa att separat insamlade textilier genomgår sortering för att förhindra att avfall felaktigt märks som återanvändbart.
En ökad tillgång på begagnade textilier skapar lokala arbetstillfällen och sparar pengar för konsumenter i och utanför EU, samtidigt som textilproduktionens miljöpåverkan minskar.
Sidan uppdaterades den 8 juli 2026