Främjande av vår europeiska livsstil

Vi infriar våra löften

I en alltmer oförutsägbar värld är det viktigt för oss att skydda invånarna och öka säkerheten i EU. Hotbilden förändras ständigt och vi har därför tagit ett helhetsgrepp på säkerhetsfrågor och utvecklat verktyg för att förbättra säkerheten i Europa. Vi arbetar för att skydda och kontrollera våra yttre gränser och har bidragit till Schengenområdets utvidgning med nya medlemsländer. Som svar på Rysslands oberättigade anfallskrig mot Ukraina har vi ökat vår försvarskapacitet och stärkt partnerskapet med Nato. 

För att bemöta allmänhetens ökande oro över migrations- och asylfrågor har vi också lagt fram ett gemensamt system för migrationshanteringen – migrations- och asylpakten – som innebär att länderna hjälps åt att hantera migrationstrycket och att asylärenden handläggs på ett värdigt och hållbart sätt. Vi har också tagit vara på migrationens positiva potential genom att ingå talangpartnerskap med viktiga partnerländer.  

Efter covidpandemin blev det viktigt att se till att EU kan hantera framtida hot mot folkhälsan. Därför började vi bygga upp den europeiska hälsounionen, där alla EU-länder tillsammans förbereder sig för och ingriper vid folkhälsokriser. EU ser nu till att det finns innovativa medicinska förnödenheter till rimliga priser och att länderna samarbetar för att bättre förebygga, behandla och följa upp sjukdomar, bland annat cancer. 

Infriade löften

Migrationspolitiken 

• År 2024 antog vi migrations- och asylpakten och införde ett enhetligt system för att hantera migrationen på ett hållbart sätt, där alla länder solidariskt hjälps åt att hantera migrationstrycket.
• Tack vare blåkortsdirektivet som trädde i kraft i november 2021 kan högkvalificerade arbetstagare från länder utanför EU lättare flytta till EU och bidra till EU:s ekonomiska konkurrenskraft.
• Vi har ingått Talent Partnerships med viktiga partnerländer, bland annat Marocko, Tunisien, Egypten, Bangladesh och Pakistan.
• Under 2023 föreslog vi en EU-talangreserv som ska matcha arbetsgivare i EU med arbetssökande från hela världen.
• Europeiska stödkontoret för asylfrågor har omvandlats till EU:s asylbyrå, med fler verktyg för att hjälpa EU-länderna med asyl- och mottagningsfrågor.
• Frontex har placerat ut personal vid EU:s yttre gränser och ska ha en permanent styrka på 10 000 anställda senast 2027.
• En global allians mot smuggling av migranter bildades 2023. Vi har också uppdaterat lagstiftningen för att stärka kampen mot smuggling, med stöd av Europol.   

Schengenområdets utvidgning 

• Schengenområdet har välkomnat de nya medlemmarna Kroatien, Rumänien och Bulgarien, och områdets styrning och regler har uppdaterats.  

Kampen mot terrorism och organiserad brottslighet 

• Vi har vidtagit konkreta åtgärder för att bättre förebygga och bemöta terroristhot i enlighet med agendan för terrorismbekämpning från 2020.
• I februari 2021 infördes nya regler om skärpt kontroll av lagliga skjutvapen och tillgång till sprängämnen.
• Vi har startat en europeisk hamnallians för att skydda hamnarna mot kriminell infiltration genom stöd till modern tullutrustning och bättre samarbete mellan brottsbekämpande instanser, hamnmyndigheter och rederier i hela EU.
• Vi har sett över reglerna för att bekämpa människohandel och definierar nu tvångsäktenskap, olaglig adoption och surrogatmoderskap som en form av utnyttjande. De nya reglerna trädde i kraft i juli 2024. 

Polissamarbete 

• Europol och Eurojust har fått ett starkare mandat, nya resurser har anslagits till EU-ländernas polisarbete i utredningar som rör flera länder och man kan nu ingripa snabbare mot organiserad brottslighet och terrorism. 

Stärkt kritisk infrastruktur och cyberresiliens 

• EU:s direktiv om kritiska entiteters motståndskraft som trädde i kraft 2023 ska hjälpa oss att stå emot och hantera naturkatastrofer, terroristattacker, sabotage och allmänna nödlägen.
• Genom NIS2-direktivet utvidgas cybersäkerhetsreglerna till att omfatta fler sektorer, bland annat telekomleverantörer, posttjänster, offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård.
• Förordningen om digital operativ motståndskraft som började gälla 2023 ska se till att finanssektorn i Europa kan fortsätta att fungera, trots driftsstörningar.
• Förordningen om cyberresiliens som lades fram 2023 ska göra digitala produkter säkrare. Det gäller allt från babyvakter, smarta klockor och datorspel till brandväggar och routrar.  

Åtgärder mot sexuella övergrepp mot barn 

• Under 2022 föreslog vi ny lagstiftning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet för att skydda barnen – inte bara på nätet utan också i den fysiska världen.  

En europeisk hälsounion 

• Kommissionen har inrättat en EU-myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) för att se till att EU och dess medlemsländer kan hantera folkhälsohot som drabbar flera länder.
• Vi har startat en allians för kritiska läkemedel för att kartlägga problem med läkemedelsbrister och hitta möjliga lösningar, och i december 2023 lade vi fram vår första version av en EU-lista med kritiska läkemedel.
• Förordningen om ett europeiskt hälsodataområde som lades fram 2024 ska se till att invånarna kan kontrollera och använda sina medicinska uppgifter i hela EU. Reglerna främjar också en inre marknad för digitala tjänster och produkter för hälso- och sjukvård.
• Under 2021 lade vi fram EU:s plan mot cancer som innebär att 4 miljarder euro ska satsas på att förebygga och behandla cancer. 

Läs mer om vad kommissionen har gjort för att hantera migrationen ansvarsfullt och göra Europa säkrare.