Förenkling av EU-budgeten

Budgetförordningen innehåller viktiga principer och förfaranden som styr fastställandet, genomförandet och kontrollen av EU-budgeten.

Den gällande versionen av budgetförordningen började tillämpas den 2 augusti 2018. Då infördes förenklingar av reglerna som lett till stora förbättringar som framför allt gynnar allmänheten, de små och medelstora företagen och icke-statliga organisationer.

Enklare tillgång till EU-finansiering och bättre samarbete mellan förvaltningarna

• Mottagarna av EU-medel lämnar numera in färre och mer målinriktade uppgifter. De ska inte behöva lämna samma uppgifter två gånger.
• När man söker bidrag ska volontärarbete beaktas.
• Kontroller och revisioner ska inte längre göras två gånger tack vare att man förlitar sig mer på tidigare kontroller som utförs av nationella myndigheter eller internationella partner.
• Betalningar för resultat och schablonbelopp används i högre grad. Betalningar kan exempelvis baseras på ett fast belopp om mottagarna kan styrka att de har gjort en viss sak (t.ex. hållit en kurs eller gett humanitärt bistånd) i stället för att utbetalaren ska granska mottagarens kostnader genom att kontrollera hundratals räkningar och kvitton.

Ökat fokus på att nå bättre resultat med mindre byråkrati och förbättrade kontroller till lägre kostnad

• Användningen av schablonbelopp ska inte bara sänka kostnaderna för kontroller av hundratals mottagare utan också minska risken för fel kopplade till antalet kontroller.
• Det nya regelverket ska förbättra samarbetet mellan EU-kommissionen och de nationella myndigheter som genomför EU-program som den gemensamma jordbrukspolitiken eller strukturfonderna.
• De nya reglerna ska också förbättra samarbetet med partnerorganisationer över hela världen, t.ex. Europeiska investeringsbanken, FN och Världsbanken.

En modernare EU-budget

Det reviderade regelverket leder till större genomslag för EU-finansieringen och en mer flexibel EU-budget på följande sätt:

• Nya instrument, t.ex. budgetgarantier (bland annat garantin för Europeiska fonden för strategiska investeringar, Efsi), som ska förvaltas effektivt i framtiden i form av en gemensam avsättningsfond.
• Enklare regler för att kombinera nationella medel och EU-medel (t.ex. strukturfonderna och Efsi) och möjligheten att kombinera bidrag och finansieringsinstrument (t.ex. Fonden för ett sammanlänkat Europa).

Bättre skydd av EU-budgeten

Tack vare de förenklade reglerna skyddas EU-finansieringen bättre:

• Med större användning schablonbelopp minskar utrymmet för fel och om man förlitar sig mer på myndigheternas bedömningar och revisioner på fältet blir kontrollerna effektivare.
• De nya reglerna stärker kampen mot skalbolag och mot användningen av skatteparadis av de mellanhänder som förvaltar EU-medel. Aktieägare ska offentliggöras på frivillig basis.
• Transparensen ska öka, rapporteringen rationaliseras och redovisningsskyldigheten för offentliga utgifter stärkas. Gällande regler om intressekonflikter har dessutom utökats till att omfatta myndigheterna i EU-länderna.

Läs mer om kommissionens förslag från den 16 maj 2022 om riktade anpassningar av budgetförordningen på sidan om EU:s budgetförordning.

Dokument

• Förordning
• 11 december 2018

EU:s budgetförordning

Budgetförordningen innehåller viktiga principer och förfaranden som styr hur EU-budgeten fastställs, genomförs och kontrolleras.

• 11 december 2018

Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council (14 September 2016)

The proposal for a revision of the Financial Regulation, which was presented in 2016