Ett starkt socialt EU är grunden för välstånd
Människor och företag i EU kan inte utvecklas om inte ekonomin arbetar för dem. Ett starkt socialt Europa är grunden för välstånd och välbefinnande och en konkurrenskraftig och rättvis ekonomi. Välutbildade arbetstagare som kan ta till sig innovationer och anpassa sig till den gröna och den digitala omställningen är avgörande för detta.
De fyra senaste åren har EU ställts inför utmaningar utan motstycke som i grunden har påverkat våra arbetsmarknader, utbildningssystem, ekonomier, välfärdssystem och sociala liv. Det har också lett till att hinder och ojämlika förhållanden förstärkts. Trots de samhällsekonomiska chockerna har EU visat sig vara motståndskraftigt med rekordlåg arbetslöshet och ökande sysselsättning tack vare beslutsamma åtgärder från EU och medlemsländerna.
EU håller på att skapa en ekonomi som är rättvis och inkluderande, erbjuder möjligheter och tillgodoser EU-invånarnas behov.
Nu när vi håller på att övervinna pandemin, förbereda nödvändiga reformer och skynda på den gröna och digitala omställningen anser jag att det är dags att också anpassa det sociala regelverket. Vi behöver en regelbok som garanterar solidaritet mellan generationerna. Ett regelverk som belönar företagare som tar hand om sina anställda. Som är inriktat på jobb och öppnar möjligheter. Detta skapar lika villkor för kompetens, innovation och socialt skydd.”
Skapa ett rättvisare EU
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bygger på 20 viktiga principer och rättigheter som är avgörande för att se till att arbetsmarknaderna och välfärdssystemen fungerar på ett rättvisare och bättre sätt. Handlingsplanen från 2021 har varit vår vägledning när vi omsätter principerna i konkreta åtgärder som ska gynna invånarna. Handlingsplanen är inriktad på följande:
- Skapa fler och bättre jobb
- Se till att människor kan utveckla den kompetens de behöver
- Säkerställa lika tillgång till möjligheter
- Bekämpa fattigdom och skapa ett mer inkluderande samhälle
För att fortsätta att nå konkreta och varaktiga resultat som är bra för alla i EU har kommissionen fastställt tre övergripande mål för 2030:
Källa: Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter
EU-ländernas ledare åtog sig att nå de tre målen på det sociala toppmötet i Porto 2021. Alla EU-länder har lagt fram sitt nationella bidrag till målen.
Investera i kompetens och utbildning
Den gröna och den digitala omställningen skapar efterfrågan på ny kompetens i EU. Omställningen till ren energi ger t.ex. nya jobb inom branscher som vind- och solkraft, elfordon och värmepumpar.
Det är viktigt att ha en arbetsstyrka med efterfrågade kunskaper för den långsiktiga tillväxten och konkurrenskraften.
Källa: Europaåret för kompetens – Fakta och siffror
Trots detta är arbetskraftsbristen och kompetensklyftan fortsatta orosmoment. Problemen är särskilt stora inom byggbranschen och vården, inom vetenskapliga och tekniska yrken och bland ingenjörer och matematiker. Kvinnor är underrepresenterade inom tekniska yrken och studier. Endast var femte it-specialist och var tredje som tar examen inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och matematik är kvinna.
För att ta itu med bristen och stödja den gröna och digitala omställningen utsågs 2023 till Europaåret för kompetens. Det stärker arbetsstyrkan och samhället att åtgärda kompetensbristen i EU och främja EU:s kompetensagenda. Det hjälper också människor att skaffa sig rätt färdigheter för bra jobb och stöder företagen, särskilt de små och medelstora företagen, i deras arbete med att åtgärda kompetensbristen.
Ett viktigt resultat av Europaåret för kompetens är handlingsplanen för att hantera bristen på arbetskraft och kompetens som kommissionen lade fram i mars 2024. Handlingsplanen innehåller åtgärder på fem områden som EU, medlemsländerna och arbetsmarknadens parter bör vidta på kort och medellång sikt.
I februari 2019 bestämde sig Renata för att helt ändra på sitt liv. Efter 13 år på ett jobb där hon inte hade någon chans att utvecklas sade hon upp sig för att inleda en ny karriär: Jag ville jobba inom vården. Men med min bakgrund inom ekonomi trodde jag att det var för sent att byta spår.
Trots sina tvivel började hon på ett praktikprogram för socialvård och öppen hälso- och sjukvård. Under utbildningen gjorde hon praktik på St. James’s-sjukhuset i Dublin och blev erbjuden sitt drömjobb tack vara sina nya färdigheter och kunskaper.
Rätten till utbildning och livslångt lärande bör vara en realitet för alla i EU, oavsett om de bor i storstäder eller i glesbygd. Företag behöver arbetstagare som har den kompetens som den rena och den digitala omställningen kräver och människor måste få möjlighet till rätt utbildning för att utvecklas.
För att uppfylla kraven på kompetens och utbildning ligger kommissionen bakom det här:
Jobbmöjligheter för unga
Det är ofta svårt för ungdomar att hitta sitt första jobb. EU hjälper unga människor att skaffa bra jobb med hjälp av finansiering och initiativ, bland annat den förstärkta ungdomsgarantin, inom stödpaketet för ungdomssysselsättning. Sedan 2013 har cirka 50 miljoner unga hittat jobb, lärlingsplatser, praktikplatser och fortsatt utbildning genom ungdomsgarantiprogram.
Fler och bättre jobb
Stöd till privatpersoner och företag under pandemin
Den globala pandemin var tuff för människor, våra samhällen och vår ekonomi. Genom ekonomiska krisåtgärder och initiativ för att hjälpa arbetstagare och arbetsgivare under covid-19-krisen vidtog kommissionen omedelbara åtgärder och fick fram EU-finansiering. Kommissionen inrättade ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) för att hjälpa EU-länderna att rädda jobb och företag och stödja människor som riskerade att förlora sina jobb och inkomster.
Hjälp från Sure
Källa: Sure
Initiativ som Sure var mycket viktiga när det gällde att mildra pandemins negativa ekonomiska och sociala effekter, effektivt skydda cirka 1,5 miljoner människor från arbetslöshet under 2020 och stärka EU:s motståndskraft när vi ställdes inför extrema kriser.
Hur människor och företag gynnas av EU-finansiering
NextGenerationEU och faciliteten för återhämtning och resiliens är centrala i EU-budgeten och visar hur EU-pengar gynnar hela EU. De här instrumenten driver på smart, hållbar och inkluderande tillväxt genom att stödja entreprenörskap, konkurrenskraft och industrialisering.
EU-budgeten hjälper till att skapa jobb och stödja projekt inom flera områden, bland annat hälso- och sjukvård, utbildning, transport och energiinfrastruktur. Till exempel väntas EU:s sammanhållningspolitiska program skapa 1,3 miljoner extra jobb i EU till 2027. Europeiska socialfonden+ (ESF+) är EU:s främsta sammanhållningspolitiska verktyg med målet att investera i människor, skapa ett mer socialt och inkluderande EU och göra framsteg med den europeiska pelaren för sociala rättigheter. ESF+ hjälper till att utforma åtgärder som rör sysselsättning, sociala frågor, utbildning och kompetens i hela EU. Fonden hjälper också till att minska sociala och ekonomiska skillnader mellan medlemsländerna och mellan regioner.
EU-finansieringen slussas via olika finansieringsprogram, till exempel InvestEU, som främjar hållbara investeringar, innovation och nya jobb. Småföretag och projekt kan hitta investeringsmöjligheter i InvestEU-portalen. Många företag i EU har redan fått finansiering.
Skäliga minimilöner i EU
Kommissionen kämpar för rättvisa och drägliga löner för alla arbetstagare i EU. I oktober 2022 antog EU ett direktiv som skapar ramarna för adekvata minimilöner i hela EU samtidigt som kollektiva avtalsförhandlingar och social dialog främjas. Att man ser till att lönerna är tillräckliga är avgörande för att garantera drägliga arbets- och levnadsvillkor för arbetstagarna och deras familjer. Man bygger också upp rättvisa och motståndskraftiga ekonomier och stöder tillväxt för alla.
Bättre arbetsförhållanden för arbetstagare på digitala plattformar
Alla som jobbar i EU ska kunna dra nytta av de arbetsrättsliga och sociala rättigheter som de har rätt till. I december 2021 lade kommissionen fram ett direktivförslag för att förbättra arbetsvillkoren för dem som arbetar via digitala plattformar. De nya åtgärderna ska hjälpa till att korrekt bedöma anställningsstatus för personer som arbetar för plattformar så att de kan omfattas av de arbetstagarrättigheter de har rätt till. Dessutom kommer användningen av algoritmer i personaladministration att regleras och insynen öka för att se till att arbetstagare informeras om användningen av automatiska övervaknings- och beslutssystem i fråga om deras rekrytering, arbetsvillkor och lön.
Genom de här nya reglerna åtar sig EU att prioritera rättvisa och redovisningsskyldighet, och arbetstagarnas rättigheter garanteras i det ständigt föränderliga digitala landskapet.
Den 31 januari 2024 undertecknade EU-kommissionen, det belgiska EU-ordförandeskapet och arbetsmarknadens parter en deklaration på slottet Val Duchesse och lovade att stärka den sociala dialogen i EU.
Tillsammans vill de ta sig an viktiga utmaningar för våra ekonomier och arbetsmarknader med fokus på arbetskrafts- och kompetensbristen. De åtar sig bland annat att skapa bättre arbetsvillkor, få ut fler människor på arbetsmarknaden och göra det enklare att erkänna kvalifikationer.
Säkerställa lika tillgång till möjligheter.
Lika lön och balans mellan arbete och privatliv
Lika lön för lika arbete är en av EU:s grundläggande principer och minskade löneklyftor mellan könen står i fokus för EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025. Tack vare reglerna om insyn i lönesättningen stärker EU principen om lika lön för lika arbete för män och kvinnor.
EU arbetar också för att det ska gå att förena jobb och privatliv genom direktivet om balans mellan arbete och privatliv. Direktivet uppmuntrar män och kvinnor att dela på omsorgsansvar och arbete genom att ge ytterligare rättigheter som flexibla arbetsformer.
Källa: Faktablad om nya rättigheter för balans mellan arbete och privatliv
Bättre arbetsmiljö
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är ett av de områden där EU har haft störst genomslag. Goda arbetsvillkor är nödvändiga för att arbetstagarna ska vara friska och orka jobba länge. För första gången har kommissionen i sin strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 antagit en långtgående nollvisionsstrategi när det gäller arbetsolyckor. Kommissionen har lagt fram fem förslag för att skydda arbetstagare mot yrkesbetingad cancer och andra allvarliga sjukdomar genom att minska deras exponering för till exempel asbest och bly.
På arbetsmiljötoppmötet i maj 2023 bekräftades att EU:s arbetsmiljöstrategi verkligen är effektiv. Där identifierades också frågor som måste uppmärksammas mer, som psykosociala risker och psykisk hälsa på arbetsplatsen och klimatförändringarnas effekter.
Bättre möjligheter för personer med funktionsnedsättning
Omkring 87 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning stöter på stora hinder när det gäller utbildning, sysselsättning, socialt skydd, bostäder och hälsa. EU:s arbete har bidragit till förbättrad tillgänglighet men det krävs ytterligare insatser. För att stärka lika möjligheter i EU har kommissionen antagit en ny strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030. I strategin tar man hänsyn till bredden på funktionsnedsättningarna och strävar efter att ge funktionsnedsatta möjlighet att fullt ut delta i samhället och ekonomin.
Med utgångspunkt i strategin antogs ett sysselsättningspaket för personer med funktionsnedsättning 2022. Eftersom bara hälften av alla 42,8 miljoner människor i arbetsför ålder i EU som har en funktionsnedsättning har ett jobb ger sådana initiativ vägledning till arbetsgivare och myndigheter samtidigt som fler personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till arbetsmarknaden.
Efter kommissionens förslag i september 2023 nådde parlamentet och rådet en överenskommelse om ett standardiserat EU-intyg om funktionsnedsättning och om en förbättring av EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning.
Insatser mot fattigdom och för ett mer inkluderande samhälle
Tillräcklig minimiinkomst för aktiv inkludering
Alla förtjänar att leva ett värdigt liv under hela sin livstid. Fattigdom och socialt utanförskap är hinder för ett värdigt liv och vi som samhälle måste hitta sätt att motverka dessa hinder. Det kräver robusta säkerhetsnät i samhället som ger tillräckligt inkomststöd för människor som verkligen behöver hjälp. Det innebär också effektiv tillgång till viktig service och hjälp till dem som kan arbeta så att de hittar ett jobb. EU antog i januari 2023 en rekommendation för att hjälpa medlemsländerna att nå dessa mål.
Ingen ska behöva vara hemlös
Tillgång till bostäder till rimlig kostnad är ett växande problem i EU. Den 21 juni 2021 lanserade EU-ledarna vid en konferens i Lissabon den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet och undertecknade Lissabondeklarationen mot hemlöshet för att samla in data och underlätta utbyte av bästa praxis för att kraftigt minska hemlösheten.
Så kan man bryta cykeln av barnfattigdom
Inget barn ska behöva leva i fattigdom i EU. För att se till att barn som riskerar fattigdom och socialt utanförskap har effektiv tillgång till viktig service som vård och utbildning har EU antagit en strategi för barnets rättigheter och den europeiska barngarantin.
Den europeiska barngarantin ska se till att cykeln av fattigdom och socialt utanförskap mellan generationerna bryts. Den ska se till att medlemsländerna garanterar gratis tillgång för behövande barn till
- förskola och barnomsorg
- utbildning och skolbaserade aktiviteter
- minst ett mål hälsosam mat per skoldag
- hälso- och sjukvård.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) hjälper utsatta familjer i Irland via initiativet om skolmaterial.
Hittills har över 120 000 uppsättningar skolmaterial distribuerats till barn som får Feads mathjälp, är asylsökande (som ett led i det internationella programmet för skydd av flyktingar) eller som bor i akutbostäder för hemlösa. Under 2020 utökades initiativet till att omfatta barn i romska familjer och resandefamiljer och några av de mest utsatta skolorna i Dublin.
Vad händer nu?
På senare år har vi gjort stora framsteg på vägen mot ett socialt EU men arbetet är inte färdigt.
För att förvissa oss om att vi är på rätt spår kommer handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter att ses över under 2025. Översynen kommer att hjälpa oss att se hur vi kan gå vidare för att nå våra mål för 2030 och fullt ut genomföra principerna i pelaren för sociala rättigheter.