Regler för digitala avtal

Digitala avtal i EU

Det kan vara smidigt och gå snabbt att handla på nätet, men när det blir problem vet man som konsument ofta inte vilka rättigheter man har. 

Kommissionen har därför lagt fram två viktiga förslag. Det ena gäller regler för avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll (t.ex. när du strömmar musik) och det andra gäller försäljning av varor nätet (t.ex. när du köper en kamera).

Tanken är att samma regler ska gälla i alla 28 EU-länder.

Nuläget

Kommissionen antog förslagen om gemensamma regler för digitala avtal i december 2015, och de bereds nu i rådet och Europaparlamentet.

Den 8 juni 2017 antog rådet sin ståndpunkt om förslaget till ett direktiv om regler för avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll.

Europaparlamentet fortsätter att bereda de båda direktivförslagen om regler för avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll respektive nätförsäljning och annan distansförsäljning av varor.

Rådet och Europaparlamentet kommer att inleda förhandlingar när båda institutionerna har antagit sina ståndpunkter.

Köp av digitalt innehåll

Med digitalt innehåll menas produkter som filmer, musik, programvara och strömmade direktsända idrottsevenemang. När du köper sådana här produkter på nätet kan du t.ex. få problem med att

• du inte kan spela den nedladdade musiken på din enhet
• den inköpta programvaran plötsligt slutar att fungera. 

Köpa och sälja varor på nätet

EU-ländernas regler för e-handeln skiljer sig åt och hindrar företag och konsumenter från att köpa och sälja varor över gränserna. Bland annat råder det skillnader mellan konsumenträttigheterna om en vara är defekt.

Det är därför både tidskrävande och dyrt för företagen att ta reda på vad som gäller enligt utländsk konsumentavtalsrätt när de säljer till andra länder och att anpassa sina avtal i enlighet med detta.

Många konsumenter som handlar på nätet oroar sig för sina avtalsrättigheter och är rädda för att inte få sin beställning, att varan är defekt eller skadad eller att de inte får en defekt vara lagad eller ersatt.

Regler för köp av digitalt innehåll

Det finns inga EU-omfattande regler för defekt digitalt innehåll. En del EU-länder har redan börjat skissa på egen lagstiftning, men vi måste undvika en situation där vi har 28 olika regler för försäljningen av digitalt innehåll på nätet. 

Om vi vill ha en verklig digital inre marknad måste vi införa gemensamma regler som sörjer för rättssäkerhet och hjälper företagen att utöka sin verksamhet till andra länders marknader samtidigt som konsumenterna vågar dra nytta av den digitala inre marknadens fördelar.

Gemensamma regler för digitalt innehåll kommer att minska näringsidkarnas kostnader och uppmuntra dem att expandera till andra länder, eftersom de inte längre behöver ta hänsyn till avtalsrättsliga skillnader mellan de EU-länder som de vill sälja till. Konsumenterna kommer att veta vad som gäller när de köper digitalt innehåll på nätet och vilka rättigheter de har om det är fel på produkten.

Fakta och statistik

• Konsumenter vågar inte handla på webbplatser i andra länder eftersom de inte tror att det fungerar.
• Minst 70 miljoner konsumenter har haft minst ett problem med fyra populära typer av digitalt innehåll (musik, antivirusprogram, spel och datalagring i moln) under de senaste tolv månaderna.
• Bara i 10 procent av dessa fall har konsumenterna fått hjälp. Till följd av de olösta problemen har konsumenterna i EU lidit ekonomisk och icke-ekonomisk skada på uppskattningsvis 9–11 miljarder euro.
• Näringsidkare säljer inte på nätet eftersom de tycker att regelverket är för krångligt. Avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll klassas olika och kan beroende på land behandlas som köpeavtal, tjänstekontrakt eller hyreskontrakt. Därför varierar konsumenternas rättigheter vid fel.
• Bara 15 procent av EU:s konsumenter handlar på nätet i andra EU-länder, medan nästan tre gånger så många (44 procent) handlar på nätet i hemlandet.
• Bara 12 procent av EU:s näringsidkare säljer på nätet till konsumenter i andra EU-länder, medan mer än tre gånger så många (37 procent) säljer på nätet i hemlandet.

Förväntade effekter

När de avtalsrättsliga hindren har undanröjts uppskattas det att

• minst ytterligare 122 000 företag kommer att börja sälja på nätet i andra EU-länder
• mellan 8 och 13 miljoner ytterligare konsumenter kommer att börja handla på nätet i andra EU-länder
• EU:s BNP kommer att öka med 4 miljarder euro jämfört med nuvarande nivå
• ökad konkurrens kommer att pressa konsumentpriserna nedåt i hela EU, vilket kommer att leda till ökad välfärd för konsumenterna och beräknas öka hushållens konsumtion i EU med 18 miljarder euro jämfört med nuvarande nivå.

Läs mer

• Konsekvensbedömning
• Sammanfattning av konsekvensbedömningen

• Meddelande
• Direktiv – digitalt innehåll
• Direktiv – varor

Faktablad

Landsspecifika faktablad