Skip to main content
©christian42/AdobeStock
EU:s insatser mot energikrisen

Rysslands omotiverade militära angrepp på Ukraina och användning av gasleveranser som ett vapen har lett till en energikris utan motstycke för EU. Energipriserna har stigit kraftigt och lett till hårda tider för invånarna. EU vidtar kraftfulla åtgärder för att lösa problemen.

Vad EU har gjort för att lösa energikrisen

Under det senaste året har kommissionen arbetat med att lösa problemet med stigande energipriser. Sedan Ryssland invaderade Ukraina och började använda energiresurser som vapen har läget på energimarknaden försämrats.

Trots att de ryska energileveranserna har minskat kraftigt – från 45 procent av EU:s gasimport i fjol till bara 14 procent i september 2022 – har EU både lyckats hitta alternativa leverantörer och minskat sin efterfrågan för att uppväga bortfallet.

Vi har också vidtagit åtgärder för att mildra marknadsvolatiliteten och hjälpa befolkningen och företagen genom att slussa vidare energisektorns alltför höga intäkter till dem.

Tack vare verktygslådan för energipriser har EU-länderna infört många åtgärder på nationell nivå för att lätta på pristrycket för privatpersoner och näringsliv. I maj antogs RepowerEU-planen för att bryta vårt beroende av ryska fossila bränslen så snabbt som möjligt.

För att säkerställa försörjningen de kommande vintrarna har vi infört minimikrav på lagring av gas och ett mål om att minska efterfrågan på gas med 15 procent för att skapa en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan i EU. Arbetet med att spara energi och fylla på lagren har hittills haft goda resultat.

I september 2022 antogs nya åtgärder för att minska efterfrågan på energi och använda intäkterna från energisektorn till förmån för allmänhet och näringsliv. 

Den 18 oktober 2022 föreslog kommissionen nya åtgärder för gemensamma gasinköp, mekanismer för pristak, transparent användning av infrastruktur, solidaritet mellan EU-länderna och efterfrågestyrning. Detta kommer att skapa ytterligare stabilitet på marknaden.

Ikon som gjorts av ”Pixel Perfect” på www.flaticon.com

Viktiga mål

5 %
krav på att sänka efterfrågan på el då priset är som högst
15 %
mål för minskad efterfrågan på gas
92 %
nivå på gaslagren i EU

Diversifiering av våra leverantörer

EU har i flera månader samarbetat med internationella partner för att diversifiera leveranserna och har säkrat en rekordhög import av flytande naturgas (LNG) och större leveranser av gas i rörledning. 

Resultat

  • Ett trilateralt samförståndsavtal mellan EU, Egypten och Israel om export av naturgas till EU.
  • Ett samförståndsavtal med Azerbajdzjan om ett strategiskt partnerskap på energiområdet.
  • Ett åtagande från USA om att förse EU med ytterligare minst 15 miljarder kubikmeter LNG i år.
  • Under första halvåret 2022 ökade importen av LNG från andra källor än Ryssland med 19 miljarder kubikmeter jämfört med samma period förra året. Importen från Norge, Azerbajdzjan, Storbritannien och Nordafrika via rörledningar ökade med 14 miljarder kubikmeter.

Minskad efterfrågan

Dessutom omfattar planen en möjlighet att utlysa en ”unionsvarning” som tvingar alla EU-länder att minska gasförbrukningen. Detta ger en tydlig signal om att EU kommer att göra det som krävs för att säkra försörjningstryggheten och skydda sina konsumenter.

Resultat

  • Minskad gasförbrukning med cirka 15 procent
  • Minskade ryska gasleveranser från 40 procent till 9 procent för gas i rörledningar

Kommissionen övervakar noga åtgärderna för att minska efterfrågan. En preliminär analys utifrån 15 EU-länders rapportering visar att gasförbrukningen i augusti och september sannolikt var cirka 15 procent lägre än genomsnittet för de föregående fem åren. Det kommer dock att krävas samma besparingar varje månad fram till mars 2023. Medlemsländerna ska varannan månad rapportera om utvecklingen. Kommissionen är beredd att utfärda en unionsvarning eller se över målen om de nuvarande åtgärderna visar sig vara otillräckliga.

Nya regler för gaslager

Gaslager är viktiga för att garantera försörjningen i EU och uppgår en normal vinter till mellan 25 och 30 procent av den gas som förbrukas i EU.

Från juni 2022 gäller nya regler som säger att de underjordiska gaslagren i EU ska vara fyllda till 80 procents kapacitet till den 1 november 2022 – och till 90 procent åren därefter – för att trygga försörjningen den kommande vintern.

Se de senaste siffrorna

Resultat

  • Gaslagren i EU uppgår nu till över 90 procent. De låg på 30 procent i februari 2022, och därefter har vi arbetat för att EU-länderna ska öka sina energireserver.

Gemensamma energiinköp

Lägre räkningar för hushåll och företag i EU

Den första åtgärden för att tackla de höga priserna är att minska efterfrågan. En efterfrågeminskning kan påverka elpriserna och överhuvudtaget ha en lugnande effekt på marknaden. På basis av kommissionens förslag enades EU-länderna om följande:

  • Ett mål om att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 procent.
  • En skyldighet att minska efterfrågan under högpristimmarna med minst 5 procent.

Genom att minska efterfrågan på el med 5 procent vid toppbelastning minskar vi gasförbrukningen för elproduktion med omkring 4 procent under vintern och även trycket på priserna.

Intäktstak för billig elproduktion

”Inframarginella” elproducenter gör övervinster eftersom de höga gaspriserna har drivit upp grossistpriset på el, medan deras produktionskostnader är fortsatt låga. Kommissionen har därför föreslagit ett tillfälligt intäktstak på 180 euro per MWh el som produceras med hjälp av bland annat kärnkraft, brunkol och förnybara energikällor.
Alla intäkter över denna nivå ska samlas in av EU-länderna och slussas till energikonsumenterna för att mildra effekterna av de höga energipriserna.

Solidaritetsbidrag från fossilbränslebolag

Olje-, gas- och kolbolag och raffinaderier har också gjort stora vinster de senaste månaderna. Det beror i första hand på störningar på energimarknaden till följd av Rysslands invasion av Ukraina och inte på affärsbeslut eller investeringar. Dessa företag påverkas inte av de åtgärder som nämns ovan. Av solidaritets- och rättviseskäl måste alla energikällor bidra till att mildra de höga prisernas effekter på konsumenternas räkningar. Därför har kommissionen föreslagit ett tillfälligt solidaritetsbidrag från övervinster inom sektorerna för fossila bränslen under 2022.

Starkare solidaritet i EU

Solidariteten är hörnstenen i EU och den ligger till grund för allt EU gör. Fem år efter att man enats om förordningen om försörjningstryggheten för gas har bara sex bilaterala solidaritetsavtal mellan EU-länderna undertecknats utav 40 möjliga. Det går alltså för långsamt, och kommissionen har föreslagit standardregler för solidaritet som ska se till att ett EU-land som står inför ett nödläge får gas från de andra i utbyte mot en skälig ersättning.

Skyldigheten att visa solidaritet ska utvidgas till att även omfatta de länder som har LNG-anläggningar som inte är direkt anslutna, förutsatt att gasen kan transporteras till det land där den behövs.

Infrastrukturinvesteringar

Resultat

Stöd till hushåll och företag: färska exempel

  • Kommissionen har i enlighet med EU:s statsstödsregler gett klartecken till ett polskt program för att delvis kompensera energiintensiva företag för de högre elpriserna till följd av indirekta utsläppskostnader.
  • Kommissionen har godkänt en spansk åtgärd med en budget på 220 miljoner euro för att stödja Cobra Instalaciones y Servicios S.A. som producerar förnybar vätgas. Åtgärden bidrar till målen för EU:s vätgasstrategi och gröna giv, samtidigt som man minskar beroendet av ryska fossila bränslen och snabbar på den gröna omställningen i linje med RepowerEU-planen.
  • Kommissionen har i enlighet med EU:s statsstödsregler godkänt en finsk kapacitetsmekanism på 150 miljoner euro som ska bidra till att säkra elförsörjningen i Finland. Åtgärden ska hjälpa till att minska koldioxidutsläppen i elsektorn i linje med EU:s gröna giv och bidra till målen i RepowerEU-planen om att minska beroendet av ryska fossila bränslen.

Energisparåtgärder – vad du kan göra

Energisparåtgärder – tidslinje

  1. 22 november 2022

    Kommissionen föreslår nytt instrument som ska begränsa pristoppar på gas

  2. 30 september 2022

    Energiministrarna enas om förordningen om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna

  3. 14 september 2022

    Förslag till ny förordning om en krisintervention för att motverka de höga gaspriserna i EU och trygga energiförsörjningen under vintern.

  4. 26 juli 2022

    Energiministrarna enas om förordningen om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas

  5. 20 juli 2022

    Kommissionens förslag till förordning om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas och meddelandet Spara gas för en trygg vinter

  6. 27 juni 2022

    Antagande av förordningen om gaslagring

  7. 18 maj 2022

    Kommissionen lägger fram sin RepowerEU-plan

  8. 23 mars 2022

    Kommissionens förslag om ändring av gasförsörjningsförordningen och meddelandet ”Försörjningstrygghet och överkomliga energipriser”

  9. 8 mars 2022

    Meddelandet om RepowerEU – gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris

  10. 13 oktober 2021

    Meddelandet ”Ta itu med stigande energipriser: En verktygslåda för åtgärder och stöd”

Dokument

 

18 OKTOBER 2022
Factsheet on EU’s response to the high energy prices and security of supply
English
(HTML)
Ladda ner

 

18 OKTOBER 2022
Factsheet - Energy Emergency: preparing, purchasing and protecting the EU together
English
(5.95 KB - HTML)
Ladda ner

 

14 SEPTEMBER 2022
Emergency Intervention
English
(5.95 KB - HTML)
Ladda ner

 

18 MAJ 2022
Factsheet on the International Energy Strategy
English
(5.95 KB - HTML)
Ladda ner

 

18 MAJ 2022
Factsheet on Energy Savings
English
(5.95 KB - HTML)
Ladda ner

 

18 MAJ 2022
Factsheet on Clean Energy
English
(5.95 KB - HTML)
Ladda ner

 

13 OKTOBER 2021
Tackling rising energy prices: A toolbox for action and support
English
(5.95 KB - HTML)
Ladda ner

 

18 OKTOBER 2022
EU Energy Market and Energy Prices
English
(5.95 KB - HTML)
Ladda ner