22 november – För att skydda företagen och hushållen i EU från perioder med alltför höga gaspriser har kommissionen föreslagit en marknadskorrigeringsmekanism. Det rör sig om ett tillfälligt och välriktat instrument som ska ingripa automatiskt vid extrema prishöjningar på gasmarknaden. Den nya mekanismen ska minska volatiliteten på de europeiska gasmarknaderna och samtidigt trygga gasförsörjningen.
Under det senaste året har kommissionen arbetat med att lösa problemet med stigande energipriser. Sedan Ryssland invaderade Ukraina och började använda energiresurser som vapen har läget på energimarknaden försämrats.
Trots att de ryska energileveranserna har minskat kraftigt – från 45 procent av EU:s gasimport i fjol till bara 14 procent i september 2022 – har EU både lyckats hitta alternativa leverantörer och minskat sin efterfrågan för att uppväga bortfallet.
Vi har också vidtagit åtgärder för att mildra marknadsvolatiliteten och hjälpa befolkningen och företagen genom att slussa vidare energisektorns alltför höga intäkter till dem.
Tack vare verktygslådan för energipriser har EU-länderna infört många åtgärder på nationell nivå för att lätta på pristrycket för privatpersoner och näringsliv. I maj antogs RepowerEU-planen för att bryta vårt beroende av ryska fossila bränslen så snabbt som möjligt.
För att säkerställa försörjningen de kommande vintrarna har vi infört minimikrav på lagring av gas och ett mål om att minska efterfrågan på gas med 15 procent för att skapa en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan i EU. Arbetet med att spara energi och fylla på lagren har hittills haft goda resultat.
I september 2022 antogs nya åtgärder för att minska efterfrågan på energi och använda intäkterna från energisektorn till förmån för allmänhet och näringsliv.
Den 18 oktober 2022 föreslog kommissionen nya åtgärder för gemensamma gasinköp, mekanismer för pristak, transparent användning av infrastruktur, solidaritet mellan EU-länderna och efterfrågestyrning. Detta kommer att skapa ytterligare stabilitet på marknaden.
Ikon som gjorts av ”Pixel Perfect” på www.flaticon.com
Viktiga mål
Diversifiering av våra leverantörer
EU har i flera månader samarbetat med internationella partner för att diversifiera leveranserna och har säkrat en rekordhög import av flytande naturgas (LNG) och större leveranser av gas i rörledning.
Resultat
- Ett trilateralt samförståndsavtal mellan EU, Egypten och Israel om export av naturgas till EU.
- Ett samförståndsavtal med Azerbajdzjan om ett strategiskt partnerskap på energiområdet.
- Ett åtagande från USA om att förse EU med ytterligare minst 15 miljarder kubikmeter LNG i år.
- Under första halvåret 2022 ökade importen av LNG från andra källor än Ryssland med 19 miljarder kubikmeter jämfört med samma period förra året. Importen från Norge, Azerbajdzjan, Storbritannien och Nordafrika via rörledningar ökade med 14 miljarder kubikmeter.
Minskad efterfrågan
För att minska risken och kostnaderna för EU i händelse av leveransavbrott har kommissionen antagit en plan för att hjälpa EU-länderna att minska sin efterfrågan på gas med 15 procent.
Planen vilar på följande tre pelare:
- Ställa om från gas till alternativa bränslen
- Stimulera till minskad konsumtion
- Sänka värmen när det är kallt och luftkonditionering när det är varmt
Dessutom omfattar planen en möjlighet att utlysa en ”unionsvarning” som tvingar alla EU-länder att minska gasförbrukningen. Detta ger en tydlig signal om att EU kommer att göra det som krävs för att säkra försörjningstryggheten och skydda sina konsumenter.
Kommissionen övervakar noga åtgärderna för att minska efterfrågan. En preliminär analys utifrån 15 EU-länders rapportering visar att gasförbrukningen i augusti och september sannolikt var cirka 15 procent lägre än genomsnittet för de föregående fem åren. Det kommer dock att krävas samma besparingar varje månad fram till mars 2023. Medlemsländerna ska varannan månad rapportera om utvecklingen. Kommissionen är beredd att utfärda en unionsvarning eller se över målen om de nuvarande åtgärderna visar sig vara otillräckliga.
Gaslager är viktiga för att garantera försörjningen i EU och uppgår en normal vinter till mellan 25 och 30 procent av den gas som förbrukas i EU.
Från juni 2022 gäller nya regler som säger att de underjordiska gaslagren i EU ska vara fyllda till 80 procents kapacitet till den 1 november 2022 – och till 90 procent åren därefter – för att trygga försörjningen den kommande vintern.
Gemensamma energiinköp
För att trygga EU:s energiförsörjning till överkomliga priser har kommissionen och EU-länderna inrättat en EU-plattform för gemensamma inköp av gas, LNG och vätgas. Det är en frivillig samordningsmekanism som ska stödja inköp av gas och vätgas genom att på bästa sätt utnyttja EU:s gemensamma politiska tyngd och styrka på marknaden.
Det har redan bildats fem regionala grupper av länder inom plattformen. Genom att slå samman efterfrågan i EU och göra gemensamma gasinköp kan EU använda sin gemensamma köpkraft och förhandla fram bättre priser. Samtidigt minskar risken att olika EU-länder bjuder över varandra på en redan tuff marknad. Mekanismen ska också öka insynen och i synnerhet hjälpa mindre EU-länder, som har en mindre gynnsam sits som köpare.
Lägre räkningar för hushåll och företag i EU
För att göra något åt den senaste tidens dramatiska prisökningar och minska pressen på hushåll och företag i EU föreslog kommissionen flera åtgärder i september:
- Exceptionella åtgärder för att minska efterfrågan på el, vilket ska hjälpa till att sänka elkostnaderna för konsumenterna.
- Åtgärder för att omfördela energisektorns överintäkter till slutkunderna.
Den första åtgärden för att tackla de höga priserna är att minska efterfrågan. En efterfrågeminskning kan påverka elpriserna och överhuvudtaget ha en lugnande effekt på marknaden. På basis av kommissionens förslag enades EU-länderna om följande:
- Ett mål om att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 procent.
- En skyldighet att minska efterfrågan under högpristimmarna med minst 5 procent.
Genom att minska efterfrågan på el med 5 procent vid toppbelastning minskar vi gasförbrukningen för elproduktion med omkring 4 procent under vintern och även trycket på priserna.
Intäktstak för billig elproduktion
”Inframarginella” elproducenter gör övervinster eftersom de höga gaspriserna har drivit upp grossistpriset på el, medan deras produktionskostnader är fortsatt låga. Kommissionen har därför föreslagit ett tillfälligt intäktstak på 180 euro per MWh el som produceras med hjälp av bland annat kärnkraft, brunkol och förnybara energikällor.
Alla intäkter över denna nivå ska samlas in av EU-länderna och slussas till energikonsumenterna för att mildra effekterna av de höga energipriserna.
EU-länderna kan använda intäkterna till att
- kompensera elkunderna för att de minskar sin förbrukning
- göra direkta överföringar till kunderna
- sänka kundernas elkostnader för begränsade volymer
- uppmuntra kunderna att investera i förnybar energi och energieffektivitet
- kompensera leverantörer som säljer el till kunder till lägre pris än produktionskostnaden.
Solidaritetsbidrag från fossilbränslebolag
Olje-, gas- och kolbolag och raffinaderier har också gjort stora vinster de senaste månaderna. Det beror i första hand på störningar på energimarknaden till följd av Rysslands invasion av Ukraina och inte på affärsbeslut eller investeringar. Dessa företag påverkas inte av de åtgärder som nämns ovan. Av solidaritets- och rättviseskäl måste alla energikällor bidra till att mildra de höga prisernas effekter på konsumenternas räkningar. Därför har kommissionen föreslagit ett tillfälligt solidaritetsbidrag från övervinster inom sektorerna för fossila bränslen under 2022.
Så här fungerar solidaritetsbidraget:
- Tas från övervinster som görs under 2022 och/eller 2023.
- Gäller vinster som har ökat med mer än 20 procent jämfört med genomsnittet under de tre föregående åren.
- EU-länderna samlar in dessa intäkter.
- Beräknas generera omkring 25 miljarder euro för att hjälpa till att sänka energiräkningarna.
Starkare solidaritet i EU
Solidariteten är hörnstenen i EU och den ligger till grund för allt EU gör. Fem år efter att man enats om förordningen om försörjningstryggheten för gas har bara sex bilaterala solidaritetsavtal mellan EU-länderna undertecknats utav 40 möjliga. Det går alltså för långsamt, och kommissionen har föreslagit standardregler för solidaritet som ska se till att ett EU-land som står inför ett nödläge får gas från de andra i utbyte mot en skälig ersättning.
Skyldigheten att visa solidaritet ska utvidgas till att även omfatta de länder som har LNG-anläggningar som inte är direkt anslutna, förutsatt att gasen kan transporteras till det land där den behövs.
Infrastrukturinvesteringar
Genom våra investeringar i LNG-terminaler och förbindelseledningar för gas kan varje EU-land nu få gasleveranser från minst två källor, och omvända flöden är möjliga mellan grannländer. Enligt förordningen om tryggad gasförsörjning måste EU-länder ha nationella beredskaps- och krisplaner och en solidaritetsmekanism ska garantera försörjningen till ”skyddade kunder” i grannländer i ett allvarligt krisläge.
Resultat
- Den 1 maj 2022 togs förbindelseledningen för gas mellan Polen och Litauen i kommersiell drift med stöd från kommissionens fond för ett sammanlänkat Europa, och den stärker valmöjligheterna och resiliensen på hela den baltiska gasmarknaden.
- Den 1 oktober 2022 invigdes förbindelseledningen för gas mellan Grekland och Bulgarien.
Förnybar energi är den billigaste och renaste energin som finns. Den kan också produceras i EU vilket gör att vårt importbehov minskar. De förnybara energikällornas fortsatta intåg i elproduktion, industrin, byggnader och transportsektorn innebär ett snabbare oberoende, främjar den gröna omställningen och leder till lägre priser över tid. Kommissionen har föreslagit att EU:s mål för förnybar energi för 2030 höjs från 40 till 45 procent.
Med RepowerEU-planen skulle den totala kapaciteten för förnybar energiproduktion uppgå till 1 236 GW vid 2030, vilket kan jämföras med 55 %-paketets mål på 1 067 GW.
Stöd till hushåll och företag: färska exempel
- Kommissionen har i enlighet med EU:s statsstödsregler gett klartecken till ett polskt program för att delvis kompensera energiintensiva företag för de högre elpriserna till följd av indirekta utsläppskostnader.
- Kommissionen har godkänt en spansk åtgärd med en budget på 220 miljoner euro för att stödja Cobra Instalaciones y Servicios S.A. som producerar förnybar vätgas. Åtgärden bidrar till målen för EU:s vätgasstrategi och gröna giv, samtidigt som man minskar beroendet av ryska fossila bränslen och snabbar på den gröna omställningen i linje med RepowerEU-planen.
- Kommissionen har i enlighet med EU:s statsstödsregler godkänt en finsk kapacitetsmekanism på 150 miljoner euro som ska bidra till att säkra elförsörjningen i Finland. Åtgärden ska hjälpa till att minska koldioxidutsläppen i elsektorn i linje med EU:s gröna giv och bidra till målen i RepowerEU-planen om att minska beroendet av ryska fossila bränslen.
Energisparåtgärder – tidslinje
- 22 november 2022
Kommissionen föreslår nytt instrument som ska begränsa pristoppar på gas
- 30 september 2022
Energiministrarna enas om förordningen om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna
- 14 september 2022
Förslag till ny förordning om en krisintervention för att motverka de höga gaspriserna i EU och trygga energiförsörjningen under vintern.
- 26 juli 2022
Energiministrarna enas om förordningen om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas
- 20 juli 2022
Kommissionens förslag till förordning om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas och meddelandet Spara gas för en trygg vinter
- 27 juni 2022
Antagande av förordningen om gaslagring
- 18 maj 2022
Kommissionen lägger fram sin RepowerEU-plan
- 23 mars 2022
Kommissionens förslag om ändring av gasförsörjningsförordningen och meddelandet ”Försörjningstrygghet och överkomliga energipriser”
- 8 mars 2022
Meddelandet om RepowerEU – gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris
- 13 oktober 2021
Meddelandet ”Ta itu med stigande energipriser: En verktygslåda för åtgärder och stöd”
Dokument