Gå direkt till innehållet
Europeiska kommissionens logotyp
sv
Europeiska kommissionen

Bolagsrätt och företagsstyrning

Läs mer om EU:s regler och verksamhet inom bolagsrätt, den informella expertgruppen för bolagsrätt och handlingsplanen om bolagsrätt och företagsstyrning.

Förslaget om EU Inc.

I konkurrenskraftskompassen från januari 2025 beskrev kommissionen sina planer på en ”28:e rättslig ordning” som ska stärka konkurrenskraften i EU:s ekonomi. En central del av den 28:e rättsliga ordningen är förslaget om EU Inc. som är ett nytt, enhetligt bolagsrättsligt system som ska gälla på den inre marknaden. Initiativet ska se till att EU Inc.-bolag har tillgång till enkla, flexibla, digitala och snabba förfaranden under hela sin livscykel.

EU Inc. – Ett nytt enhetligt bolagsrättsligt regelverk

EU:s bolagsrättsliga regler

EU:s regler på området ska

  • göra det möjligt att starta och driva ett företag var som helst i EU
  • skydda aktieägare och andra parter med särskilda intressen i företag, till exempel anställda och borgenärer
  • göra näringslivet effektivare, mer konkurrenskraftigt och hållbart på lång sikt
  • uppmuntra företag i olika EU-länder att samarbeta med varandra.

EU:s regler om redovisning, rapportering och öppenhet kompletterar det här regelverket.

Företagens rapportering och redovisning

Bolagens bildande, kapital, upplysningsskyldighet och verksamhet

EU:s bolagsrättsliga regler omfattar bestämmelser för bolags bildande, kapitalkrav, upplysningsskyldigheter samt fusioner och delningar.

Direktiv 2017/1132 – Digital bolagsrätt 

En stor del av EU:s bolagsrätt är nu samlad i en enda rättsakt – direktiv 2017/1132 som gäller vissa aspekter av bolagsrätten.

Direktiv (EU) 2025/25 av den 19 december 2024 vad gäller att ytterligare utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten trädde i kraft den 30 januari 2025. Tack vare direktivet kommer den administrativa bördan för företag att minska betydligt genom förenklade formaliteter och lösningar med ”digitalt som standard”. Till exempel gäller nu engångsprincipen så att företag inte ska behöva skicka in handlingar igen när de startar dotterbolag eller filialer i ett annat EU-land. Dessutom införs ett EU-registreringsbevis, dvs. ett EU-pass för företag. Tack vare direktivet förbättras också insynen i och förtroendet för företagsklimatet på den inre marknaden genom att mer information om företag blir allmänt tillgänglig och att företagsinformationen i företagsregister är tillförlitlig och aktuell.

Direktiv 2019/1151 av den 20 juni 2019 gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten. Flera olika införlivandefrister gällde för direktivet. Den sista löpte ut i augusti 2023 då vissa artiklar skulle ha varit införlivade. Direktiv (EU) 2019/2121 av den 27 november 2019 fastställer nya regler för ombildningar och delningar av bolag i olika länder och ändrar reglerna om fusioner över gränserna. Tidsfristen för att införliva direktivet löpte ut i januari 2023. Med de nya reglerna kan bolag använda digitala verktyg i bolagsrättsliga förfaranden och omstrukturera och flytta företagen över gränserna, samtidigt som reglerna ger starka garantier mot bedrägerier och skyddar intressenterna. 

Direktiv (EU) 2025/25, direktiv 2019/1151 och direktiv (EU) 2019/2121 ändrar och kompletterar direktiv 2017/1132.


Direktiv 2012/17 – företagsregistrens sammankopplingssystem (Bris)

Direktiv 2012/17/EU och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1042 fastställer reglerna för företagsregistrens sammankopplingssystem (Bris), som varit i drift sedan den 8 juni 2017. Systemet ger EU-omfattande elektronisk tillgång till företagsinformation och handlingar i EU-ländernas företagsregister via den europeiska e-juridikportalen. Genom Bris kan företagsregister också utbyta uppgifter om transaktioner över gränserna och om företag och deras utländska filialer. Den 29 mars 2023 publicerades en rapport om Bris, särskilt den tekniska driften och de ekonomiska aspekterna enligt direktiv 2012/17/EU.

 

Direktiv 2009/102 – enmansbolag

Direktiv 2009/102/EG innehåller regler för att bilda enmansbolag.


Förordning 2157/2001 och förordning 2137/85 – regler om EU-rättsliga enheter

Två förordningar innehåller bestämmelser om europabolag och intressegrupperingar: Förordning (EG) nr 2157/2001 fastställer en stadga för europabolag, dvs. en europeisk företagsform för aktiebolag, så att företag från olika EU-länder kan driva sin verksamhet i hela EU under ett enda europeiskt varumärke. I förordning (EEG) nr 2137/85 fastställs en stadga för europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG), dvs. en EU-rättslig form för en gruppering som bildats av bolag eller juridiska personer och/eller fysiska personer som bedriver ekonomisk verksamhet och kommer från olika EU-länder. Syftet med en sådan gruppering är att medlemmarna lättare ska kunna bedriva och utveckla ekonomisk verksamhet över gränserna. 

Företagsstyrning

 EU:s bolagsrättsliga regler tar också upp frågor som rör bolagsstyrning, särskilt förhållandet mellan ett företags ledning, styrelse, aktieägare och andra intressenter, och fokuserar därmed på hur företaget förvaltas och kontrolleras.

  • I direktiv 2007/36/EG om aktieägares rättigheter fastställs vissa rättigheter för aktieägare i börsnoterade bolag.

    Direktivet ändrades genom direktiv (EU) 2017/828, som ska uppmuntra till ett långsiktigt engagemang från aktieägarnas sida.

    I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212 fastställs dessutom minimikrav för identifiering av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövandet av aktieägarrättigheter.

  • I direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden fastställs miniminormer för uppköpserbjudanden (eller förändringar av kontrollen) som omfattar värdepapper från företag i EU.
  • I direktiv (EU) 2024/2810 om aktier med högre röstvärde fastställs genomsamma regler för strukturer med aktier med högre röstvärde i bolag som vill bli upptagna till handel på en multilateral handelsplattform.

Tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (direktiv (EU) 2024/1760) antogs inom den gröna given och kommissionens återhämtningsplan. Det ska bidra till EU:s övergripande mål om en grön och rättvis omställning och en hållbar återhämtning efter covidkrisen genom att föra in hållbarhet i företagens styrning. Direktivet bygger på befintliga frivilliga regelverk från FN, OECD och ILO och slår fast att mycket stora företag som är verksamma på EU-marknaden måste kartlägga och minimera faktiska och potentiella negativa effekter för de mänskliga rättigheterna och miljön i sin egen och i sina dotterbolags verksamhet och i sina värdekedjor. Direktivet trädde i kraft den 25 juli 2024. Det har sedan ändrats genom det första övergripande förenklingspaket som har antagits enligt EU:s konkurrenskraftsagenda för att minska företagens regelbörda utan att undergräva de ursprungliga målen.

I enlighet med ändringarna i direktiv (EU) 2026/470 ska direktivet införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning senast den 26 juli 2028. Från den 26 juli 2029 börjar direktivet att tillämpas på de företag som uppfyller villkoren och når de tröskelvärden som fastställs i direktivet – aktiebolag och handelsbolag, bland annat de yttersta moderbolagen, franchisegivare och licensgivare, samt reglerade finansiella företag i andra rättsliga former med säte i EU och som i sig eller i samordnad form är mycket stora. Dessutom omfattas liknande företag från länder utanför EU med en mycket stor omsättning i EU. Kommissionen kommer att ge ut omfattande riktlinjer för att underlätta tillämpningen av direktivet. Nationella tillsynsmyndigheter ansvarar – också som en del av ett EU-nätverk – för att se till att reglerna följs. Om ett företag enligt ett EU-lands lagstiftning om civilrättsligt ansvar hålls ansvarigt för skador som har orsakats en fysisk eller juridisk person på grund av att det inte har uppfyllt kraven på tillbörlig aktsamhet har offren rätt till full ersättning.

 Läs mer om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Bolagsstyrning och ersättningar för banker och värdepappersföretag

Särskilda regler om bolagsstyrning och ersättningar gäller för banker och värdepappersföretag. Syftet med reglerna är att begränsa överdrivet risktagande och därigenom säkra den finansiella stabiliteten.

  • Regler för bolagsstyrning och ersättningar för banker och systemviktiga värdepappersföretag finns i kapitalkravsdirektivet (direktiv 2013/36/EU ändrat genom direktiv 2019/878/EU och genom direktiv (EU) 2024/1619) och kapitalkravsförordningen (förordning nr 575/2013 ändrad genom förordning nr 2019/876och genom förordning (EU) 2024/1623).

    I kapitalkravsdirektivet fastställs bland annat konsekventa och förutsägbara procedurregler och materiella regler för att utvärdera bankdirektörers lämplighet. Reglerna ska garantera rättssäkerheten för banker och deras ledningar och se till att bankmyndigheterna i EU utövar sin tillsyn på ett enhetligt sätt. De bidrar också till att bankerna förvaltas på ett robust och sunt sätt.

  • Regler för bolagsstyrning och ersättning i fråga om icke-systemviktiga värdepappersföretag finns i direktivet om värdepappersföretag (direktiv 2019/2034) och förordningen om värdepappersföretag (förordning 2019/2033).

    Systemviktiga värdepappersföretag omfattas alltså av bankreglerna, medan icke-systemviktiga värdepappersföretag omfattas av skräddarsydda regler.  Läs mer om tillsynsregler för värdepappersföretag

Expertgrupper och intressentplattformar

Den informella expertgruppen om bolagsrätt och företagsstyrning

Expertgruppen består av professorer och yrkesverksamma inom bolagsrätt och ger kommissionen råd om nya initiativ om bolagsrätt och bolagsstyrning. Gruppen bildades ursprungligen 2014 men medlemmarna byttes ut 2019 efter en ansökningsomgång. Medlemmarnas och observatörernas mandat förlängdes 2024. Läs mer om expertgruppen och dess arbete