EU-budgeten
EU-budgeten kombinerar resurser på EU-nivå. Förutom att budgeten stöder EU:s prioriteringar finansierar den också stora infrastruktur- och forskningsprojekt. Den hjälper också till att finansiera insatser mot utmaningar utanför EU:s gränser, till exempel coronapandemin, klimatförändringar och terrorhot.
EU-budgeten kompletterar EU-ländernas egna budgetar: tanken är att undvika överlappningar så att EU-budgeten tar vid där det är effektivare att pengarna används på EU-nivå än lokalt, regionalt eller nationellt.
Solidaritet är också en faktor i EU-budgeten – budgeten gör det möjligt för EU att stödja mindre välmående EU-länders ekonomiska utveckling. Tack vare sin budget kan EU sträcka ut en hjälpande hand till EU-länder när de drabbas av naturkatastrofer.
Solidaritet innebär också att EU hjälper sina grannländer eller andra länder utanför EU så att de kan göra livet lättare för sina invånare. Tack vare sin budget kan EU bevara och till och med stärka sin roll som global ledare och tillsammans med sina medlemsländer behålla sin ställning som världens största givare av utvecklings- och katastrofbistånd.
Insatser mot coronapandemin
EU-kommissionen har vidtagit en rad åtgärder mot den kris som coronapandemin orsakat, bland annat har man
- gett lån på upp till 100 miljarder euro till program för korttidsarbete från Sure-programmet
- inrättat investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus så att EU-länderna kan använda medel från sammanhållningspolitiken till att stödja de branscher som drabbats hårdast av pandemin
- ingått avtal med sex läkemedelsbolag för att säkra vaccin mot covid-19 för befolkningen i EU
- mobiliserat 2,7 miljarder euro från krisstödsinstrumentet för att hjälpa EU-länderna att hantera pandemins omedelbara ekonomiska kostnader
- beslutat att låna upp till 806,9 miljarder euro i löpande priser inom återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU för att bidra till en grönare, mer digital och hållbar återhämtning.
EU:s insatser mot coronapandemin
Alla gynnas av EU-budgeten
EU-budgeten handlar inte om att ge och ta. Det handlar istället om att slå samman resurser, stå enade inför gemensamma utmaningar och se till att EU ger ett mervärde. Det har alltid handlat om att ge EU:s invånare ett bättre liv.
Beskrivningen av hur mycket varje EU-land får ut av budgeten i förhållande till hur mycket det bidrar med är därför ofullständig. Den tar inte hänsyn till vad EU-länderna tjänar på den inre marknaden. Inte heller räknar man in de affärsmöjligheter som samhållningspolitiken – EU:s främsta investeringspolitik – skapar för företagen i hela EU. EU:s bidrag till medlemsländernas ekonomier är avsevärt och det bortser man helt ifrån när man räknar ihop plus och minus.
Enligt uppgifter från 2019 är EU-ländernas vinst från den inre marknaden sex gånger högre än vad de betalar. Det innebär att de får en sexfaldig avkastning på sina investeringar. Kvoten mellan vinst och insats varierar mellan länderna där vissa länders avkastning är ännu högre. Skälet är att den inre marknaden ger tillgång till 450 miljoner kunder och skapar möjligheter som inget EU-land kan erbjuda på egen hand.
Se fler exempel på hur EU-budgeten har gjort skillnad och hur den kommer att fortsätta med det mellan 2021 och 2027.
Mer forskning och innovation
Forskning och innovation är avgörande för att få fart på tillväxten. Forskningsprogrammet Horisont Europa ska fortsätta att ge värdefullt stöd till forskare och innovatörer på toppnivå för att bidra till ett grönt, sunt och resilient EU.
De europeiska uppdragen har till exempel som mål att till 2030 rädda tre miljoner människor från att dö av cancersjukdomar, göra 100 städer klimatneutrala, bidra till friskare hav, sjöar och floder, friskare jordar och hälsosammare mat och klimatresilienta regioner.
Återhämtningsplanen för EU
Sedan 2015 har den europeiska fonden för strategiska investeringar bidragit till att
- rädda över 8,5 miljoner jobb
- ge 10 miljoner hushåll fått tillgång till förnybar energi
- ge 15 miljoner hushåll fått tillgång till snabbt internet.
Mellan 2021 och 2027 ska InvestEU, som är efterföljaren till Investeringsplanen för Europa, fortsätta att stödja investeringar i EU.
Regional utveckling
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) ska
- finansiera bättre hälso- och sjukvård i EU
- stödja investeringar i småföretag
- bidra till att minska klyftorna mellan regionerna i EU
- främja hållbar utveckling
- förbättra tillgången till nya marknader för varor, tjänster och investeringar
- skapa möjligheter i form av offentlig upphandling av infrastruktur-, it- och FoU-projekt.
EU regional and urban development
Jordbruk och miljö
Vad budgeten går till under 2021–2027:
- Den gemensamma jordbrukspolitiken ska säkra tillgången till ett mångsidigt utbud av säker och näringsrik mat av hög kvalitet och stödja övergången till ett fullt ut hållbart jordbruk och landsbygdens utveckling.
- Life-programmet ska finansiera projekt som ska ge bättre luftkvalitet och bevara utrotningshotade växter och djur.
- Fonden för en rättvis omställning ska bidra till omställningen till klimatneutralitet genom att minska omställningseffekterna för de mest drabbade regionerna.
Kampen mot terrorismen
Enligt EU-budgeten ska Fonden för inre säkerhet stärkas så att EU bättre kan bemöta säkerhetshot genom att länderna
- utbyter information
- gör gemensamma riskbedömningar och utredningar
- använder gemensam teknik och kraftsamlar för att ta itu med gemensamma hot.
Dessutom ska Europeiska försvarsfonden fortsätta att främja försvarssamarbetet mellan företag av olika storlekar.
Migrationens utmaningar
En del EU-länder är mer utsatta för vissa migrationsströmmar än andra. Under 2021–2027 ska bevakningen av EU:s yttre gränser förstärkas för att säkra asylsystemet i EU. Länderna ska få större EU-anslag så att de kan hantera migrationen bättre, till exempel med hjälp av Frontex, EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå.