Nu är rätta ögonblicket att visa de unga att vi kan skapa en kontinent där man får vara den man är, älska vem man vill och sikta så högt man vill.
I ett verkligt inkluderande samhälle har alla egenmakt och får utnyttja sin potential. Därför har kommissionen satt jämlikhet i centrum för sitt arbete och vill skapa en jämlikhetsunion där ingen blir diskriminerad.
Under 2020 och 2021 antog kommissionen fem strategier för att skapa förutsättningar för att alla ska kunna leva, utvecklas och utöva ledarskap oberoende av skillnader på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.
- Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025
- Jämställdhetsstrategin 2020–2025
- Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030
- EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025
- EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande 2020–2030
Rätten att vara den du är
I EU är diskriminering förbjuden enligt lag, oavsett grund (t.ex. kön, etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning). Men många blir ändå diskriminerade dagligen.
Jämlikhet och icke-diskriminering är grundläggande rättigheter, som EU-kommissionen slår vakt om genom att löpande föreslå nya policyer och initiativ för ökad inkludering.
EU vill vara en plats där var och en kan välja sin egen väg i livet utan att utsättas för könsrelaterat våld och stereotyper.
EU-länderna har gjort stora framsteg på jämställdhetsområdet, bland annat genom att lägga fram gemensam lagstiftning och integrera jämställdhetsperspektivet inom olika politikområden.
Men full jämställdhet är fortfarande långt borta och framstegen går långsamt. Könsrelaterat våld är fortfarande vanligt. På arbetsmarknaden är kvinnorna överrepresenterade i lågbetalda yrken och underrepresenterade på beslutsfattande poster. De tjänar fortfarande i genomsnitt nästan 13 % mindre än män i timmen. Forskning visar att kvinnor också vanligen sköter mer hushållsarbete än män. Könsstereotyper, som påverkar både kvinnor och män, är en bakomliggande orsak till sådana skillnader.
Kommissionen lade 2020 fram EU:s jämställdhetsstrategi för att råda bot på den ojämlikhet mellan könen som fortfarande finns kvar.
EU arbetar hårt för att bättre skydda rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner (hbtqi-personer).
Källor: Regnbågskartan, lägesrapport om jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025
Trots vårt arbete för att alla ska få vara sig själva och älska vem de vill utsätts hbtqi-personer ofta för diskriminering. En enkät som gjordes av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2019 visade att diskrimineringen på grund av sexuell läggning ökar. Enligt samma enkät har två av fem intervjuade hbtqi-personer utsatts för trakasserier på grund av sin läggning.
Kommissionen har därför antagit jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 för att ta itu med ojämlikheter och utmaningar som drabbar hbtqi-personer och fastställa riktade policyer.
Europa är en världsdel där många olika kulturer, traditioner och språk möts, och EU:s motto är ”förenade i mångfalden”.
Men för att vi ska kunna leva upp till och förverkliga det mottot måste vi kontinuerligt bekämpa rasism och främlingsfientlighet, bland annat genom att motarbeta antisemitism och antimuslimskt hat.
EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har gjort flera undersökningar som visar att det förekommer omfattande diskriminering i EU.
Kommissionen har därför antagit handlingsplanen mot rasism 2020–2025. Planen har bland annat som mål att
- införa åtgärder och finansieringsprogram för att motverka rasism och diskriminering i fråga om tillgång till arbetsmarknaden, utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och bostäder
- främja åtgärder för att motverka stereotyper grundade på etnisk tillhörighet tillsammans med medier, civilsamhället och företrädare för etniska minoritetsgrupper
- uppmuntra EU-länderna att vidta åtgärder för att undvika eller kompensera för nackdelar kopplade till diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.
EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025
Ökad inkludering för personer med funktionsnedsättning
Källa: Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (undersökning genomförd bland personer med funktionsnedsättning)
Trots de framsteg som gjorts hittills stöter personer med funktionsnedsättning fortfarande på hinder i vårt samhälle. Genom strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 vill man förbättra livet för dessa personer och se till att de kan åtnjuta sina rättigheter och delta fullt ut i samhället och ekonomin på lika villkor som alla andra.
Inom ramen för strategin antogs ett sysselsättningspaket för personer med funktionsnedsättning 2022. Eftersom bara hälften av de 42,8 miljoner personerna med funktionsnedsättning i arbetsför ålder i EU har ett jobb ger sådana initiativ vägledning till arbetsgivare och myndigheter samtidigt som fler personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till arbetsmarknaden.
Under de senaste åren har flera EU-regler också antagits för att göra EU mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, bland annat
- den europeiska rättsakten om tillgänglighet, som omfattar produkter och tjänster
- och direktivet om webbtillgänglighet.
Andra initiativ är
- EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning
- rekommendationer om tillgängliga serviceboenden för personer med funktionsnedsättning
- en kvalitetsram för sociala tjänster för personer med funktionsnedsättning (planerad till 2024).
Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030
Romerna är den största etniska minoriteten i EU. Omkring 6 miljoner (av totalt 10–12 miljoner) romer är medborgare eller bosatta i EU.
Även om diskriminering är förbjudet i EU drabbas många romer fortfarande av fördomar och social utestängning.
År 2020 lanserade kommissionen en tioårig plan för att stödja romers jämlikhet, inkludering och deltagande i EU, där den fastställde sina mål för 2030, bland annat att
- minska andelen romer som utsätts för diskriminering med minst hälften
- minska fattigdomsklyftan mellan romer och majoritetsbefolkningen med minst hälften
- minska andelen romska barn som går i segregerade grundskolor med minst hälften i EU-länder som har en betydande romsk befolkning
- minska skillnaden i förväntad livslängd med minst hälften.
Arbetsgruppen för jämlikhet
Alla fem strategier för jämlikhetsunionen innehåller riktade åtgärder, som jämställdhetslagstiftning och informationskampanjer, och insatser för att integrera jämlikhet i andra politikområden.
Kommissionen har inrättat en särskild arbetsgrupp som ska hjälpa till med det här arbetet.