Bygga upp samhällets motståndskraft i EU

Upprätthålla rättsstatsprincipen och bekämpa korruption

Rysslands krig mot Ukraina har påmint oss om att vi måste försvara vår hårt förvärvade demokrati och frihet. Varje generation i EU måste hjälpa till att bygga upp den europeiska demokratins motståndskraft och förnya löftet om EU som ett fredsprojekt.

Rättsstatens principer – frihet, rättvisa och jämlikhet

Rättsstatsprincipen är EU:s grundval. I sin årliga rapport om rättsstatsprincipen redovisar kommissionen hur tillämpningen av rättsstatsprincipen har utvecklats i EU-länderna.

2023 års rapport visar på en positiv trend samtidigt som det behövs mer tid för att fullt ut genomföra vissa reformer.

En effektiv politik för korruptionsbekämpning

I maj 2023 vidtog kommissionen beslutsamma åtgärder för att bekämpa korruptionen i EU och harmonisera EU-reglerna om definitioner av och påföljder för korruptionsbrott. Målet är att

• säkerställa en hög standard för alla typer av korruptionsbrott
• se till att standarderna efterlevs bättre
• införa strukturer i EU-länderna som förebygger korruption bättre.

Kommissionen föreslår också ett nytt riktat sanktionssystem mot allvarliga fall av korruption i hela världen.

Förslag om ett EU-organ för etiska frågor

I juni 2023 föreslog kommissionen att det ska inrättas ett EU-organ för etiska frågor. Det ska finnas gemensamma etiska normer för ledamöterna av EU-institutionerna och en formell mekanism så att institutionerna kan samordna och diskutera etiska krav.

Främja nya former av demokratiskt engagemang

Allmänhetens engagemang

Efter konferensen om Europas framtid – ett unikt exempel på deltagandedemokrati – har kommissionen arbetat med medborgarnas rekommendationer.

I de nya medborgarpanelerna ska cirka 150 slumpmässigt utvalda personer framföra sina synpunkter på vissa viktiga förslag som kommissionen tänker lägga fram. Fokus ligger på den yngre generationens roll för att forma framtiden.

100 ^{europeiska medborgarinitiativ}

Den 18 april 2023 registrerade kommissionen det etthundrade initiativet som efterlyser höghastighetståg mellan alla europeiska huvudstäder. Sedan starten 2012 har det europeiska medborgarinitiativet varit ett kraftfullt verktyg för deltagardemokrati. De olika initiativen har tillsammans fått över 17 miljoner underskrifter.

Bygga en jämlikhetsunion

Kommissionen jobbar ständigt för ett samhälle där alla har samma möjligheter att utvecklas. Alla måste vara fria att uttrycka sin personlighet och sina åsikter och ha rätt att fritt utöva sin religion och att älska vem man vill.

Jämställdhet

I jämställdhetsstrategin för 2020–2025 betonas vikten av att främja välmående och jämställda samhällen och ekonomier. Därför har vi lagt fram förslag för att

• skydda och stärka familjers rättigheter i situationer där flera länder är inblandade
• stärka tillämpningen av principen om lika lön för lika arbete för att en gång för alla avskaffa löneskillnaderna mellan könen
• motverka könsbaserat våld.

Stoppa våldet mot kvinnor

Den 1 juni 2023 – sju år efter att kommissionen lade fram sitt förslag – anslöt sig EU slutligen till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Vi håller nu på att förhandla om mininormer i EU-rätten för att

• kriminalisera vissa former av könsrelaterat våld
• förbättra brottsoffrens tillgång till rättslig prövning, skydd och stöd
• säkerställa samordning mellan relevanta tjänster
• förebygga den här typen av brott.

Hbtqi-personers rättigheter

Enligt jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 lade kommissionen i december 2022 fram ett förslag om att stärka organen för likabehandling genom att slå fast miniminormer för deras uppdrag, befogenheter, uppgifter, resurser och oberoende.

Bekämpa rasism

För att förverkliga EU:s handlingsplan mot rasism 2020-2025 har kommissionen

• uppmanat medlemsländerna att anta nationella handlingsplaner mot rasism senast 2022
• bett medlemsländerna att ta fram nationella strategier mot antisemitism
• utvärderat nationella strategier för romer
• utsett en ny samordnare för att bekämpa antimuslimskt hat.

Arbetsmarknadspaket för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har rätt att delta fullt ut i alla aspekter av livet. Ett arbetsmarknadspaket för personer med funktionsnedsättning presenterades i september 2022 och ska stödja EU-länderna när de

• främjar social delaktighet
• arbetar mot fattigdomen
• främjar färdigheter och kompetens hos personer med funktionsnedsättning.

I september 2023 föreslog kommissionen att det införs ett EU-intyg om funktionsnedsättning som ska se till att funktionsnedsättningar erkänns över gränserna. Det ska göra det lättare att resa i EU genom att alla i EU får samma tillgång till förmåner eller särskilda villkor i samband med tjänster som medborgarna i det land man besöker.

Öka motståndskraften och skydda EU:s invånare

Med stöd i EU:s säkerhetsunion ska EU skydda alla sina medborgare och företag, både på nätet och i den fysiska världen. Sedan EU:s strategi för en säkerhetsunion presenterades i juli 2020 har betydande framsteg gjorts för att stärka strategins fyra pelare.

Cybersolidaritetsakten

Cybersolidaritetsakten ska stärka samarbetet inom EU mot cyberhot genom att

• förbättra upptäckt och medvetenhet om hot
• stärka kritiska entiteters beredskap
• stärka den samordnade krishanterings- och insatskapaciteten i medlemsländerna.

EU:s strategi för sjöfartsskydd

I mars 2023 presenterade kommissionen en uppdaterad strategi för sjöfartsskydd i EU, där man föreslår åtgärder för att göra sjöfarten säkrare, bland annat genom

• övningar till havs på EU-nivå
• bättre kustbevakning
• skärpta säkerhetsinspektioner i EU:s hamnar för att främja ett fördjupat samarbete med partner som Nato för att upprätthålla den regelbaserade ordningen till havs.

EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar

Rymdstrategin för säkerhet och försvar visar att EU anser att rymden är ett omtvistat strategiskt område. Strategin ska

• skydda EU:s rymdtillgångar, till exempel satelliter
• avskräcka från fientlig verksamhet i rymden, till exempel spioneri
• stärka EU:s strategiska oberoende.

Ökad resiliens mot naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan

Antalet flygplan för brandbekämpning hos rescEU fördubblades inför sommaren och omfattar nu 24 flygplan och 4 helikoptrar från 10 EU-länder. Under 2023 mobiliserade EU via sin civilskyddsmekanism hundratals brandmän, fordon och flygplan för stora bränder i Europa och för att visa solidaritet med våra internationella partner som Kanada. Kommissionen tog 2022 fram en handlingsplan för att förebygga bränder i naturen.

I februari 2023 antog kommissionen också en rekommendation och ett meddelande för att slå fast gemensamma mål för att stärka resiliensen mot katastrofer inom civilskyddet i EU. Det omfattar hur länderna bättre ska kunna förbereda sig på olika typer av naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar och skogsbränder.

Övervinna pandemin och skapa en hälsounion

Covid-19-pandemin

Den 5 maj 2023 upphävdes officiellt statusen för covid-19 som ett internationellt hot mot människors hälsa. Vår starka anda av resiliens, solidaritet och samordning och vårt djupa förtroende för och våra betydande investeringar i forskning och innovation hjälpte oss att övervinna denna historiska kris.

EU:s vaccinstrategi

EU:s vaccinstrategi gav imponerade resultat: över 70 procent av befolkningen i EU har vaccinerats mot covid-19.

Tack vare EU Fab (nätverket av vaccintillverkare för framtida hälsonödlägen) finns en ständig kapacitet att tillverka mellan 500 och 700 miljoner vaccindoser per år så att vi kan se till att vacciner snabbt kan tas fram vid en framtida kris. Vi står fast vid vårt åtagande att det ska finnas vacciner för alla i hela världen. Sedan december 2020 har nästan 2,5 miljarder doser covid-19-vaccin exporterats till 168 länder.

EU:s digitala covidintyg

EU:s digitala covidintyg bidrog till att människor kunde resa fritt och säkert i EU när medlemsländerna begränsade resandet under pandemin. Över 2,3 miljarder intyg har utfärdats i EU sedan starten 2021. I juni 2023 valde Världshälsoorganisationen att med utgångspunkt i EU:s system för digitala covidintyg inrätta ett globalt system som ska bidra till att skydda människor i hela världen från aktuella och framtida hälsohot.

En europeisk hälsounion

Under det gångna året har arbetet gått vidare med att bygga upp en stark europeisk hälsounion för att bättre skydda våra invånares hälsa. Hälsounionen ger EU och medlemsländerna verktyg att bättre förebygga och hantera framtida pandemier och stärka hälso- och sjukvården i EU.

EU:s plan mot cancer

I EU diagnosticerades 2,7 miljoner personer med cancer och 1,3 miljoner avled 2020. Därför är EU:s plan mot cancer det mest omfattande EU-initiativet mot cancer någonsin med en gedigen budget på 4 miljarder euro. Som en del av planen infördes en ny vetenskapsbaserad strategi för cancerscreening i september 2022 och under 2023 lanserades ett nytt europeiskt initiativ för bilddiagnostik, som använder potentialen hos datateknik och digital teknik för att upptäcka och behandla cancer.

Översyn av läkemedelslagstiftningen

En viktig pelare i den europeiska hälsounionen lades till i april 2023 – den största översynen av läkemedelslagstiftningen på två årtionden. Målet med översynen är att skapa en inre marknad för läkemedel genom att främja bättre tillgång till läkemedel till överkomliga priser och samtidigt stärka innovationsarbetet och konkurrenskraften hos EU:s läkemedelsindustri.

EU:s första omfattande strategi för psykisk hälsa

I juni 2023 presenterades EU:s första övergripande strategi för psykisk hälsa, som speglar allmänhetens rekommendationer vid konferensen om Europas framtid och hörsammar Europaparlamentets krav på större insatser för psykisk hälsa. Strategin innehåller åtgärder för att främja god psykisk hälsa med särskild inriktning på barn och unga. Med 20 flaggskeppsinitiativ och 1,2 miljarder euro i EU-finansiering ska kommissionen hjälpa medlemsländerna att sätta människor och deras psykiska hälsa i första rummet.

Skapa ett hållbart och rättvist migrationssystem

Med den nya migrations- och asylpakten vill kommissionen stärka och samordna viktig EU-politik om migration, asyl och gränsförvaltning. En överenskommelse om alla de asyl- och migrationsreformer som för närvarande förhandlas fram är avgörande. 

Förebygga och bekämpa människohandel

Den 19 december 2022 föreslog kommissionen en skärpning av de regler som förebygger och bekämpar människohandel.

De uppdaterade reglerna ska göra det lättare för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter att utreda och lagföra nya former av exploatering och hjälpa till att identifiera och stödja offer.

Migration av kvalificerad arbetskraft

Att ta fram lagliga migrationsvägar bidrar till att minska den irreguljära migrationen och kan bidra till att stärka de europeiska ekonomierna. Därför lanserade kommissionen i oktober 2022 den första EU-omfattande plattformen som ska göra det mer attraktivt för personer från länder utanför EU att söka jobb här. Det kommer att hjälpa arbetsgivare i EU att hitta de talanger de behöver och säkerställa anständiga arbetsvillkor.

För att se till att kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU kan komma till EU och se till att migrationen hanteras väl och inriktas på de områden där behoven av arbetskraft och kompetens finns lanserade kommissionen i januari 2023 en plattform för arbetskraftsmigration.

Tillgodose behovet av humanitära insatser

Kommissionen har gett Ukraina ett exceptionellt stort stöd, men har också fortsatt att ge humanitärt bistånd över hela världen till dem som behöver det mest. Under det gångna året har det redan rekordhöga behovet av humanitär hjälp fortsatt att öka. Medlemsländerna tillkännagav tillsammans med kommissionen en inledande humanitär finansiering på 8,4 miljarder euro för 2023, som ett konkret uttryck för global solidaritet och EU:s ledande roll i humanitära insatser.