För 75 år sedan lades den första byggstenen till EU

Den 18 april firar vi 75-årsjubileet av Parisfördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) – det första fördrag som banade väg för EU. 

Fördraget undertecknades 1951 av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland och innebar startskottet för ett fördjupat europeiskt ekonomiskt samarbete som ledde vidare till Romfördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 och Maastrichtfördraget om Europeiska unionen 1992. 

Det var Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman som lade fram idén om en kol- och stålgemenskap i sin numera berömda Schumandeklaration den 9 maj 1950. Efter andra världskrigets förödande konsekvenser framhöll han att ”den solidaritet i produktionen som därmed skapas kommer att visa att krig mellan Frankrike och Tyskland inte endast blir otänkbart, utan även praktiskt omöjligt”.  

Ett år senare bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen. Dess främsta mål var att säkra fri rörlighet för kol och stål, fri tillgång till produktionskällorna och insyn i prissättningen. 

Med tanke på kol- och stålindustrins betydelse i början på 1950-talet var valet av samarbete mycket symboliskt. Förutom de ekonomiska fördelarna skulle sammanslagningen av Frankrikes och Tysklands resurser visa att länderna inte längre var fiender. Tanken var också att gradvis utöka samarbetet till andra ekonomiska sektorer och i slutändan skapa ett politiskt enat Europa. 

Parisfördraget lade också grunden till många av EU:s moderna institutioner genom inrättandet av den verkställande ”Höga myndigheten”, föregångaren till dagens EU-kommission, en parlamentarisk församling, ett ministerråd, en domstol och en rådgivande kommitté. 

Läs mer 

EU-fördragen