Prenumerationsfällor
Omkring var tionde konsument i EU har någon gång lurats in i ett oönskat abonnemang. Det beror på manipulativa tekniker på nätet som gör att konsumenterna tror att de bara går med på en gratis provperiod eller ett mycket billigt erbjudande, när de i själva verket – utan att förstå det – tecknar ett abonnemang som de regelbundet debiteras för. Många gånger finns det dold eller finstilt information om återkommande inbetalningar. Nätverket för konsumentskyddssamarbete och EU-kommissionen har under ledning av den danska konsumentombudsmannen uppmanat Mastercard, Visa och American Express att ändra sina regler för att se till att näringsidkarna ger konsumenterna tydlig information om återkommande abonnemangsavgifter.
Konsumentskyddsmyndigheterna hade uppmärksammat en vanlig fälla på nätet där konsumenter erbjöds att få testa produkter gratis eller köpa dem billigt. I den finstilta informationen framgick det dock att erbjudandet innebar ett abonnemang med återkommande betalningar. Sådana metoder manipulerar konsumenter som uppmanas att uppge sina kortuppgifter, men där den information som visas endast avser priset på den första testade eller köpta produkten och inte de belopp som kommer att debiteras regelbundet därefter.
Mastercard, Visa och American Express fick sina regler granskade av myndigheterna eftersom de är de ledande kreditkortsföretagen på marknaden. Granskningen gällde särskilt företagens regler för auktorisering av korttransaktioner via deras betalningsnätverk. Enligt konsumentskyddsmyndigheterna säkerställde reglerna inte att korttransaktionerna var korrekt godkända när de omfattade återkommande efterföljande betalningar. Därför efterlyste myndigheterna en bättre efterlevnad av betaltjänstdirektivet och direktivet om otillbörliga affärsmetoder.
Översikt över de ändrade reglerna för betalningssystem för kontokort
Efter granskningen införde American Express strängare regler för näringsidkarna, bland annat en skyldighet att skicka en påminnelse om den första abonnemangsavgiften. Mastercard och Visa gick ännu längre genom att i detalj ange i vilket fönster näringsidkarna ska visa information om abonnemangsbetalningarna. I enlighet med konsumentskyddsmyndigheternas rekommendation enades de tre företagen om att näringsidkarna alltid måste informera om de återkommande abonnemangsavgifterna, även i det fönster där konsumenterna skriver in sina kreditkortsuppgifter i samband med sitt första köp eller sin första provperiod som leder till ett abonnemang.
- Mastercard: Näringsidkarna måste nu visa abonnemangsvillkoren samtidigt som de ber om kortuppgifterna. Informationen ska omfatta följande:
1) Det pris som kommer att faktureras.
2) Hur ofta man ska betala.
3) Villkoren för att prova en produkt, inklusive eventuella grundavgifter, provperiodens längd samt vad det efterföljande abonnemanget kostar och hur ofta man ska betala.
- Visa: Från och med 2023 måste näringsidkarna se till att längden på eventuella provperioder, introduktionserbjudanden eller reklamperioder samt transaktionsbeloppen tydligt visas både på den webbsida där man ska skriva in sina kortuppgifter och på sidan där man slutför köpet. Transaktionsbeloppen ska omfatta det belopp som ska betalas vid köpet (även om det är noll) och beloppet och datumet eller intervallet för varje återkommande betalning.
- American Express: Näringsidkarna måste nu tydligt ange alla väsentliga villkor i erbjudandet, t.ex. att avgifter kommer att fortsätta att debiteras ända tills kortinnehavaren har sagt upp erbjudandet. Om det ingår ett introduktionserbjudande ska näringsidkaren skicka en skriftlig påminnelse till kortinnehavaren före den första fakturan så att han eller hon får en rimlig tid på sig att säga upp erbjudandet.
Nätverket för konsumentskyddssamarbete kommer att aktivt övervaka hur åtgärderna genomförs och de nationella myndigheterna kommer att vidta ytterligare åtgärder om de upptäcker fler problem.
Covid-19-pandemin
I början av pandemin spreds mängder av felaktig och vilseledande information. Konsumenterna bör se upp med bedrägerier på nätet – där marknadsförs produkter som påstås förebygga eller bota covid-19. Oseriösa näringsidkare utnyttjar människors rädsla för att sälja förfalskade eller undermåliga produkter, försöka ta ut orimligt höga priser på vanliga varor som munskydd och handsprit och sälja otillåtna kosttillskott som kan skada hälsan.
För att bekämpa sådana metoder har konsumentskyddsmyndigheterna antagit en gemensam ståndpunkt om hur man ska hantera covidrelaterade bedrägerier och krävt att stora globala plattformar ska samarbeta med myndigheterna (läs mer om arbetet mot bedrägerier under pandemin).
Konsumentbedrägeri
Konsumentskyddsmyndigheterna undersöker noga problemet med bedrägerier och bedrägeriförsök mot konsumenter. I dag utsätts konsumenterna för alltmer sofistikerade vilseledande eller bedrägliga metoder och bedrägerier genom olika kanaler. Konsumenterna kan drabbas när de handlar på nätet, är aktiva på sociala medier, via telefon, sms eller mejl eller hemma i samband med dörrförsäljning. Konsekvenserna för både enskilda och samhället i stort kan bli långtgående och skadliga.