Klimatarbetet måste öka takten FN:s 29:e klimatkonferens (COP29) hölls i Baku den 11–22 november 2024. Med Azerbajdzjan som ordförandeland försökte parterna skynda på åtgärderna för att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet och målen i FN:s klimatkonvention. Man ville framför allt säkra den finansiering som krävs för att minska utsläppen och skydda utsatta invånare. De viktigaste resultaten EU-kommissionen och EU-länderna gick i spetsen för ett avtal om att anpassa den globala klimatfinansieringen till målen i Parisavtalet. Med ett nytt gemensamt kvantifierat mål breddade EU bidragsbasen för finansiering av klimatprojekt. Målet är minst 1,3 biljoner US-dollar per år vid 2035 i både offentliga och privata investeringar. Multilaterala utvecklingsbanker ska också få en starkare roll.Under COP29 bidrog EU också genom attingå ett avtal om regler för koldioxidmarknaden för ökad miljöintegritet, transparens och ansvarsskyldighetmeddela sin avsikt att under 2025 lägga fram ett nationellt fastställt bidrag som är anpassat till 1,5-gradersmåletavisera ett partnerskap för utfasningen av fossila bränslen med alliansen ”Beyond Oil and Gas”lansera en ny färdplan för partnerskapet om lägre metanutsläpp för att ytterligare minska utsläppen av metan vid produktion och användning av fossil energipublicera den första tvåårsrapporten om öppenhet och insyn, en viktig milstolpe för att genomföra Parisavtalet. EU:s klimatarbete på hemmaplan Vi ska fortsätta att arbeta för målen i den gröna given, som är EU:s tillväxtstrategi, och genomföra all lagstiftning. Målet är att göra EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern och konkurrenskraftig ekonomi helt utan nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. En ny giv för ren industri i EU ska hjälpa industrin att fasa ut fossila bränslen och skapa nya gröna jobb i hela EU.Tack vare sin klimat- och energilagstiftning är EU på god väg att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 och bli klimatneutralt senast 2050. Som nästa steg på vägen ska kommissionen föreslå ett nytt delmål om 90 procent lägre nettoutsläpp 2040 som ska skrivas in i EU:s klimatlag. EU infriar därmed sina löften om att forma den gröna omställningen så att den gynnar människorna, företagen och naturen. Team Europa bidrar till den globala klimatfinansieringen En bonde i Satkhira i Bangladesh odlar drakfrukt i en allt saltare miljö. Risken för översvämningar i området är hög på grund av klimatförändringarna.För att mildra klimatkrisen måste utsläppen minska i hela världen. EU samarbetar därför med utvecklingsländerna för att de ska få det stöd de behöver för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna.EU, dess medlemsländer och Europeiska investeringsbanken är tillsammans den största givaren av offentlig klimatfinansiering till utvecklingsländerna. Under 2023 bidrog de med 28,6 miljarder euro från offentliga källor och mobiliserade ytterligare 7,2 miljarder euro i privat finansiering.EU står också fast vid sitt åtagande att bidra till de utvecklade ländernas mål att gemensamt satsa 100 miljarder US-dollar per år fram till 2025 för att stödja utvecklingsländerna.Genom sin Global Gateway-strategi uppmanar EU dessutom till offentliga och privata investeringar i infrastruktur, grön energi, utbildning och forskning för att nå FN:s mål om hållbar utveckling och åtagandena i Parisavtalet. 28,6 miljarder euroi klimatfinansiering från EU, medlemsländerna och Europeiska investeringsbanken under 20237,2 miljarder euroi privat finansiering 2023 Aktuellt News article1 december 2025What did COP30 achieve?Lästid: 8 minPresskommuniké22 november 2025Överenskommelse om globala åtgärder för att hålla 1,5-gradersmålet inom räckhåll *Lästid: 6 minSpeech21 november 2025Remarks by Commissioner Hoekstra at the Mutirão consultationsLästid: 2 minSpeech19 november 2025Remarks by Commissioner Hoekstra at the second COP30 press conference with MEP Lidia PereiraLästid: 2 minMore news Länkar EU:s gröna givEU:s klimatlagRådets slutsatser inför COP29Internationellt klimatarbete
FN:s 29:e klimatkonferens (COP29) hölls i Baku den 11–22 november 2024. Med Azerbajdzjan som ordförandeland försökte parterna skynda på åtgärderna för att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet och målen i FN:s klimatkonvention. Man ville framför allt säkra den finansiering som krävs för att minska utsläppen och skydda utsatta invånare.
En bonde i Satkhira i Bangladesh odlar drakfrukt i en allt saltare miljö. Risken för översvämningar i området är hög på grund av klimatförändringarna.För att mildra klimatkrisen måste utsläppen minska i hela världen. EU samarbetar därför med utvecklingsländerna för att de ska få det stöd de behöver för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna.EU, dess medlemsländer och Europeiska investeringsbanken är tillsammans den största givaren av offentlig klimatfinansiering till utvecklingsländerna. Under 2023 bidrog de med 28,6 miljarder euro från offentliga källor och mobiliserade ytterligare 7,2 miljarder euro i privat finansiering.EU står också fast vid sitt åtagande att bidra till de utvecklade ländernas mål att gemensamt satsa 100 miljarder US-dollar per år fram till 2025 för att stödja utvecklingsländerna.Genom sin Global Gateway-strategi uppmanar EU dessutom till offentliga och privata investeringar i infrastruktur, grön energi, utbildning och forskning för att nå FN:s mål om hållbar utveckling och åtagandena i Parisavtalet.
Presskommuniké22 november 2025Överenskommelse om globala åtgärder för att hålla 1,5-gradersmålet inom räckhåll *Lästid: 6 min
Speech19 november 2025Remarks by Commissioner Hoekstra at the second COP30 press conference with MEP Lidia PereiraLästid: 2 min