Den snabba geopolitiska utvecklingen har lett till en förnyad känsla av brådska och därför tar 2022 års strategiska framsynsrapport om samverkan mellan den gröna och den digitala omställningen i ett nytt geopolitiskt sammanhang ett framåtblickande helhetsgrepp på samspelet mellan de båda omställningarna fram till 2050.
De båda omställningarna toppar EU:s politiska agenda och samspelet dem emellan kommer att ha enorma konsekvenser framöver. Även om de är olika i sig och har sin egen dynamik, så förtjänar deras samverkan och förmåga att förstärka varandra en mer ingående granskning. En bättre förståelse för samspelet är avgörande för att maximera synergieffekterna och minimera spänningarna. Det är väsentligt i det aktuella geopolitiska läget där EU strävar efter att skynda på både den gröna och den digitala omställningen för att stärka EU:s motståndskraft och öppna strategiska oberoende. Den strategiska framsynsrapporten 2022 innehåller en framåtblickande analys av den digitala teknikens viktiga roll och de geopolitiska, ekonomiska, sociala och regleringsmässiga faktorer som påverkar samspelet mellan omställningarna. På basis av analysen av de här faktorerna identifieras tio områden där det krävs insatser.
Rapporten bygger på gemensamma forskningscentrumets (JRC) rapport i serien om vetenskap för politik: Towards a green and digital future. Key requirements for successful twin transitions in the European Union.
Viktiga synergieffekter och spänningar
Det finns starka synergieffekter mellan den gröna och den digitala omställningen:
- Digital teknik kan spela en avgörande roll för att nå klimatneutralitet, minska föroreningarna och rädda den biologiska mångfalden. Till exempel kan människor få hjälp att fatta beslut genom personlig övervakning av hur mycket de exponeras för eller bidrar till föroreningar och tillgång till miljödata via nät av mikrosensorer och smarta enheter.
- Den gröna omställningen kommer också att omvandla den digitala sektorn. Arbetet med att nå klimatneutralitet och energieffektivitet för datacentraler och molninfrastruktur till 2030 och tillgodose deras elbehov med solenergi eller vindkraft kommer att stödja en miljöanpassning av tekniken, till exempel stordata, blockkedjor eller sakernas internet.
Det finns dock områden där de två omställningarna kan påverka varandra negativt:
- Energiförbrukningen kan öka om den digitala tekniken inte blir mer energieffektiv. It står för 5–9 procent av världens elförbrukning. Den andelen kan öka när användningen av blockkedjor, sakernas internet, plattformar, sökmotorer och koncept för virtuell verklighet ökar.
- Den ökande användningen av digital teknik kan leda till mer elavfall och öka dess miljöpåverkan. Elavfallet kan uppgå till 75 miljoner ton 2030.
- Mer digitalisering kan också öka vattenförbrukningen, till exempel för kylning av datacentraler eller chipptillverkning.
Viktig teknik för den dubbla omställningen
Om den digitala tekniken hanteras rätt kan den bidra till att skapa klimatneutralitet och resurseffektivitet i ekonomin och samhället och till att spara resurser inom vitala ekonomiska sektorer – som också står för merparten av EU:s utsläpp av växthusgaser idag:
 |
Digitalisering av energi: Digital teknik kan ge den data som krävs för att matcha utbud och efterfrågan på en mer disaggregerad nivå och i nära nog realtid. Prognoser för energiproduktion och efterfrågan kan förbättras med digital teknik, nya sensorer och data från satelliter och blockkedjor. |
 |
Grönare transporter: Digitalisering och artificiell intelligens kommer också att driva på framväxten av effektivare multimodala mobilitetslösningar, till exempel ”mobilitet-som en-tjänst” eller ”transport-som-en-tjänst”'. En ny generation batterier och digital teknik som sakernas internet kommer att möjliggöra ett större skifte mot hållbar mobilitet för olika transportslag, från passagerartrafik till tunga lastbilar och flyg. |
 |
Främja klimatneutralitet i industrin: Smarta mätare och sensorer kan öka energi- och materialeffektiviteten i produktionen. Med digitala tvillingar (en virtuell representation av ett föremål) kan man förbättra systemdesign, testa nya produkter, övervaka och säkra förebyggande underhåll, bedöma produktens livscykel och välja optimala material. |
 |
Grönare byggnader med digitalisering: Data och teknik, till exempel informationsmodellering, kan förbättra långsiktiga val på designstadiet och öka sektorns energieffektivitet. Med tillgång till anonymiserad data, smarta apparater och data om konsumentbeteende kan man göra riktade investeringar i renoveringar. |
 |
Smartare och grönare jordbruk: Digitala sensorer tillsammans med tjänstebaserade rymddata kan spara vatten och energi, samtidigt som man minskar användningen av bekämpnings- och gödselmedel. Digitala plattformar som underlättar lokal distribution och minskar matsvinnet kan främja den lokala produktionen och förkorta leveranskedjorna. |
Geopolitiska, ekonomiska, social och regleringsmässiga faktorer
Hur lyckat samspelet mellan de båda omställningarna kommer att bli beror också på de geopolitiska, ekonomiska, sociala och regleringsmässiga faktorer där samverkan äger rum. Det aktuella geopolitiska skifte som drivits fram av Ryssland militära angrepp på Ukraina har skapat en känsla av att den dubbla omställningen brådskar och att EU:s motståndskraft och öppenhet måste stärkas. Det förstärker också behovet av att säkra tillgången till mycket viktiga råvaror som behövs för den dubbla omställningen och där EU fortfarande är beroende av länder utanför EU.
Den gröna och den digitala omställningen kommer också att kräva en justering av EU:s ekonomiska politik i riktning mot större hållbarhet och mer cirkularitet. Det är viktigt att både den privata och den offentliga sektorn investerar i hållbara projekt. Enligt skattningar, som ligger i nerkant, kommer de båda omställningarna att behöva cirka 650 miljarder euro årligen till 2030.
Dessutom kommer överkomliga priser och rättvisa att stå i centrum för både den gröna och den digitala omställningen för att de ska gynna alla invånare, sektorer och regioner i EU, men även aktörer utanför EU. Människor med låga och medelhöga inkomster är mer sårbara för omställningarnas effekter på jobb, tillgång till digital offentlig service och högre priser på energi och varor. Omställningarna kommer också förändra arbetsmarknaderna och kompetensbehoven i grunden. EU måste också försöka stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen medan vi ställer om.
Slutligen kommer EU:s roll som en global standardiseringsmakt att vara viktig för att bana väg för samspelet mellan omställningarna. Det gäller att både skydda konsumenterna i EU från varor och processer som inte är hållbara och se till att internationella standarder följer EU:s standarder för hållbarhet och etiska aspekter.
Tio insatsområden för ett framgångsrikt samspel
I den strategiska framsynsrapporter identifieras tio områden där det måste vidtas åtgärder för att stärka möjligheterna och minimera de potentiella riskerna med samverkan mellan den gröna och den digitala omställningen fram till 2050.
- Resiliensen och det öppna strategiska oberoendet måste stärkas i sektorer som är avgörande för den dubbla omställningen, till exempel genom arbetet i den EU-omfattande observationsgruppen för kritisk teknik.
- Det krävs mer grön och digital diplomati, med hjälp av EU:s reglerings- och standardiseringsbefogenheter, samtidigt som EU:s värden och partnerskap främjas.
- Utbudet av viktiga material och råvaror måste hanteras strategiskt genom att man har ett långsiktigt systemperspektiv för att undvika nya beroendefällor.
- Den ekonomiska och sociala sammanhållningen måste stärkas genom att det sociala skyddet och välfärdsstaten byggs ut.
- Utbildningssystemen måste anpassas så att det motsvarar den snabbt föränderliga tekniska och samhällsekonomiska verkligheten och stöder arbetskraftens rörlighet mellan olika sektorer.
- Ytterligare framtidssäkrade investeringar i ny teknik och infrastruktur måste mobiliseras.
- Det behövs övervakningsramar för att mäta välfärd på andra sätt än bara BNP-tillväxt.
- Det krävs ett framtidssäkrat regelverk för den inre marknaden som främjar hållbara affärsmodeller och konsumtionsmönster.
- En global strategi för standardisering och utnyttjande av EU:s fördel som pionjär inom konkurrenskraftig hållbarhet måste påskyndas.
- En robust ram för it-säkerhet och säker datadelning måste främjas för att bland annat se till att kritiska enheter kan förebygga, stå emot och återhämta sig från störningar.