Gå direkt till innehållet
Europeiska kommissionens logotyp
svsv

EU:s digitala decennium: digitala mål för 2030

alt=""

EU strävar efter att skapa möjligheter för företag och människor i en hållbar och blomstrande digital framtid med människan i centrum.

Policyprogrammet för det digitala decenniet vägleder EU:s digitala omställning med konkreta mål för 2030:

Skills, infrastructures, business and governments around a compass
  • alt=""
    Kompetens

    It-specialister: 20 miljoner + fler kvinnor

    Grundläggande digitala färdigheter: minst 80 % av befolkningen

  • alt=""
    Digital omställning av näringslivet

    Teknikanvändning: 75 % av EU:s företag ska använda molntjänster, AI eller stordata

    Innovatörer: dubbelt så många enhörningsföretag i EU genom expansion och finansiering av företag

    Eftersläntrare: över 90 % av de små och medelstora företagen ska ha åtminstone en grundläggande digitaliseringsnivå

  • alt=""
    Säker och hållbar digital infrastruktur

    Uppkoppling: snabbt internet åt alla

    Högteknologiska halvledare: fördubbling av EU:s andel av världsproduktionen

    Data – edge computing och molntjänster: 10 000 klimatneutrala och säkra kantnoder

    Databehandling: första datorn med kvantacceleration

  • alt=""
    Digitalisering av offentlig service

    Viktig offentlig service: 100 % på nätet

    E-hälsa: alla i EU ska ha tillgång till sina patientjournaler på nätet

    Digital identitet: alla i EU ska kunna skaffa ett digitalt id

Vägen till det digitala decenniet

Genom programmet för det digitala decenniet införs en årlig samarbetscykel för att nå de gemensamma målen. Styrningen bygger på en årlig samarbetsmekanism med EU-kommissionen och medlemsländerna.

Samarbetsmekanismen består av följande delar:

Kommissionen har tagit fram så kallade utvecklingskurvor för EU:s väg mot varje mål. Referenskurvorna beskriver EU:s väg enligt nuvarande utveckling, och de beräknade kurvorna visar den idealiska utvecklingen om vi ska nå målen till 2030. De båda kurvorna hjälper kommissionen att följa utvecklingen och se var det behövs fler insatser.

EU-kommissionen ska se över målen senast 2026 utifrån den tekniska, ekonomiska och samhälleliga utvecklingen.

Projekt där flera länder samarbetar

För att nå målen kommer kommissionen att påskynda och underlätta lanseringen av projekt som omfattar flera länder, dvs. storskaliga projekt som inget medlemsland kan genomföra på egen hand.

Projekten kan

  • kombinera investeringar från EU-budgeten (bland annat från faciliteten för återhämtning och resiliens), medlemsländerna och den privata sektorn
  • fylla luckor i EU:s kritiska kapacitet
  • främja en sammankopplad, interoperabel och säker digital inre marknad.

Kommissionen har tagit fram en första lista med projekt som omfattar flera länder. Listan omfattar investeringsområden som datainfrastruktur, lågeffektprocessorer, 5G-kommunikation, högpresterande datorsystem, säker kvantkommunikation, offentlig förvaltning, blockkedjor, digitala innovationsnav, digitala färdigheter och cybersäkerhet.

En andra lägesrapport om flerlandsprojekten publicerades i juli 2024.

Digitala rättigheter och principer

Den 15 december 2022 undertecknades den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europaparlamentets talman Roberta Metsola och Tjeckiens premiärminister Petr Fiala för det roterande rådsordförandeskapet.

Förklaringen lades fram av kommissionen i januari 2022 och beskriver EU:s åtagande för en säker, trygg och hållbar digital omställning som sätter människan i centrum, i linje med EU:s grundläggande värden och rättigheter.

  • alt=""
    Människan i centrum

    Digital teknik bör skydda människors rättigheter, stödja demokratin och se till att alla digitala aktörer agerar ansvarsfullt och säkert. EU främjar dessa värden i hela världen.

  • alt=""
    Valfrihet

    Människor bör kunna dra nytta av en rättvis digital miljö, vara skyddade mot olagligt och skadligt innehåll och känna sig trygga när de interagerar med ny och framväxande teknik som artificiell intelligens.

  • alt=""
    Trygghet och säkerhet

    Den digitala miljön bör vara säker och trygg. Alla, såväl barn som gamla, bör känna att de har kontroll och är skyddade.

  • alt=""
    Solidaritet och inkludering

    Tekniken bör föra oss samman, inte skapa klyftor. Alla bör ha tillgång till internet, digitala färdigheter, digitala offentliga tjänster och rättvisa arbetsvillkor.

  • alt=""
    Delaktighet

    Invånarna bör kunna delta i det demokratiska livet på alla nivåer och ha kontroll över sina personuppgifter.

  • alt=""
    Hållbarhet

    Digitala apparater bör bidra till hållbarhet och den gröna omställningen. Människor måste känna till deras miljöpåverkan och energiförbrukning.

De digitala rättigheter och principer som beskrivs i förklaringen kompletterar befintliga rättigheter, t.ex. de som är inskrivna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i lagstiftningen om dataskydd och integritet. Förklaringen ska hjälpa allmänheten att förstå sina digitala rättigheter och vägleda EU-länderna och företagen i arbetet med ny teknik. Syftet är att alla i EU ska få ut så mycket som möjligt av den digitala omställningen.

I 2024 års rapport om det digitala decenniet gjorde kommissionen en andra bedömning av hur de digitala principerna följs.

Kommissionen ska också göra en Eurobarometerundersökning varje år för att ta reda på invånarnas syn på digitaliseringen. Den andra Eurobarometern om det digitala decenniet publicerades i juli 2024.

Fler länkar