Policyprogrammet för det digitala decenniet ska vägleda EU:s digitala omställning med konkreta mål för 2030:
It-specialister: 20 miljoner + fler kvinnor
Grundläggande digitala färdigheter: minst 80 % av befolkningen
Teknikanvändning: 75 % av EU:s företag ska använda molntjänster/AI/stordata
Innovatörer: dubbelt så många enhörningsföretag i EU genom expansion och finansiering av företag
Eftersläntrare: över 90 % av de små och medelstora företagen ska ha åtminstone en grundläggande digitaliseringsnivå
Uppkoppling: snabbt internet åt alla
Högteknologiska halvledare: fördubbling av EU:s andel av världsproduktionen
Data – edge computing och molntjänster: 10 000 klimatneutrala och säkra kantnoder
Databehandling: första datorn med kvantacceleration
Viktig offentlig service: 100 % på nätet
E-hälsa: alla i EU ska ha tillgång till sina patientjournaler på nätet
Digital identitet: 80 % av alla i EU ska kunna skaffa ett digitalt id
Kommissionen kommer att arbeta vidare med EU:s digitala ambitioner för 2030 i praktiken genom
- prognoser för EU:s och medlemsländernas utveckling med nyckelprestationsindikatorer för att mäta framstegen mot de digitala målen
- en årlig samarbetscykel för att följa och rapportera om framstegen
- projekt som omfattar flera länder och kombinerar investeringar från EU, medlemsländerna och den privata sektorn.
Digitala rättigheter och principer
Den 26 januari 2022 lade kommissionen fram sitt förslag till en interinstitutionell högtidlig förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet.
Digital teknik bör skydda människors rättigheter, stödja demokratin och se till att alla digitala aktörer agerar ansvarsfullt och säkert. EU främjar dessa värden i hela världen.
Människor bör kunna dra nytta av en rättvis digital miljö, vara skyddade mot olagligt och skadligt innehåll och känna sig trygga när de interagerar med ny och framväxande teknik som artificiell intelligens.
Den digitala miljön bör vara säker och trygg. Alla, såväl barn som gamla, bör känna att de har kontroll och är skyddade.
Tekniken bör föra oss samman, inte skapa klyftor. Alla bör ha tillgång till internet, digitala färdigheter, digitala offentliga tjänster och rättvisa arbetsvillkor.
Allmänheten bör kunna delta i det demokratiska livet på alla nivåer och ha kontroll över sina personuppgifter.
Digitala apparater bör bidra till hållbarhet och den gröna omställningen. Människor måste känna till deras miljöpåverkan och energiförbrukning.
De digitala rättigheter och principer som beskrivs i förklaringen kompletterar befintliga rättigheter, t.ex. de som är inskrivna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i lagstiftningen om dataskydd och integritet. Förklaringen ska hjälpa allmänheten att förstå sina digitala rättigheter och vägleda EU-länderna och företagen i arbetet med ny teknik. Syftet är att alla i EU ska få ut så mycket som möjligt av den digitala omställningen.
Följande rättigheter och principer föreslås:
- Sätta människorna och deras rättigheter i centrum för den digitala omställningen
- Bidra till solidaritet och inkludering
- Säkerställa valfrihet på nätet
- Främja delaktighet i det digitala offentliga rummet
- Öka människors trygghet, säkerhet och egenmakt
- Främja en hållbar digital framtid
I sin årliga lägesrapport om det digitala decenniet ska kommissionen utvärdera hur de digitala principerna följs. Kommissionen ska också göra en Eurobarometerundersökning varje år för att samla in kvalitativa uppgifter och ta reda på invånarnas syn på hur de digitala principerna tillämpas i de olika medlemsländerna.
Genom programmet för det digitala decenniet införs en årlig samarbetscykel för att nå de gemensamma målen. Styrningen bygger på en årlig samarbetsmekanism med EU-kommissionen och medlemsländerna. Kommissionen ska först ta fram prognoser för EU:s utveckling mot varje mål tillsammans med medlemsländerna, som i sin tur ska föreslå nationella strategiska färdplaner för att nå målen.
Samarbetsmekanismen ska enligt förslaget bestå av
• ett strukturerat, transparent och gemensamt kontrollsystem baserat på indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) för att mäta framstegen mot målen för 2030
• en årlig lägesrapport om det digitala decenniet där kommissionen utvärderar framstegen och rekommenderar åtgärder
• strategiska färdplaner för det digitala decenniet där varje medlemsland vartannat år beskriver sina antagna eller planerade åtgärder för att nå målen för 2030
• en mekanism för att stödja genomförandet av projekt som omfattar flera länder.
Projekt där flera länder samarbetar
För att nå målen kommer kommissionen att påskynda och underlätta lanseringen av projekt som omfattar flera länder, dvs. storskaliga projekt som inget medlemsland kan genomföra på egen hand.
Projekten kan
- kombinera investeringar från EU-budgeten (bland annat från faciliteten för återhämtning och resiliens), medlemsländerna och den privata sektorn
- fylla luckor i EU:s kritiska kapacitet
- främja en sammankopplad, interoperabel och säker digital inre marknad.
Kommissionen har tagit fram en första lista med projekt som omfattar flera länder. Listan omfattar investeringsområden som datainfrastruktur, lågeffektprocessorer, 5G-kommunikation, högpresterande datorsystem, säker kvantkommunikation, offentlig förvaltning, blockkedjor, digitala innovationsnav och digitala färdigheter.
Exempel på tänkbara projekt med flera länder
EU skulle kunna inrätta ett nätverk av AI-styrda säkerhetscentrum för att förutse, upptäcka och ingripa mot it-attacker på nationell och europeisk nivå.
Det europeiska konsortiet för digital infrastruktur är ett nytt instrument som ska hjälpa medlemsländerna att snabba på och förenkla genomförandet av projekt med flera länder.
Internationella partnerskap för det digitala decenniet
EU kommer att främja sin digitala agenda med människan i centrum på den globala arenan och arbeta för anpassning eller konvergens till EU:s normer och standarder. EU kommer också att arbeta för säkra och resilienta digitala leveranskedjor och hitta globala lösningar. Tanken är att
- ta fram instrument där man kombinerar regleringssamarbete, kapacitetsuppbyggnad och kompetensutveckling, investeringar i internationellt samarbete och forskningspartnerskap
- utforma paket för den digitala ekonomin som finansieras genom initiativ som för samman EU, medlemsländerna, privata företag, likasinnade partner och internationella finansieringsinstitutioner
- kombinera EU:s interna investeringar med instrumenten för internationellt samarbete
- investera i förbättrade förbindelser med EU:s partner, till exempel genom en fond för digital konnektivitet.
Vad händer nu?
Som ett första steg ska EU-kommissionen och EU-länderna ta fram nyckelprestationsindikatorer för att mäta framstegen mot de digitala målen för 2030. Indikatorerna fastställs i en genomförandeakt som ska antas i början av 2023.
Den första årliga lägesrapporten om det digitala decenniet är planerad till juni 2023 och ska beskriva ländernas färdväg och framsteg. Senast nio månader senare ska EU-länderna lägga fram sina första nationella strategiska färdplaner, vilket inleder samarbetscykeln.