Bekämpa desinformation om coronaviruset

Arkiverat innehåll
Webbsidorna om coronapandemin uppdateras inte längre och innehållet kan därför vara inaktuellt.

Det florerar en hel del desinformation om coronaviruset. Se till att bara få aktuell information från officiella källor.

Vi föreslår att du följer sjukvårdens och folkhälsomyndigheternas råd och informationen från ECDC (EU:s smittskyddsmyndighet) och WHO (Världshälsoorganisationen). Du kan också hjälpa till genom att låta bli att dela information från tvivelaktiga källor.

Kampen mot desinformation är ett gemensamt arbete där alla EU-institutioner deltar. EU samarbetar med sociala medier och andra plattformar och uppmuntrar dem att lyfta fram tillförlitliga källor, flytta ner innehåll som efter en faktakoll har visat sig vara falskt eller vilseledande och ta bort innehåll som är olagligt eller kan orsaka fysisk skada.

Alla våra insatser mot falsk eller vilseledande information och utländsk inblandning har intensifierats och beskrivs i ett gemensamt meddelande från kommissionen och EU:s utrikesrepresentant.

Kampen mot falsk och vilseledande information om coronaviruset räddar liv. Kommissionen använder alla tillgängliga verktyg och finansierar forskning mot desinformation.

Motverka desinformation om coronaviruset

Lär dig skilja på fakta och fiktion om vacciner

Är du osäker på om det du läser är sant? Här är några fakta:

EU vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att det så snart som möjligt finns säkra och effektiva covid-19-vaccin som är tillgängliga för alla.
Vaccinationer är en av folkhälsans största framgångar. Runtom i världen räddas minst 2–3 miljoner liv varje år, och många fler slipper få invalidiserande och livslånga sjukdomar. EU ser till att de vacciner mot covid-19 som används i EU uppfyller våra höga krav på säkerhet och effektivitet. Kommissionen har ingått flera förköpsavtal med vaccinutvecklare och säkrat tillräckliga mängder vaccin för att vaccinera alla i EU. Kommissionen kommer att redovisa alla godkända vacciner som har utvärderats av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) på webbplatsen Säkra vacciner mot covid-19 för alla i EU. Där kan du också se vilka vacciner som är under utveckling eller som EMA håller på att utvärdera.
Vacciner bidrar till att skydda människor mot farliga sjukdomar. Under hela coronapandemin har vissa personer spridit negativa ovetenskapliga påståenden om vaccin. Påståendena riktar in sig på människors rädsla och kan skada folkhälsan. Vilseledande information, vetenskapligt obeprövade teorier och grundlösa påståenden om att vacciner modifierar DNA eller förgiftar dem som vaccineras bidrar till vaccinskepsis och kan avskräcka människor från att vaccineras.
En forskningsinsats utan motstycke har gett lovande resultat. Coronaviruset är ett farligt virus som påverkar vårt sätt att leva. Forskare i hela världen har arbetat med att utveckla säkra och effektiva vacciner och lyckades få fram dem på rekordtid. Men trots att det har varit bråttom har alla vaccinkandidater utvärderats ordentligt av Europeiska läkemedelsmyndigheten, som sett till att de är effektiva, säkra och av hög kvalitet innan allmänheten började vaccineras. Tack vare en enorm mobilisering av resurser och expertis i varje steg har man kunnat skynda på arbetet med utveckling, utvärdering och godkännande.
Med EU:s digitala covidintyg kan vi resa säkert i och utanför EU, för att arbeta eller semestra.
EU har infört ett digitalt covidintyg, som är ett bevis på att man har vaccinerats mot covid-19, fått ett negativt testresultat eller tillfrisknat från covid-19. Syftet är att underlätta den fria rörligheten och ett säkert resande i EU. Intyget innehåller bara ett begränsat antal uppgifter om vaccination, testning eller genomgången sjukdom. Intyget är gratis, har en QR-kod och går att få digitalt eller på papper.
QR-koden innehåller en digital signatur för att skydda intyget mot förfalskning. När ett intyg kontrolleras skannas QR-koden och signaturen verifieras. EU-kommissionen har byggt en nätsluss så att alla digitala signaturer kan kontrolleras i hela EU. Inga personuppgifter kommer att hanteras via nätslussen.
Det finns många missuppfattningar om covidintyget, från konspirationsteorier till felaktig information om berättigade farhågor och frågor. Ett sådant påstående är att intyget kommer att användas för att begränsa resor för personer som inte är vaccinerade, men det stämmer inte. En av de centrala principerna för intyget är icke-diskriminering: De EU-länder som kräver bevis på vaccinering måste på samma villkor godta ett negativt testresultat eller ett intyg om tillfrisknande från covid-19. Intyget medför inga ytterligare restriktioner eller förbud när det gäller resor. Tvärtom har det blivit lättare att resa i EU.
Covidintyget är dessutom bara en tillfällig åtgärd som kommer att upphävas så snart WHO har förklarat att coronapandemin är över.
Om vacciner alls har några biverkningar brukar de vara lindriga och tillfälliga.
Det är inte bara vacciner som kan ge biverkningar. Livsmedel och andra läkemedel kan också ha biverkningar, vissa allvarligare än andra, men i de flesta fall får man inga biverkningar. I de sällsynta fall där man får biverkningar rör det sig nästan alltid om lindriga symtom som inte sitter i särskilt länge. Det gäller också vacciner mot covid-19. De vanligaste biverkningarna som orsakas av vacciner är tillfällig lätt smärta eller svullnad vid injektionsstället, trötthet, frossa, illamående, kräkning eller feber. Färre än 1 av 10 personer får hudutslag, nässelfeber eller rodnad vid injektionsstället. Klåda är ännu mer sällsynt och drabbar bara 1 av 100 personer. Listor med alla potentiella biverkningar har publicerats för de vacciner som utvecklats av Biontech-Pfizer, Moderna, AstraZeneca och Janssen. Du kan också be din läkare om mer information.
Alla misstänkta svåra biverkningar av vaccin mot covid-19 bör tas på allvar, men du ska akta dig för att dra förhastade slutsatser. Även om man får symtom strax efter vaccineringen betyder det inte automatiskt att de orsakats av vaccineringen. Symtomen kan ha helt andra orsaker och vara helt tillfälliga. Enda sättet att vara säker på att vaccineringen ligger bakom en biverkning är att vänta tills vårdpersonalen har undersökt alla vaccinerade personer och skilt på faktiska och irrelevanta fall.
Om du känner biverkningar efter att ha fått vaccin mot covid-19 ska du kontakta din läkare.
Urvalet av patienter som deltar i kliniska prövningar av vacciner mot covid-19 är representativt för den population som får vaccinerna om de godkänns.
EU har höga effektivitets- och säkerhetsnormer och kräver att varje nytt vaccin, även ett covid-19-vaccin, måste genomgå strikta kliniska prövningar. Tillverkaren måste lämna resultaten från de kliniska prövningarna till EMA som sedan granskar uppgifterna och avgör om man ska rekommendera att vaccinet används. En av de faktorer som EMA undersöker är vilken patientgrupp som testades. För att de kliniska prövningarna ska kunna visa att ett covid-19-vaccin är säkert och effektivt måste försökspersonerna representera den population som får vaccinet om det godkänns. Därför måste patientgruppen vara mycket blandad (både när det gäller etnicitet, ålder och kön). Det måste också finnas deltagare från högriskgrupper för att man ska kunna visa att vaccinet är säkert och effektivt för alla befolkningsgrupper.
Det har bland annat spridits mycket desinformation om vaccinernas biverkningar för gravida kvinnor. Det är sant att uppgifterna om användningen av covid-19-vaccin under graviditeten är mycket begränsade, eftersom graviditeten påverkar immunförsvaret och gravida kvinnor därför inte brukar delta i studierna. Djurförsök visar dock att det inte finns några biverkningar under graviditeten och experterna räknar inte med några negativa biverkningar. I vilket fall som helst måste beslutet om att vaccinera en gravid kvinna fattas i samråd med vårdpersonalen efter att man vägt för- och nackdelar mot varandra. Vaccintillverkarna fortsätter att noga övervaka de vaccinerade för att säkerställa att vaccinerna är effektiva och säkra även på lång sikt.
- Läs mer om EU:s regler för kliniska prövningar
- Se synpunkter på kliniska prövningar vid EMA:s möte med berörda parter om säkra och effektiva covid-19-vacciner
- Läs mer om EMA:s vägledning för läkemedelsutvecklare och andra aktörer
- Läs mer om försökspersonerna i de kliniska prövningarna av de vacciner som utvecklats av Biontech-Pfizer, Moderna, AstraZeneca och Janssen.
Du som har haft covid-19 är bara immun en viss tid och bör därför ändå vaccinera dig. Men samråd först med din läkare.
Tillgängliga vetenskapliga rön tyder på att immuniteten inte varar särskilt länge – de flesta uppskattningar visar att den som har haft covid-19 är immun i mellan sex och åtta månader. Var försiktig när du läser obevisade påståenden om immunitet mot covid-19 efter en infektion och fortsätt att följa rekommendationerna för att skydda dig mot att bli smittad igen, dvs. håll avstånd till andra personer, använd munskydd och tvätta händerna ofta. Om du nyligen har haft covid-19 bör du höra med din läkare eller hälsomyndigheterna om du ska vaccinera dig.
Folk vaccineras så fort som den globala tillverkningskapaciteten tillåter.
Vaccinationstakten i EU-länderna beror på många faktorer, bland annat vaccintillverkningen och distributionen från tillverkarna till EU-länderna. Tidigt i pandemin erbjöd kommissionen därför ekonomiskt stöd för att hjälpa vaccinutvecklarna att öka sin produktionskapacitet i utbyte mot att de åtog sig att leverera miljarder vaccindoser. Kommissionen har godkänt avtal med flera olika vaccintillverkare och beställt 2,3 miljarder doser av framtida vacciner för att maximera utsikterna att få de bästa vaccinerna. EU köpte vaccindoser så snart vaccintillverkarna erbjöd dem.
De första vaccindoserna levererades till EU-länderna inför EU:s vaccinationsdagar den 27–29 december 2020, men distributionen efter det beror på de nationella och regionala organisationerna och deras beredskapsnivå.
Folkhälsan är EU-ländernas ansvar. Kommissionen kan bara samordna gemensamma frågor och ge stöd.
Kommissionen stöder EU-länderna och hjälper till att samordna insatserna i kristider. Genom att förbättra samordningen mellan EU-länderna, stärka EU:s egna medicinska och vetenskapliga myndigheter och lansera initiativ som EU:s läkemedelsstrategi förbereder kommissionen EU inför framtida hälsokriser som drabbar flera länder. Men EU-länderna kommer alltid att ha huvudansvaret för sin hälsopolitik.
- Läs mer om den europeiska hälsounionen
- Läs mer om EU:s och medlemsländernas olika befogenheter
Vacciner mot covid-19 testas och granskas i flera omgångar innan de godkänns.
Förfarandet för att godkänna nya vaccin är både minutiöst och öppet. Vacciner mot covid-19 måste testas i tre faser av kliniska prövningar och uppfylla höga standarder innan Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) kan utfärda en positiv vetenskaplig rekommendation och EU-kommissionen kan godkänna dem för allmän användning, precis som med alla andra vacciner. Läkemedelsföretagen utför dessa kliniska prövningar enligt EMA:s standarder för att kontrollera läkemedlens effekter och för att skydda försökspersonernas hälsa. Dessutom registreras alla kliniska prövningar i en särskild databas (EudraCT), där uppgifter om kliniska prövningar publiceras. Vem som helst har tillgång till uppgifterna, så processen är helt öppen.
Arbetet med att utveckla vaccin har blivit mycket effektivare genom att de kliniska prövningarna görs parallellt med fler försökspersoner än vanligt, men utan att äventyra vare sig hälsa eller effektivitet. Forskarna har också fått mer resurser. Dessutom har vaccinbolagen kunnat lämna in sina testresultat till EMA löpande under hela forsknings- och utvecklingsfasen. I vanliga fall lämnas alla data från kliniska prövningar in för granskning först efter att forsknings- och utvecklingsfasen har avslutats. Med löpande granskning går det snabbare för EMA att fatta sitt beslut när utvecklaren väl ansöker om godkännande för försäljning, eftersom mycket av utvärderingen redan har gjorts. Snabbhet går dock aldrig före kvalitet.
Vaccinerna mot covid-19 lär ditt immunförsvar att bekämpa det virus du vaccineras mot, precis som alla andra typer av vaccin.
Vacciner fungerar genom att en liten, död del av ett virus förs in i våra kroppar så att immunsystemet kan skapa immunitet mot det utan att orsaka någon infektion. Då får vi ett skydd mot framtida infektioner med viruset.
När våra celler i kroppen ska tillverka proteiner för att reparera eller bilda nya celler läser de den genetiska koden (vårt DNA) och skapar tillfälliga genetiska instruktioner (RNA) som beskriver hur cellerna ska tillverka proteinerna. När proteinerna har bildats bryts RNA ned. Det är den här principen som används i vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna. De har identifierat det protein på coronavirusets yta (spikproteinet) som gör att viruset kan ta sig in i och infektera friska celler hos människor. De här vaccinerna för in ett budbärar-RNA i cellerna (mRNA) som instruerar dem att tillverka spikproteinet, men inte hela viruset. Vårt immunsystem utvecklar sedan ett immunsvar mot spikproteinet. När vi stöter på viruset nästa gång känner immunsystemet igen spikproteinet och kan komma ihåg och snabbt tillverka de antikroppar som behövs för att förstöra det och bekämpa viruset.
Det finns inga belägg för att detta kan skada våra celler.
Läkemedelsföretagen är ansvariga för eventuella biverkningar av de vacciner som EU-länderna köpt in.
Produktansvaret ligger alltid hos det företag som har fått godkännandet för försäljning. Företagen ansvarar för sina produkters säkerhet och har särskilda skyldigheter. De måste till exempel ha en riskhanteringsplan, rapportera eventuella biverkningar och vidta nödvändiga uppföljningsåtgärder. Det stämmer att EU har anpassat vissa av reglerna om vacciner för att få fram ett säkert och effektivt vaccin på kortare tid. Säkerhetsnormerna är dock lika stränga som de alltid har varit och produktansvarsdirektivet gäller fortfarande. Påståenden om att kommissionens avtal inte håller vaccintillverkarna ansvariga för eventuella biverkningar är med andra ord helt felaktiga.
Säkerheten och effektiviteten hos godkända vacciner mot covid-19 kommer att kontrolleras noggrant genom EU:s system för läkemedelsövervakning. I vilken utsträckning ett nytt vaccin lyckas ge långvarigt skydd kan inte bekräftas förrän efter en viss tid. Om ett oväntat medicinskt tillstånd sammanfaller med tidpunkten för en vaccination, antar många att det var vaccinet som orsakade det oväntade medicinska tillståndet. Alla godkända vacciner mot covid-19 kommer att övervakas fortlöpande så att vi bättre förstår om misstänkta biverkningar faktiskt orsakas av vaccinet eller inte, och hur länge vaccinet skyddar. Vaccintillverkarna är fortsatt ansvariga och förväntas övervaka vaccinernas långsiktiga effekter långt efter att folk har vaccinerats.
Om det finns tillräckligt tillförlitliga belägg för att ett vaccin mot covid-19 uppfyller EU:s höga krav på säkerhet och effektivitet kommer EU att rekommendera att det används, oavsett vem som tillverkar det.
Kremlvänlig desinformation har hävdat att EU undergräver andra länders insatser. För att ett vaccin ska få säljas på EU-marknaden måste det uppfylla höga europeiska standarder för säkerhet och effektivitet som fastställts av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). EMA gör för närvarande en löpande granskning av det ryska Sputnik V-vaccinet för att se om det kan godkännas för användning i EU.
Dessutom finns det en lång historia av Kremlstödda desinformationskampanjer i och utanför Europa, som har dokumenterats väl av EUvsDisinfo. Det finns exempel på att Kremlvänliga aktörer har gjort reklam för Sputnik V-vaccinet i Latinamerika, samtidigt som de försökte svartmåla andra vacciner.
EU kan alltså tänka sig använda vacciner från hela världen, men de måste uppfylla EMA:s höga krav på säkerhet och effektivitet.

Lär dig skilja på fakta och fiktion om covid-19

Är du osäker på om det du läser är sant? Här är några fakta:

De flesta forskare och beslutsfattare är överens om att restriktioner räddar liv, men att de inte är en långsiktigt hållbar lösning på pandemin.
EU och medlemsländerna kommer alltid att sätta människors hälsa och försörjningsmöjligheter i första rummet. Under pandemin har de flesta europeiska länder tvingats införa tillfälliga restriktioner för att minska smittspridningen. Det ligger i allas intresse att eventuella restriktioner är så kortvariga som möjligt, men det går bara att lätta på dem om de får avsedd effekt: att smittspridningen går ner ordentligt. Det beror också på hur väl folk följer rekommendationerna och t.ex. undviker trängsel och använder munskydd på allmänna platser.
Beslutsfattare och forskare är medvetna om att restriktionerna är kostsamma och inte kan användas på lång sikt, eftersom de i oproportionerligt hög grad drabbar fattiga, barnfamiljer och dem som inte kan jobba hemifrån. De tynger ekonomin och påverkar människors psykiska hälsa och välbefinnande negativt. Tillfälliga nedstängningar är nödvändiga i vissa situationer för att hälso- och sjukvården ska kunna få situationen under kontroll och för att undvika det värsta tänkbara scenariot.
Coronaviruset sprider sig främst genom droppsmitta men även över längre avstånd via aerosoler, särskilt om ventilationen är dålig. Därför är begränsade kontakter mellan människor det bästa sättet att bryta smittkedjan. Om viruset tillåts sprida sig okontrollerat kan vården överbelastas, vilket kan leda till högre dödlighet.
Var försiktig med påståenden på nätet om mirakelkurer.
Medicinska råd från okända eller otillförlitliga källor kan äventyra din hälsa. Alla vacciner som kommissionen har godkänt för användning hittar du på webbplatsen Säkra vacciner mot covid-19 för alla i EU. Vaccinerna har noggrant utvärderats av EU:s läkemedelsmyndighet, som nu granskar vacciner från andra läkemedelsföretag. Du ska vara skeptisk mot alla som hävdar att de har en behandling mot covid-19 som inte har godkänts av EU:s läkemedelsmyndighet eller som inte har rekommenderats av ditt lands myndigheter. Om du inte skulle lita på något i vanliga fall ska du inte lita på det nu!
Tänk efter innan du delar råd om behandlingar som du ser i sociala medier och gå till säkra källor för att dubbelkolla information om nya rön. Ett sådant exempel är diskussionen om malarialäkemedlet hydroxiklorokin som har fått stor uppmärksamhet, trots resultat från kontrollerade studier som hittills visat att läkemedlet inte är effektivt mot coronaviruset. Försök inte att självmedicinera med hydroxiklorokin eller någon annan ”mirakelkur”. Du kan hålla dig uppdaterad om alla potentiella behandlingar och läkemedel mot covid-19 på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats.
Coronaviruset sprids via droppsmitta när någon nyser, hostar eller pratar – inte via mobilnätet.
En mycket vanlig myt som sprids på nätet är att det är utbyggnaden av 5G-nät som har orsakat coronapandemin. Det stämmer inte. De konspirationsteorier som felaktigt kopplar 5G till coronaviruset blandar ihop de båda sakerna, kanske för att bägge är relativt nya fenomen som inte kan ses med blotta ögat. 5G är helt enkelt nästa generations mobilteknik och kan lika lite som 4G-nätet sprida virus. 5G använder radiovågor för att koppla samman olika enheter och kan inte sprida viruset, som bara överlever i små droppar. Dessutom har coronapandemin spridits även till platser som inte har några 5G-nät. Det finns helt enkelt inget samband mellan coronautbrottet och 5G-nätet.
EU har som främsta prioritering att skydda människor och har därför infört stränga gränsvärden för allmänhetens exponering för kemikalier och strålning, enligt principen att ta det säkra före det osäkra. Faktum är att EU:s gränsvärden, bland annat för 5G, är 50 gånger lägre än den nivå som enligt forskarna skulle kunna påverka människors hälsa. All 5G-teknik måste uppfylla dessa höga standarder innan den får användas. Om 5G hade varit en fara för människors hälsa och välbefinnande skulle EU inte ha rekommenderat tekniken och medlemsländerna skulle ha förbjudit den.
EU har en samordnad plan för ländernas återhämtning för att stödja människor och företag och skydda folkhälsan.
EU arbetar för att få fart på ekonomin och skapa ett rättvisare, grönare och mer digitalt EU. Återhämtningsplanen ska med en budget på 1,8 biljoner euro hjälpa EU att återhämta sig från krisen och stödja flera olika branscher. Planen omfattar bland annat instrumentet NextGenerationEU, som ska bidra till en hållbar, inkluderande och rättvis återhämtning för alla, bland annat på landsbygden och för dem som drabbats hårt av coronapandemins effekter. Alla EU-länder har bidragit till återhämtningsinstrumentet, som ska få fart på ekonomin i hela EU. För att få stöd måste länderna genomföra ekonomiska reformer, men det krävs inga åtstramningsåtgärder.
EU vill också se till att människor kan fortsätta att resa i EU utan att riskera att smittas. Re-open EU, den webbplattform som ursprungligen lanserades för att hjälpa européerna att resa under coronapandemin, har blivit till ett nav för information om EU-ländernas smittskyddsåtgärder, restriktioner och reseregler. EU och medlemsländerna prioriterar människors hälsa och välmående.
Det finns ingen konspiration bakom världens insatser mot pandemin – forskarna försöker utveckla vacciner för alla.
Om en teori ger dig en syndabock för alla våra problem ska du antagligen inte tro på den. Konspirationsteorier brukar vara fängslande eftersom de ger väldigt enkla svar på svåra frågor och pekar ut en tydlig fiende. De följer standardiserade och förutsägbara mönster som används för olika scenarier och där man bara ändrar syndabockarna. Låt inte de överförenklade och felaktiga svaren på den här komplexa folkhälsokrisen lura dig.
Enligt en sådan grundlös teori skulle Bill Gates ha skapat coronaviruset som ett led i ett ondskefullt system. Det är förstås inte sant. Bill och Melinda Gates stiftelse har länge arbetat för att utrota farliga sjukdomar runtom i världen, bland annat polio. Och nu har stiftelsen skänkt 125 miljoner dollar till en internationell, oberoende insats för att få fram diagnosmetoder, behandlingar och vaccin mot coronaviruset. Stiftelsen har också bidragit och gett sitt stöd till den globala coronainsamlingen som kommissionen inledde den 4 maj 2020, och som fått givarlöften på 15,9 miljarder euro. Pengarna ska gå till utveckling och global spridning av diagnosmetoder, behandlingar och vacciner mot coronaviruset. Alla eventuella coronavaccin måste förstås genomgå strikta kliniska prövningar innan de godkänns.
EU har bland de strängaste dataskydds- och integritetsreglerna i världen. Coronapandemin ändrar inte på detta.
Den digitala tekniken kan skydda och rädda liv. Användning av smittspårningsappar kan spela en viktig roll i krisens alla faser – särskilt om smittspridningen ökar – och kompletterar andra insatser som ökad testning. Apparna kan bidra till att stoppa smittspridningen genom att varna användare som befunnit sig i närheten av en smittad person och ge dem råd om vad de bör göra. Alla eventuella spårningsappar ska vara frivilliga att använda, ha tydliga villkor och fungera med andra liknande appar i andra länder. De ska också vara säkra och respektera människors integritet.
Kommissionen har tagit fram en digital infrastruktur så att appar som används i olika länder kan skicka data till varandra. Den här lösningen omfattar de flesta smittspårningsapparna i EU och hjälper både affärsresenärer och turister att resa säkert under pandemin.
Munskydd kompletterar andra förebyggande åtgärder och är helt säkra, men måste användas på rätt sätt.
Vi vill alla skydda oss mot coronaviruset och munskydd kan vara ett sätt om vi använder och hanterar dem på rätt sätt. De kan kraftigt begränsa smittspridningen, särskilt inomhus. Om du är smittad utan att veta om det kan du lättare undvika att smitta andra om du använder munskydd.
Munskydd är bara ett komplement till andra förebyggande åtgärder som att tvätta händerna och hålla avstånd och ger inget fullgott skydd som enda åtgärd. Det är också viktigt att använda och slänga munskydden på rätt sätt. Man drabbas inte heller av syrebrist eller koldioxidförgiftning när man andas genom munskydd. EU ser genom tester till att de munskydd som distribueras genom EU:s stödmekanismer håller tillräckligt hög kvalitet.
Alla kan smittas av coronaviruset och bli svårt sjuka, även de som inte tillhör en riskgrupp.
Alla generationer ställs inför stora utmaningar eller hot – för vår generation är det coronaviruset. Det som gör viruset till ett stort hot är att det är så smittsamt. Alla kan smittas och få svåra komplikationer, även unga och tidigare friska personer.
EU vill framför allt rädda människors liv och försörjning. Man samarbetar tätt med medlemsländerna för att samordna och dela information och använder alla verktyg som står till buds för att minska smittspridningen och hitta lösningar. Vi vet inte hur pandemin kommer att utveckla sig, men vi måste vara förberedda på alla situationer.
Både unga och gamla kan smittas om de inte följer myndigheternas råd. Dessutom vet vi fortfarande inte vilka långtidseffekter viruset ger. Forskning pågår fortfarande och vi vet helt enkelt inte tillräckligt om viruset för att bedöma hur stor skada det kan orsaka. Vad vi vet är att vem som helst kan drabbas.
Alla kan hjälpa till att minska smittspridningen. Tvätta händerna ordentligt, peta dig inte i ansiktet, håll avstånd på allmänna platser och håll dig hemma om du har symtom.
Coronarestriktionerna i EU är tillfälliga och innebär inte slutet för demokratin eller EU:s värden.
Att följa reglerna för fysisk distansering och andra rekommendationer räddar liv och bidrar till att stoppa smittspridningen. Restriktionerna bygger på den senaste forskningen och uppgifter som ländernas beslutsfattare har tillgång till. Ländernas regeringar och EU-kommissionen är också medvetna om den psykiska och ekonomiska belastning som restriktionerna innebär och arbetar för att få smittspridningen under kontroll och öppna upp samhället så snart som möjligt.
EU:s grundläggande värden – t.ex. den fria rörligheten och yttrandefriheten – är en del av EU:s modell och vårt sätt att leva och är viktigare än någonsin i dessa kristider. Restriktionerna innebär inte slutet på eller äventyrar dessa värden, utan har varit nödvändiga för att hantera den snabba smittspridningen. När antalet nya fall ligger på en acceptabel nivå hävs de tillfälliga restriktionerna och vi kan röra oss fritt igen. Åtgärderna sätts bara in för att hantera extremt svåra situationer. EU arbetar alltid för att dessa värden respekteras i unionen, inte bara under den här krisen.
Fler undersökningar behövs för att bekräfta coronapandemins ursprung.
Det är viktigare än någonsin att solidariskt samarbeta över hela världen för att bekämpa coronaviruset. Desinformation och grundlösa påståenden om var viruset kommer ifrån kan lätt skada viktiga internationella nätverk och äventyra människors liv. EU stöder WHO:s studie och andra globala insatser för att hitta coronapandemins ursprung.
Covid-19 orsakas av en typ av coronavirus som har fått namnet sars-cov-2. Det var i Wuhan i Kina som viruset först rapporterades till WHO den 31 december 2019. Det finns olika typer av coronavirus som ger luftvägssjukdomar och kan överföras från djur till människor. Vi vet inte helt säkert varifrån viruset kommer. WHO har i sin studie kommit fram till att viruset sannolikt har spridits från djur. Det finns i nuläget inga uppgifter som tyder på att det skulle ha uppstått i ett laboratorium vid Wuhans virologiinstitut. Det behövs dock fler undersökningar för att bekräfta ursprunget till covid-19 och inte utesluta några möjligheter.
Vi måste förstås ställa viktiga och nödvändiga frågor om hur utbrottet har rapporterats och hanterats, men att skylla sjukdomsutbrottet på andra länder gör inte saken bättre – vi kan bara bekämpa pandemin om vi samarbetar. Den globala hälsan är allas ansvar. Viktig folkhälsoinformation som inte förmedlas på en gång, eller inte alls, kan få negativa konsekvenser i hela världen.
EU har ett konstruktivt samarbete med sina grannländer, men kommer alltid att avslöja skadlig desinformation och dess källor.
Desinformation påverkar förmågan att fatta bra beslut. Du kan drunkna i en flod av motstridiga uppgifter så att du till slut inte vet vad du ska tro på. Konsekvenserna kan bli allvarliga – t.ex. hot mot människors säkerhet, skadat förtroende för regeringar och medier och sämre förutsättningar för EU:s internationella arbete. Vi är särskilt mottagliga för desinformation när vi är stressade. En del ser coronapandemin som ett bra tillfälle att slå till eftersom vi är som mest sårbara.
Enligt analytiker i projektet EUvsDisinfo sprids falska påståenden för att skapa förvirring och misstro mot EU:s insatser under coronakrisen. Utländska aktörer och länder utanför EU, särskilt Ryssland och Kina, har bedrivit riktade påverkans- och desinformationskampanjer om coronaviruset i EU och övriga världen för att försöka undergräva den demokratiska debatten, öka samhällets polarisering och förbättra sitt eget anseende när det gäller coronapandemin. Det bästa sättet att komma till rätta med problemet är att avslöja påverkansförsöken, identifiera de ansvariga och själva berätta sanningen i ett tidigt skede – och upprepa informationen. EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska utrikestjänsten arbetar med att kartlägga och öka kunskapen om spridningen av desinformation om viruset.
Virus bryr sig inte om varifrån du kommer. De bryr sig inte om ditt ursprung eller pass.
I olika delar av världen försöker människor skylla coronaviruset på olika grupper genom att prata om det europeiska viruset, det kinesiska viruset, det brittiska viruset eller det amerikanska viruset. Men coronaviruset sprids via droppsmitta när en smittad person nyser, hostar eller pratar. Viruset finns inte hos någon specifik befolkning eller folkgrupp. Om du läser att migranter eller någon viss etnisk grupp sprider viruset med avsikt ska du veta att det inte finns någon vetenskaplig grund för ett sådant påstående. Coronapandemin är en global kris som kräver att alla i hela världen är solidariska.
EU stöder medlemsländernas folkhälsoarbete.
EU anser att det är bra med gedigna investeringar i folkhälsa och har aldrig krävt några nedskärningar på området genom sina finanspolitiska regler. I EU sätter vi människor och deras hälsa i första rummet och det senaste årtiondet har de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård ökat i de flesta EU-länder. Det är en politisk väg som gör att EU ständigt utmärker sig i världen. EU har lagt fram en plan för att hjälpa länderna under krisen och har anpassat de finanspolitiska reglerna så att länderna kan satsa mer på krisåtgärder och fokusera på det som är viktigast – att skydda sina invånare.
Det är inte heller något nytt. Sedan finanskrisen 2008 har EU infört många ekonomiska initiativ för att hjälpa medlemsländerna, särskilt de som drabbats hårdast av krisen, t.ex. Grekland, Spanien och Italien. Hälso- och sjukvården i länder som Grekland har inte skadats av de här reformerna – tvärtom har EU:s ekonomiska anpassningsprogram hjälpt till att stärka hälso- och sjukvårdssystemen så att alla har tillgång till vård. Med sin investeringsplan har EU inte bara kunnat stödja småföretag, forskning, innovation och klimatprojekt utan också flera hälso- och sjukvårdsprojekt, t.ex. för att utveckla nya cancerbehandlingar och bygga ut och modernisera sjukhus. Kommissionen har också antagit ett nytt folkhälsoprogram – EU för hälsa – som ska stärka EU:s insatser mot pandemier. Programmet väntas få en budget på 5,1 miljarder euro som får användas av EU-länderna, hälsoorganisationer och icke-statliga organisationer.
EU tar hand om sina ansvarsområden så att ländernas regeringar kan koncentrera sig på sina prioriteringar.
Det är helt och hållet EU-ländernas (eller regionernas) uppgift att vidta åtgärder för att bekämpa coronaviruset. Kommissionen har ingen rätt att ingripa mot nationella eller regionala lagar och beslut på folkhälsoområdet. Å andra sidan kan EU ta fram strategier för hela EU och samordna EU-initiativ för att motverka krisen tillsammans med medlemsländerna. Besluten att stänga ner vissa länder eller stänga gränserna har till exempel fattats på nationell nivå, medan beslutet att satsa över 100 miljoner euro i EU-bidrag på att få fram ett vaccin, nya behandlingsmetoder och diagnostiska test har fattats på EU-nivå. Pengarna kommer från EU:s program för forskning och innovation, Horisont 2020. Satsningen kompletterar den globala insamling som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen startade den 4 maj 2020 och som hittills fått in 15,9 miljarder euro i givarlöften.
- Läs mer om kommissionens folkhälsoinsatser mot coronaviruset
- Läs mer om EU:s strategi för vaccin mot coronaviruset

Låt dig inte luras av bottar

Nätrobotar sprider desinformation om coronakrisen i hela EU.

Den massiva ökningen av desinformation och direkt falska nyheter om coronaviruset på nätet gör det svårt att veta vad som är sant eller inte. En del av de vilseledande uppgifterna, som snabbt sprids via falska konton i sociala medier och med hjälp av bottar (nätrobotar), kan göra stor skada om du inte är försiktig. Falska nyheter är skrivna så att de ska uppfattas som trovärdiga och värda att dela, vilket gör dem ännu farligare. Tänk efter innan du delar innehåll via dina sociala kanaler. Använd bara tillförlitliga informationskällor. Om du inte brukar lita på en viss källa i vanliga fall ska du absolut inte göra det nu heller.

EU samarbetar med nätplattformar för att komma åt problemet med falska konton och bottar och många har redan tagits bort. I det krisläge som råder, med många som är oroliga, är falska konton och bottar på nätet farligare än någonsin. Följ dessa tre enkla steg för att upptäcka falska nyheter:

Kolla upp källan. Vem ligger bakom? Kan det vara falska källor?
Granska nyheten kritiskt. Har andra källor skrivit om samma sak?
Vad är syftet? Kan det vara bottar som ligger bakom nyheten?

Anmäl desinformation och felaktiga uppgifter på nätet

Falsk och vilseledande information om covid-19-vacciner som sprids på nätet är ett hot mot vår förmåga att ta oss ur pandemin. Desinformation och felaktiga uppgifter om vacciner minskar folks förtroende för vårdpersonalen och den medicinska forskningen. Därför är det oerhört viktigt att alla drar sitt strå till stacken och håller sig till fakta.

Du kan bidra till att hejda spridningen av felaktiga uppgifter genom att rapportera information på nätet som du anser är falsk eller vilseledande. För att hjälpa dig har WHO skapat en webbplats där du får veta hur du anmäler sådant innehåll i sociala medier.

Anmäl desinformation och felaktiga uppgifter

Så upptäcker du konspirationsteorier

I kölvattnet av coronapandemin har vi översköljts av en mängd farliga konspirationsteorier som för det mesta sprids på nätet. De här teorierna ger ödesdigra och långsökta förklaringar på varifrån viruset kommer och vem som bär skulden för dess spridning. Därför har EU-kommissionen och Unesco tagit fram infografik som ska hjälpa allmänheten att identifiera och bemöta konspirationsteorier.

Läs mer

Se upp för bedrägerier på nätet

Se upp för bedrägerier på nätet som gäller produkter som påstås förebygga eller bota covid-19. Ohederliga näringsidkare gör reklam för eller försöker sälja produkter som skyddsmasker eller handsprit som de påstår kan förebygga eller bota en infektion, men det kan röra sig om bluffprodukter och du blir lurad. Här får du råd om hur du kan upptäcka och undvika bedrägerier.

Den 2 mars 2021 publicerade kommissionen sin årsrapport om Safety Gate – EU:s varningssystem för farliga konsumentprodukter, som gör det lättare att få bort farliga produkter från marknaden.

Safety Gate – statistik och rapporter

Resurser och verktyg på nätet

Upptäck våra tips på resurser och verktyg på nätet för lärare och studerande – många studerar på distans under pandemin.

Läs vårt inlägg på Medium om fem viktiga saker att känna till om coronaviruset.

Se upp med desinformation