Pågående projekt
EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 har anslagit ansenliga resurser till projekt som ska se till att informationen i sociala medier och vanliga medier är sann. Samarbetsplattformen mot desinformation (Soma) och andra EU-finansierade projekt (Provenance, Socialtruth, Eunomia och Weverify) kan hjälpa de sociala medierna att bättre förstå sin dynamik och förhållandet mellan sociala medier och andra sektorer.
Deltagarna i Soma har redan samlat in ett stort antal resurser och analyser om ”coronainfodemin” och kunskap om desinformation. Man föreslår olika initiativ, bland annat en plattform för innehållskontroll, verktyg för faktagranskning, en metod för att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av desinformation, strategier och insatser för att öka mediekompetensen och analysera rättsliga hinder och möjligheter till självreglering samt ett arkiv över kunskap om desinformation.
Projektet Heros ska bidra till effektivare insatser mot virusutbrottet och hjälpa folkhälsoaktörerna att fatta välgrundade beslut. Därför håller man på att ta fram en ny metod för att kategorisera och filtrera information från sociala medier för att bättre motverka rykten och vilseledande information om coronaviruset.
Flera andra projekt inom Horisont 2020 (samhällsutmaning 6 och målet ”vetenskap med och för samhället”) har anpassat sin verksamhet så att den även omfattar desinformation om coronaviruset. Projektet Co-Inform, som arbetar med verktyg för att främja kritiskt tänkande och digital kompetens för ett mer välinformerat samhälle, har publicerat blogginlägg om vilseledande information och covid-19. Projektet Quest, som arbetar med kvalitet och effektivitet inom vetenskaplig och teknisk information, har ägnat sig åt olika aspekter av kvalitativ vetenskapskommunikation i samband med coronakrisen. Projektet Tresca, som arbetar med att öka förtroendet för vetenskap och innovation genom innovativa kommunikationsmetoder mellan forskare, journalister och beslutsfattare, har också analyserat grundläggande digitala ”hygienråd” för att stoppa vilseledande information.
Det Horisont 2020-finansierade projektet Fandango går ut på att aggregera och verifiera olika typer av nyhetsdata, mediekällor, sociala medier och öppna data för att upptäcka falska nyheter och ge människor i EU bättre och kontrollerad information. Med projektet vill man öka driftskompatibiliteten och erbjuda enhetliga tekniska lösningar och en integrerad stordataplattform för att hjälpa traditionella medier att hantera den nya datadrivna journalistiken med ökad öppenhet enligt principen om ansvarsfull forskning och innovation.
Europeiska forskningsrådet (ERC) stöder teoretiska studier, som den som letts av Phil Howard, chef för Oxford Internet Institute och mottagare av forskningsrådets bidrag till etablerade forskare för projektet Comprop om datorpropaganda – en studie av hur algoritmer och bottar påverkar det politiska samtalet i Europa. Projektet använder bästa tillgängliga metoder inom samhällsvetenskap och datavetenskap för att ta fram möjliga lösningar. Forskningsrådet har redan presenterat forskningen på sin webbplats och i föreläsningar. Tillsammans med sitt team har Phil Howard publicerat veckonyhetsbrev om vilseledande information om coronaviruset och han intervjuades nyligen om desinformation under coronapandemin. Jason Reifler, professor vid Exeter University har också fått forskarbidrag för projektet Debunker som handlar om “missuppfattningar om politik, hälsa och vetenskap i Europa: orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar” och som beskrivs i den här artikeln.
Projektet Fare ska motverka spridningen av falska nyheter genom att ta fram en teoretisk modell för testbara förutsägelser. Projektet ska utveckla tvärvetenskaplig forskning som främjar vår förståelse av beslutsprocessen och våra misstag när det gäller falska nyheter, med hjälp av experimentell och datorbaserad teknik (stordata och komplexa system).
Europeiska forskningsrådet stöder också konceptprovningsprojekt som Goodnews, som använder djupinlärningsteknik för att upptäcka falska nyheter. Syftet är att bygga upp en teknisk kapacitet för att upptäcka falska nyheter i sociala medier med hjälp av nya algoritmer. I stället för att följa den traditionella metoden att analysera nyhetsinnehåll ska man analysera nyhetsspridningen i sociala nätverk. Den algoritmiska kärnan i projektet bygger på en ny klass av algoritmer för geometrisk djupinlärning som utvecklats i projektet Leman (Learning on Manifolds and Graphs).
Europeiska innovationsrådet har lett projektet #EUvsVirus hackathon i nära samarbete med EU-länderna för att koppla samman civilsamhället, innovatörer, partner och investerare i Europa och utveckla innovativa lösningar för coronarelaterade utmaningar. Den 22–25 maj 2020 höll Europeiska innovationsrådet ett Matchathon för att få fram mer pengar och få förslag på lösningar på hur man motverkar spridningen av falska nyheter. Europeiska innovationsrådet har tidigare också stöttat företag genom att utveckla halvautomatiska system för att upptäcka falska nyheter genom initiativ som Truthcheck och Newtral.
Den andra utlysningen inom Horisont 2020 som svar på coronapandemin inriktades på de beteendemässiga, sociala och ekonomiska effekterna av coronarestriktionerna. Ett av de fem utvalda projekten är Covinform som ska motverka vilseledande information om covid-19. Projektet ska kartlägga och bedöma åtgärder för att förebygga felaktig information, desinformation, falska nyheter och konspirationsteorier och ta fram rekommendationer för hur man kan ta itu med problemet. Projektet ska också analysera och bidra till att förstå hur felaktig information och digital kommunikation kan påverka olika människors psykiska hälsa och välmående.
Efter den sista ansökningsomgången inom Horisont 2020 startade tre projekt om det förändrade europeiska medielandskapet i början av 2021. Målet, som sattes upp före pandemin, är bland annat att undersöka vilken roll vanliga och sociala medier, språk, nyhetsgenerering och nya fenomen som falska nyheter spelar. Projekten har därför ingen direkt koppling till pandemin, men bidrar ändå till att bekämpa desinformation genom att analysera mediernas viktiga sociokulturella och politiska roll och hur de påverkar utvecklingen av en europeisk politisk och kulturell sfär.
Andra verktyg
Plattformen Epidemics Intelligence from Open Sources (EIOS) togs fram av EU:s gemensamma forskningscentrum och WHO för att snabbt identifiera potentiella hot mot folkhälsan med hjälp av mediebevakning. Plattformen hjälpte WHO att upptäcka de första tecknen på coronautbrottet i Wuhan i slutet av december 2019 och har sedan använts för att följa smittspridningen i övriga världen. Plattformen bygger på forskningscentrumets verktyg Medisys för mediebevakning av medicinska nyheter, som sammanställer upp till 120 000 artiklar per dag om coronapandemin.
De flesta falska nyheter skrivs på ett sätt som ska väcka känslor och spä på människors rädsla och ångest. Det gemensamma forskningscentrumet har tagit fram maskininlärningsprogrammet Misinfo Classifier för att identifiera mönster i språkbruket, särskilt om det är alarmistiskt eller inte, och på så sätt hitta falska nyheter. Verktyget används för närvarande av kommissionen och Europaparlamentet och kommer att göras tillgängligt för ansedda faktagranskningsorganisationer.
Social rumour är ett annat program som kommissionen och Europaparlamentet använder. Det identifierar Twitterkonton som lägger ut länkar till ökända källor. Programmet övervakar sedan andra länkar som dessa konton lägger ut för att upptäcka nya narrativ på sociala medier. Verktyget ska också göras tillgängligt för ansedda faktagranskare.
Europeiska observatoriet för digitala medier (Edmo) stöder en tvärvetenskaplig grupp med oberoende faktagranskare och akademiska forskare från olika länder som ska samarbeta med andra relevanta aktörer för att upptäcka, analysera och avslöja potentiella desinformationshot. Edmo ska i samarbete med internetföretagen bygga en säker plattform som uppfyller kraven på skydd av personuppgifter och där forskare kan få tillgång till internetföretagens uppgifter. Dessutom ska Edmo ge tekniskt stöd och råd till Erga, den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster, när det gäller övervakningen av internetföretagens policy enligt uppförandekoden om desinformation och/eller framtida regelverk. Edmo inledde sin verksamhet den 1 juni 2020 och dess konsortium leds av Europeiska universitetsinstitutet.
Kommissionen har beviljat totalt 11 miljoner euro i bidrag för att inrätta åtta regionala Edmo-centrum i olika EU-länder och se till att de länkas samman med den centrala infrastrukturen. Centrumen började sin verksamhet sommaren 2021 och finns i Irland, Belgien, Tjeckien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Slovakien, Spanien, Sverige och Norge.
Kommande ansökningsomgångar och projekt
Horisont Europa är EU:s ramprogram för forskning och innovation. Genom de första arbetsprogrammen mobiliseras omkring 60 miljarder euro till forskning om kampen mot desinformation i allmänhet, men även om pandemirelaterad desinformation. Kluster 2 – kultur, kreativitet och inkluderande samhälle – omfattar relevanta ämnen för forskning om desinformation, den ökade betydelsen av ett starkt och oberoende medielandskap och kampen mot falska nyheter även efter coronapandemin. Exempel på forskningsämnen under 2021–2022 är
- traditionella och nya mediers politiska roll och hur man kan upprätthålla journalistiska normer och stödja demokratin genom kvalitetsmedier
- hur sociala nätverk och nya medier påverkar enskilda personers och gruppers beteenden, uppfattningar och värderingar
- desinformation om pandemier och mekanismer för att hantera problemet, med tanke på politik och styrning efter coronapandemin.
Kluster 3, ”Civil säkerhet för samhället”, och kluster 4, ”Digitala frågor, industri och rymden”, stöder också forskning om hur man motverkar desinformation och falska nyheter och stärker tilliten till den digitala världen och om användningen av artificiell intelligens i kampen mot desinformation.