Refit – enklare, billigare och framtidssäkrad EU-lagstiftning

Om Refitprogrammet

Refitprogrammet ingår i kommissionens arbete för bättre lagstiftning. Målet är att EU:s lagar ska ge de avsedda fördelarna för allmänheten och näringslivet, samtidigt som man förenklar regelverket och minskar byråkratin så långt det går. EU-lagstiftningen ska bli enklare, mer målinriktad och lättare att följa.

Vi vill framför allt förenkla för mindre företag som kan drabbas särskilt hårt av betungande och krångliga EU-regler. De små och medelstora företagen utgör 99 procent av alla företag i EU.

Kommissionen publicerar varje år en resultattavla för Refitinitiativen för att visa hur förenklingsarbetet fortskrider. Varje år görs också en undersökning av regelbördorna för att ge en överblick över EU:s insatser för enklare lagstiftning och lyfta fram de viktigaste initiativen.

Bättre lagstiftning – varför och hur

Resultattavlan för Refit

EU:s insatser för enklare lagstiftning – 2018 års undersökning av regelbördorna

EU:s insatser för små och medelstora företag

Hur fungerar Refit?

Alla kommissionsförslag om att ändra gällande EU-lagstiftning ska förenkla reglerna och minska kostnaderna för att följa dem, utan att ge avkall på de politiska målen. Med den nya modellen ”en in, en ut” ska programmet inte bara lätta på den befintliga regelbördan, utan också bidra till att ny lagstiftning inte tillför onödiga bördor och begränsa den samlade bördan inom varje politikområde.

Så här går det till:

Konsekvensbedömningar görs för att ta reda på hur man effektivast når de politiska målen.
Utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten undersöker hur man kan förenkla gällande EU-lagar och få bort onödiga kostnader för att följa dem.
Potentialen för förenkling och minskad regelbörda kvantifieras när det går.
Kommissionen beskriver förenklingssyftet i motiveringen till sina förslag.
Kommissionens årliga arbetsprogram har en särskild Refitbilaga med förslag till översyner och initiativ för att utvärdera gällande EU-lagstiftning.
Den årliga undersökningen av regelbördan ger en översikt över förenklingsarbetet ett visst år.

Arbetet med att förenkla EU-lagstiftningen och minska regelbördan är ett gemensamt ansvar, där kommissionen samarbetar med Europaparlamentet, rådet, EU-länderna och andra berörda parter.

Du kan också bidra

Refitprogrammet för bättre lagstiftning bygger på invånarnas och intressenternas synpunkter.

Plattformen Fit for Future

Plattformen Fit for Future ska samla in förslag från myndigheter, invånare och intressenter på hur EU-reglerna kan förbättras för just dem.

Det kommer att finnas en särskild webbsida – Kom med synpunkter: Förenkla! – där du kan ge förslag på hur man kan förenkla och modernisera EU-lagstiftningen och göra den mindre betungande.

Du kan också lämna synpunkter på gällande lagstiftning och nya EU-initiativ under arbetets gång på sidan Kom med synpunkter.

Några viktiga resultat

I sin allmänna rapport om EU:s verksamhet 2019 rapporterade kommissionen om 162 Refitinitiativ för att förenkla och minska regelbördan under åren 2015–2019.
Kommissionens arbetsprogram för 2020 omfattar 44 Refitinitiativ.

Möjliga vinster – exempel på förslag

Momsregler för små och medelstora företag: Efterlevnadskostnaderna för småföretagen väntas minska från 68 miljarder euro till 56,1 miljarder euro per år.
Sprängämnesprekursorer: Företagens kostnader för att följa förordningen väntas minska med omkring 10 % (25–75 miljoner euro per år).
Fiskerikontrollförordningen: EU-ländernas myndigheter väntas kunna spara 157 miljoner euro på fem år när förslaget har antagits.
Samlad kontaktpunkt för sjöfart: Den föreslagna förenklingen väntas leda till besparingar på 22–25 miljoner personaltimmar under perioden 2020–2030. Det motsvarar 625–720 miljoner euro för rederierna.
Delgivning: Snabbare delgivning av handlingar till andra länder och en minskning av antalet tredskodomar i EU med 10 %. Det kan ge besparingar på upp till 480 miljoner euro per år, eftersom det inte blir lika många rättsliga omprövningar.

Bakgrund

2020 – Kommissionen lanserar plattformen Fit for Future och bygger vidare på den tidigare Refitplattformen.

2017 – Kommissionen publicerar sin första årliga undersökning av regelbördorna.

2017 – Kommissionen stärker Refitprogrammet genom att se till att man alltid undersöker möjligheter till förenkling och minskad regelbörda när man utvärderar och ser över lagstiftning. Alla översyner av EU-lagstiftningen ingår i Refit och ska i möjligaste mål förenkla reglerna och göra dem mindre betungande.

2015 – Kommissionen inrättar Refitplattformen, vars mandat löpte ut den 31 oktober 2019.

2015 – Kommissionen offentliggör en studie som granskar hur tolv åtgärder i åtgärdsprogrammet har införts i EU-länderna och i vilken mån de utlovade fördelarna har uppnåtts.

2012 – Åtgärdsprogrammet avslutas och kommissionen når sitt mål att skära ner 25 procent av EU-lagstiftningens regelbörda för företagen (uppskattade årliga besparingar på 30,8 miljarder euro).

2007 – Kommissionen startar ett åtgärdsprogram för att minska EU-lagstiftningens administrativa börda. En högnivågrupp tillsätts som ska ge råd om genomförandet. I rekommendationerna ingår bl.a. att underlätta elektronisk fakturering och undanta mikroföretag från EU:s redovisningsregler.

2005 – Löpande förenklingsprogram som omfattar 164 åtgärder under 2005–2009 och ingår i kommissionens årliga arbetsprogram.

2002 – Programmet för bättre lagstiftning är ett första steg för att förenkla och förbättra EU:s lagstiftning. Det innebär obligatoriska konsekvensbedömningar och samråd med berörda parter för alla nya initiativ som kommissionen föreslår.