EU är fortfarande ett nav för innovation, vetenskap och industri, fastän den globala konkurrensen är hård. Målet med den nya långtidsbudgeten är att ge en kraftfull skjuts åt konkurrenskraften i EU för att
- säkra leveranskedjorna
- skala upp innovationsverksamheten
- leda den globala kapplöpningen om ren och smart teknik.
Investeringarna ska bidra till att skapa en starkare industriell bas, en mer integrerad inre marknad och ett enat EU som kan utnyttja sin styrka.

Några siffror
Konkurrenskraftsfonden
Europeiska konkurrenskraftsfonden ska vara ett draglok för konkurrenskraften i EU. Med fonden ska vi investera i strategisk teknik som ska gynna hela den inre marknaden, i enlighet med rekommendationerna i Letta- och Draghi-rapporterna. Fonden ska förenkla och snabba på EU-finansieringen och få fram privata och offentliga investeringar. Den ska drivas med en enda regelbok och vara den enda inkörsporten för finansieringsansökningar. Fonden är inriktad på fyra områden:
- Omställningen till ren energi och utfasningen av fossila bränslen
- Den digitala omställningen
- Hälso- och sjukvård, bioteknik, jordbruk och bioekonomi
- Försvar och rymden
Horisont Europa
I nära anslutning till Europeiska konkurrenskraftsfonden ska EU:s välkända forskningsram – Horisont Europa – med en budget på 175 miljarder euro fortsätta att finansiera innovation i världsklass.
Finansieringen ska förenklas med enklare förfaranden, snabbare utbetalning av bidragen och alternativ med schablonbelopp, samtidigt som spjutspetsforskning och deeptech-innovation främjas genom starkare forsknings- och innovationsråd. Den nya budgeten ska göra skillnad på det här området genom att främja samarbetet om samhällsförändringar, anpassa partnerskap till strategiska sektorer, ge mer stöd till forskningsinfrastrukturer och stödja excellens bland regionerna för att stärka kapaciteten och minska kompetensflykten.
Horisont Europa och Konkurrenskraftsfonden ska kunna stötta investeringen i ett projekt från utformningsfasen till expansionsfasen och minska både kostnaderna för potentiella stödmottagare och den tid det tar att få stödet.
Fullborda EU:s inre marknad
Finansieringen till det utbyggda programmet för den inre marknaden och tullar har fördubblats jämfört med anslaget i den nuvarande långtidsbudgeten. Det ska gynna privatpersoner och företag genom att driva på fullbordandet av EU:s inre marknad.
Programmet ska
- ta bort hinder mellan länderna och främja samarbetet mellan nationella myndigheter
- garantera ett starkare konsumentskydd
- driva på standardiseringen
- skära i byråkratin på områden som tullar, skatter och bedrägeribekämpning.
Fonden för ett sammanlänkat Europa
Utöver Konkurrenskraftsfonden ska vi öka finansieringen från Fonden för ett sammanlänkat Europa för transport och energi. På transportsidan tiofaldigar vi stödet för militär rörlighet, så att våra försvarsmakter kan förflyttas snabbare, bättre och tillsammans. Vi ska dessutom femfaldiga anslagen till energiinfrastruktur. Detta ska stärka vårt energioberoende och snabba på omställningen till ren energi. Allt det här ska bidra till ett starkare europeiskt försvar och europeisk konnektivitet och beredskap.
Vad innebär detta för EU?
Genom att investera i ren teknik, digitala verktyg, hälso- och sjukvård och bioteknik ska EU skapa nya jobb, stödja startupföretag och snabbare föra ut banbrytande lösningar till marknaden.
Enklare och snabbare EU-finansiering innebär att det blir lättare för forskare, företag och regioner att få stöd så att deras idéer kan få verkligt genomslag.
Ökade investeringar i bioteknik, jordbruk och utfasning av fossila bränslen kommer att förbättra folkhälsan, livsmedelssystemen och miljöskyddet.
Mer stöd till forskning och innovation i alla regioner bidrar till att minska kompetensflykten och säkra att ingen lämnas utanför.
Uppgraderade väg-, järnvägs- och energinät ska göra det enklare att resa, ge renare energi och öka säkerheten. Därmed blir EU mer resilient i kristider.
En bättre militär rörlighet ska stärka förmågan att bemöta hot snabbt och effektivt i EU.
EU-budgetens resultat i dag
Grafenprojektet är ett av EU:s allra största forskningsinitiativ där forskare och företag från 18 EU-länder deltar. Projektet finansieras av programmet Horisont Europa och ska utveckla nya användningsområden för grafen och andra 2D-material som kan leda till banbrytande innovationer – från behandling av Parkinsons sjukdom till avisning av flygplan och nästa generation batterier och solpaneler.

Sidan granskades den 15 januari 2026