Akut behov av åtgärder
Naturresurserna i EU används på ett ohållbart sätt, särskilt marken som förstörs och förorenas. Detta är en av de främsta orsakerna till krisen för klimatet och den biologiska mångfalden och har redan kostat tusentals liv och miljarder euro.
Problemen med torka, bränder, vattenbrist och översvämningar ökar snabbt och drabbar redan tre av fyra länder i Europa.
Sämre skördar och fångster på grund av miljöförstöring, föroreningar, torka, värmeböljor, översvämningar och nya skadedjur slår mot böndernas och fiskarnas ekonomi. Men alla drabbas genom högre matpriser.
EU-kommissionen föreslår åtgärder som ska säkra en hållbar användning av EU:s naturresurser och ge långsiktiga fördelar för ekonomin, samhället, folkhälsan och miljön.
Mark och jord är en betydelsefull levande naturresurs som är grundläggande för miljön, ekonomin och samhället. Det är en icke-förnybar naturresurs där hundratusentals olika arter samspelar. Marken står för en mängd ekosystemtjänster som vi behöver för att kunna förebygga katastrofer, begränsa klimatförändringarna och trygga livsmedelsförsörjningen.
Kommissionen föreslår därför en markhälsolag som ska ge oss friska jordar i EU senast 2050 genom att man samlar in uppgifter om markens hälsa och gör dem tillgängliga för bönder och andra markförvaltare. Förslaget går ut på att
- fastställa en gemensam definition av markhälsa
- införa en solid och enhetlig övervakningsram
- göra hållbar markförvaltning till norm
- kräva att EU-länderna identifierar och undersöker potentiellt förorenade områden och åtgärdar oacceptabla risker för människors hälsa och för miljön.
Bättre markdata kan bidra till
- innovation och tekniska och organisatoriska lösningar när det gäller jordbruksmetoder
- ökad kunskap om tendenser i fråga om torka, vattenbindning och erosion och bättre förmåga att förebygga och hantera katastrofer
- nya affärs-, innovations- och jobbmöjligheter för bönder och markförvaltare.
Ny teknik kan bidra till ökad motståndskraft hos både jordbruks- och skogsmark och skydda skördarna mot klimatförändringarnas effekter, förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöring. Innovativa verktyg som gensaxen och andra nya genomiska metoder kan bidra till mer hållbara och resilienta livsmedelssystem.
Med den nya tekniken kan vi ta fram bättre växtsorter som är klimattåliga och motståndskraftiga mot sjukdomar, kräver mindre gödning och bekämpningsmedel och ger större skördar. Det hjälper oss att halvera användningen av och risken med kemiska bekämpningsmedel och att minska vårt beroende av jordbruksimport.
Vad är nya genomiska metoder?
Nya genomiska metoder, som gensaxen, hjälper oss att förädla nya växtsorter snabbare och med högre precision än klassiska förädlingstekniker, som val av frön eller korsning. Tekniken kan ge oss en stor mångfald av växtsorter. Det kan vara växter med bara små förändringar som också kan uppkomma spontant i naturen eller genom konventionell växtförädling, men de kan också ha mer komplexa förändringar.
Med de nya reglerna vill kommissionen säkra ett starkt hälso- och miljöskydd, bidra till hållbarhet för ett stort antal växtarter och skapa möjligheter till forskning och innovation.
Förslaget går ut på att
- fastställa två kategorier av växter som framställts med den nya gentekniken – växter som är jämförbara med naturligt förekommande variationer och växter med mer komplexa modifieringar
- ge incitament för att styra utvecklingen av växter så att vi når hållbarhetsmålen
- garantera öppenhet om alla växter på EU-marknaden som framställts med hjälp av ny genteknik (t.ex. genom märkning av fröer)
- se till att man övervakar de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av växtprodukter som framställts med ny genteknik.
Bättre växtföröknings- och skogsodlingsmaterial
EU:s utsädesbransch är världens största exportör av utsäde
Växtförökningsmaterial (t.ex. utsäde, sticklingar, rötter och rotknölar) används för att föröka växter. Skogsodlingsmaterial är utsäde, växter och delar av träd som används för att anlägga skogar och plantera träd. Det är viktigt att lagstiftningen håller jämna steg med vetenskapen.
Med sitt förslag till förordning vill kommissionen öka mångfalden och kvaliteten på utsäde, sticklingar och annat växtförökningsmaterial. Detta ska ge stabila skördar och utsäde som är bättre anpassat till det förändrade klimatet. Det ska också bidra till att bevara den genetiska mångfalden hos odlade grödor och trygga livsmedelsförsörjningen.
När det gäller skogsodlingsmaterial ska de nya reglerna bidra till att rätt träd planteras på rätt plats så att skogarna är bättre anpassade till klimatförändringarna.
Mindre mat- och textilavfall
Minskat mat- och textilavfall kan bidra till en effektivare användning av naturresurser och till att minska branschernas utsläpp av växthusgaser.
Åtgärder mot matsvinn
EU och dess medlemsländer har åtagit sig att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling om att halvera detaljhandelns och konsumenternas matsvinn globalt senast 2030. För att påskynda arbetet föreslår kommissionen att EU-länderna senast 2030 ska minska matsvinnet
- med 10 procent på bearbetnings- och tillverkningsnivå
- med 30 procent per capita i detaljhandel, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll.
Mindre matsvinn gör att det finns mer mat att tillgå, företagen och konsumenterna kan spara pengar och miljöpåverkan från vår produktion och konsumtion av livsmedel minskar.
Hållbara och cirkulära textilier
Efter livsmedel, bostäder och resande är det textilkonsumtionen som har störst påverkan på miljön och klimatet i EU. Den hör också till de tre största bovarna när det gäller vatten- och markanvändning och hamnar på femte plats när det gäller råvaruanvändning och växthusgasutsläpp i EU.
För att minska textilavfallet föreslår kommissionen regler som ska göra tillverkarna ansvariga för textiliernas hela livscykel och underlätta en hållbar hantering av textilavfall i hela EU. Kommissionen vill
- införa obligatoriska och enhetliga system för utökat producentansvar för textilier i alla EU-länder
- göra det lättare för länderna att uppfylla kravet på separat insamling av textilier från och med 2025
- främja forskning om och utveckling av innovativ teknik för cirkularitet i textilsektorn för att motverka den olagliga exporten av textilavfall till länder som är dåligt rustade att hantera avfallet.
Ökad tillgång till begagnade textilier kan ge lokala arbetstillfällen, billigare produkter för konsumenterna i och utanför EU och minskad användning av naturresurser i textilproduktionen.