EU:s datastrategi

En inre marknad för data

EU vill skapa en inre marknad för data där

• data kan flöda inom EU och mellan sektorer till förmån för alla
• EU:s regler följs till punkt och pricka, framför allt lagstiftningen om integritetsskydd, dataskydd och konkurrens
• reglerna om tillgång till och användning av data är rättvisa, praktiska och tydliga.

EU ska bli en attraktiv, säker och dynamisk dataekonomi genom att

• fastställa tydliga och rättvisa regler för tillgång till och vidareutnyttjande av data
• investera i nästa generations verktyg och infrastrukturer för att lagra och behandla data
• samla EU-ländernas molnkapacitet
• samla europeiska data inom nyckelsektorer genom gemensamma och kompatibla dataområden
• ge användarna rättigheter, verktyg och färdigheter att behålla full kontroll över sina data.

EU:s dataförordning

I januari 2024 trädde EU:s dataförordning i kraft. Den ska göra mer data tillgängliga för användning genom nya regler om vem som kan använda och få åtkomst till data och för vilka syften – i alla ekonomiska sektorer i EU. De nya reglerna väntas leda till en BNP-tillväxt på 270 miljarder euro i EU-länderna fram till 2028 eftersom de löser olika rättsliga, ekonomiska och tekniska problem som gör att data underutnyttjas.

Konsumenter och företag genererar data genom att använda produkter och tjänster. Med dataförordningen får de nya fördelar:

• Billigare priser för eftermarknadstjänster och reparation av uppkopplade föremål.
• Nya möjligheter att använda tjänster som är beroende av åtkomst till dessa data.
• Bättre åtkomst till data som samlas in eller produceras av en enhet.
• Nya skyddsåtgärder mot olaglig dataöverföring.
• Billigare att flytta data till en annan molnleverantör.

Exempel på industriell och kommersiell användning av data

• Jetmotorer som innehåller tusentals sensorer samlar in och överför data för att de ska fungera effektivt.
• Vindkraftsparker använder industriella data för att minska den visuella påverkan och optimera vindkraften.
• Med hjälp av navigationstjänster med realtidsinformation kan man undvika upp till 730 miljoner timmar i trafikstockningar. Det motsvarar upp till 20 miljarder euro i arbetskostnader.
• Tack vare realtidsinformation om försenade tåg kan man spara 27 miljoner arbetstimmar, vilket motsvarar 740 miljoner euro i arbetskostnader.
• Bättre resursfördelning för att bekämpa malaria kan leda till besparingar på upp till 5 miljarder euro i hälso- och sjukvårdskostnader i hela världen.