Vad går det ut på?
Förordningen om nettonollindustri bygger på industriplanen för den gröna given och ska öka tillverkningen av ren teknik i EU. Det är teknik som stöder omställningen till ren energi och som i drift ger extremt låga, inga eller negativa utsläpp av växthusgaser.
Med sitt initiativ vill kommissionen locka fler investeringar och skapa bättre villkor och marknadstillträde för ren teknik i EU. Målet är att industrin i EU ska tillverka 40 procent av vårt årsbehov av strategisk nettonollteknik. Det ska hjälpa EU att nå sina klimat- och energimål för 2030 och bli klimatneutralt 2050. Initiativet leder också till bättre konkurrenskraft för EU-industrin och nya jobb och stöder EU:s satsning på energioberoende.
EU-kommissionen vill förenkla regelverket för tillverkning av nettonollteknik för att göra EU:s nettonollindustri mer konkurrenskraftig och öka kapaciteten för koldioxidlagring.
Förslaget handlar om teknik som väsentligt kan bidra till att fasa ut fossila bränslen. Det stöder särskilt strategisk nettonollteknik som redan är kommersiellt tillgänglig och som snabbt kan skalas upp. Den här tekniken stärker EU-industrins konkurrenskraft och energisystemets motståndskraft och möjliggör en omställning till ren energi.
Den 6 februari 2024 nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om rättsakten om nettonollindustri. De måste nu också anta den formellt innan den kan börja gälla.
Andra former av nettonollteknik stöds också via åtgärderna i förordningen, bland annat teknik för hållbara alternativa bränslen, avancerad teknik för att producera energi från kärnprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln, små modulära reaktorer och tillhörande bränslen av bästa slag.
Förordningen omfattar följande åtgärder som ska stimulera investeringar i teknik med nettonollutsläpp:
- Strategiska nettonollprojekt: Identifiera prioriterade projekt som ska göra EU:s nettonollindustri mer resilient och konkurrenskraftig.
- Mindre byråkrati och snabbare tillståndsgivning: Minska pappersarbetet för att utveckla projekt för nettonolltillverkning och införa enklare och snabbare tillståndsförfaranden. Detta gäller särskilt strategiska projekt som kommer att gynnas av ännu snabbare tillståndsgivning och ökad planerings- och investeringssäkerhet.
- Kapacitet för att lagra koldioxid: EU ska stödja projekt för avskiljning och lagring av koldioxid, bland annat genom att förbättra tillgången till lagringsplatser för koldioxid.
- Attraktiva investeringsmöjligheter: EU:s nettonollplattform och vätgasbank ska bidra till att locka investerare.
- Enklare marknadstillträde: Stimulera efterfrågan på förnybar energi genom att tillämpa hållbarhets- och resilienskriterier vid upphandlingar och auktioner.
- Innovation: Regleringssandlådor ska bidra till att utveckla och testa innovativ nettonollteknik och skapa lika villkor för innovation.
- Ökad kompetens: Nettonollindustriakademier ska inrättas med stöd och tillsyn av EU:s nettonollplattform. Akademierna ska erbjuda utbildning i nettonollteknik och leda till nya, bra jobb.
EU:s nettonollplattform
Genom EU:s nettonollplattform ska EU-kommissionen och medlemsländerna diskutera, samordna och följa upp de åtgärder som föreslås i förordningen. Branschföreträdare och andra experter kan också bjudas in till plattformen.
EU:s vätgasbank
Vätgas är en viktig del av energimixen och behövs för att industrin i EU ska kunna minska sina koldioxidutsläpp och för att EU
ska nå sina klimatmål för 2030 och bli klimatneutralt till 2050. Genom att skala upp vätgasproduktionen kan vi minska användningen av fossila bränslen i industrin och tillgodose behoven i branscher som är svåra att elektrifiera.
EU:s vätgasbank ska stödja både utbyggnaden av förnybar vätgas inom EU och importen från våra internationella partner. Den ska få fart på de privata investeringarna i värdekedjorna för vätgas genom att effektivt koppla samman utbudet av förnybar energi med efterfrågan och lösa de initiala investeringsproblemen.
Banken ska skapa en tillväxtmarknad för vätgas i EU, erbjuda tillväxtmöjligheter och nya bra jobb och bidra till EU:s vätgasmål, i linje med RepowerEU och insatserna för klimatneutralitet.
Hösten 2023 inleds de första pilotauktionerna för produktion av förnybar vätgas inom ramen för innovationsfonden. Detta sänder en tydlig signal om att det är i EU som vätgasproduktion hör hemma.
Bakgrund
EU har lovat att bli klimatneutralt till 2050, men är fortfarande nettoimportör av teknik och komponenter för nettonollutsläpp som krävs för att nå målet. Kommissionen har därför föreslagit en förordning om nettonollindustri som ett led i industriplanen för den gröna given för att se till att den gröna omställningen inte äventyras av strategiska beroenden. Genom att fastställa ett mål för tillverkningskapaciteten 2030 och förenkla regelverket för nettonollteknik hjälper initiativet EU att bli marknadsledande. Mot bakgrund av lärdomarna från coronapandemin och energikrisen ska initiativet se till att leveranskedjorna inte längre drabbas av störningar och att omställningen till ren energi stöds av tillräcklig inhemsk tillverkningskapacitet.