Halvledare är strategiska tillgångar för viktiga industriella värdekedjor. I och med den digitala omställningen växer nya marknader för chipindustrin fram, till exempel högautomatiserade bilar, molntjänster, sakernas internet, konnektivitet, rymdteknik, försvar och superdatorer.

Den senaste tidens brist på halvledare i världen har lett till stängda fabriker inom flera branscher, från bilar till vårdutrustning. Det har blivit uppenbart att världen är extremt beroende av en värdekedja där ett mycket litet antal aktörer tillverkar halvledare mot bakgrund av komplexa geopolitiska förhållanden. 

Enligt EU-kommissionens undersökning om halvledare räknar industrin med att efterfrågan på chip kommer att fördubblas till 2030. Det visar på halvledarnas ökande betydelse för industrin och samhället i EU. Det kommer att bli svårt att tillgodose den växande efterfrågan, särskilt mot bakgrund av den nuvarande halvledarkrisen.

I sitt tal om tillståndet i unionen 2021 beskrev kommissionens ordförande Ursula von der Leyen målet för EU:s halvledarstrategi: att tillsammans skapa ett avancerat europeiskt ekosystem för halvledare som omfattar tillverkning och kopplar samman EU:s världsledande forsknings-, design- och testkapacitet. Och redan i sitt tal om tillståndet i unionen 2022 lyfte hon fram att grunden till EU:s första gigafabrik för halvledare skulle läggas de kommande månaderna.

Med förordningen om halvledare ska EU komma till rätta med bristen på halvledare och stärka vårt ledarskap på teknikområdet. Över 43 miljarder euro i offentliga och privata investeringar ska mobiliseras och man ska vidta åtgärder för att förbereda för, föregripa och snabbt hantera eventuella leveransstörningar tillsammans med EU-länderna och internationella partner.

Insatserna bygger på tre pelare:

• Initiativet chip för Europa ska stödja storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad och innovation.
• En ram för att stimulera offentliga och privata investeringar i tillverkningsanläggningar ska bidra till försörjningstrygghet och resiliens i EU:s halvledarsektor.
• En samordningsmekanism genom den europeiska nämnden för halvledare blir den viktigaste plattformen för samordning mellan kommissionen, EU-länderna och berörda parter.

EU har följande mål:

Förordningen om halvledare i sig bör leda till ytterligare offentliga och privata investeringar på mer än 15 miljarder euro.

Investeringarna ska komplettera

• befintliga program och åtgärder för forskning och innovation när det gäller halvledare, till exempel Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa
• utlovat stöd från EU-länderna.

Totalt kommer över 43 miljarder euro i investeringar att stödja förordningen fram till 2030, som i stor omfattning ska matchas av långsiktiga privata investeringar.

I förordningen om halvledare föreslås följande: 

• Investeringar i nästa generations teknik.
• Tillgång i hela Europa till designverktyg och pilotverksamhet för prototypframställning, testning och experiment med avancerade chip.
• Certifieringsförfaranden för energieffektiva och tillförlitliga chip för att garantera kvalitet och säkerhet för kritiska tillämpningar.
• Ett mer investerarvänligt regelverk för att bygga upp tillverkningsanläggningar i Europa.
• Stöd till innovativa uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag så att de kan få tillgång till finansiering med eget kapital.
• Främjande av kompetens, talang och innovation inom mikroelektronik.
• Verktyg för att förutse och vidta åtgärder vid brister och kriser i fråga om halvledare för att trygga försörjningen.
• Internationella partnerskap om halvledare med likasinnade länder.