EU:s förordning om halvledare

Halvledare är strategiska tillgångar för viktiga industriella värdekedjor. I och med den digitala omställningen växer nya marknader för chippindustrin fram, till exempel högautomatiserade bilar, molntjänster, sakernas internet, konnektivitet, rymdteknik, försvar och superdatorer.

Den senaste tidens brist på halvledare i världen har lett till stängda fabriker inom flera branscher, från bilar till vårdutrustning. Det har blivit uppenbart att världen är extremt beroende av en värdekedja där ett mycket litet antal aktörer tillverkar halvledare mot bakgrund av komplexa geopolitiska förhållanden. 

Resultatet av undersökningen om chipp, som EU-kommissionen genomfört, visar att industrin väntar sig att efterfrågan på chipp kommer att fördubblas till 2030. Det visar på halvledarnas ökande betydelse för industrin och samhället i EU. Det kommer att bli svårt att tillgodose den växande efterfrågan, särskilt mot bakgrund av den nuvarande halvledarkrisen.

I sitt tal om tillståndet i unionen 2021 lade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fram målet för EU:s halvledarstrategi: att tillsammans skapa ett avancerat europeiskt ekosystem för halvledare. Här ingår tillverkning och sammankoppling av EU:s världsledande forsknings-, design- och testkapacitet.

Med förordningen om halvledare ska EU komma till rätta med bristen på halvledare och stärka vårt ledarskap på teknikområdet. Genom det här initiativet ska över 43 miljarder euro i offentliga och privata investeringar mobiliseras och det ska vidtas åtgärder för att förbereda för, föregripa och snabbt bemöta framtida leveransstörningar tillsammans med EU-länderna och internationella partner.

EU har följande mål:

Förordningen om halvledare i sig bör leda till ytterligare offentliga och privata investeringar på mer än 15 miljarder euro.

Investeringarna ska komplettera

• befintliga program och åtgärder inom forskning om innovation i halvledare, till exempel Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa
• utlovat stöd från EU-länderna.

Totalt kommer över 43 miljarder euro i investeringar att stödja förordningen fram till 2030, som i stor omfattning ska matchas av långsiktiga privata investeringar.

I förordningen om halvledare föreslås följande: 

• Investeringar i nästa generations teknik.
• Tillgång i hela Europa till designverktyg och pilotverksamhet för prototypframställning, testning och experiment med avancerade chipp.
• Certifieringsförfaranden för energieffektiva och tillförlitliga chipp för att garantera kvalitet och säkerhet för kritiska tillämpningar.
• Ett mer investerarvänligt regelverk för att bygga upp tillverkningsanläggningar i Europa.
• Stöd till innovativa uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag så att de kan få tillgång till finansiering med eget kapital.
• Främjande av kompetens, talang och innovation inom mikroelektronik.
• Verktyg för att förutse och vidta åtgärder vid brister och kriser i fråga om halvledare för att trygga försörjningen.
• Internationella partnerskap om halvledare med likasinnade länder.

EU-länderna har börjat samordna sina insatser i enlighet med rekommendationen. Målet är att förstå hur den aktuella värdekedjan i EU ser ut, föregripa potentiella störningar och vidta korrigerande åtgärder för att komma till rätta med den aktuella bristen fram till förordningen antas. Som ett första steg har kommissionen inlett ett samråd om värdekedjan för halvledare.

Europaparlamentet och EU-länderna ska nu diskutera kommissionens förslag till en förordning om halvledare i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Om förordningen antas kommer den att vara direkt tillämplig i hela EU.