Diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension

I diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension lyfts frågor om hur vi ska kunna behålla vår levnadsstandard, skapa fler och bättre jobb, rusta människor med rätt kompetens och skapa större sammanhållning i samhället, med tanke på morgondagens samhälle och arbetsliv. Tre möjliga alternativ presenteras:

• Den sociala dimensionen omfattar endast fri rörlighet

Det här alternativet går ut på att EU behåller regler som främjar människors fria rörlighet mellan länderna, t.ex. regler om rätten till sociala förmåner för de som flyttar inom EU, regler om utstationerade arbetstagare, vård över gränserna och erkännande av examensbevis. Det skulle dock inte längre finnas minimiregler inom EU för t.ex. arbetsmiljö, arbets- och vilotider eller mödra- eller föräldraledighet. EU skulle inte längre hjälpa EU-länderna att utbyta erfarenheter om goda lösningar inom utbildning, hälso- och sjukvård, kultur och idrott. De program för social och regional omställning som EU medfinansierar skulle läggas ner eller finansieras med nationella pengar.

• De som vill göra mer i socialpolitiken gör det

Euroländerna skulle kunna göra mer tillsammans på det sociala området för att stärka stabiliteten i euroområdet och undvika att levnadsstandarden för dem som bor i euroområdet plötsligt ändras. Andra intresserade länder skulle också kunna delta.

• De 27 EU-länderna fördjupar socialpolitiken tillsammans

Tyngdpunkten skulle fortfarande ligga på det nationella och lokala planet, men EU skulle kunna hitta nya sätt att stödja länderna och utnyttja alla instrument det har till sitt förfogande. Lagstiftningen skulle inte bara innehålla miniminormer utan på vissa utvalda områden skulle alla få samma rättigheter för att främja social konvergens i EU.