Skydda demokratin

Paketet om demokratiförsvar från den 12 december 2023 innehåller följande:

• Ett meddelande med en genomgång av det arbete som gjorts till stöd för EU:s handlingsplan för demokrati.
• Ett lagförslag för att införa gemensamma normer för transparens och ansvarsutkrävande för intressebevakning som syftar till att påverka beslutsprocessen i EU och som utförs för länder utanför EU.
• En rekommendation för att främja fria, rättvisa och motståndskraftiga val.
• En rekommendation för att främja allmänhetens och civilsamhällesorganisationernas deltagande i beslutsfattande.

De gemensamma normerna för transparens ska

• skydda EU:s demokratiska sfär
• främja förtroendet för samhällsinstitutionerna
• skydda den öppna samhällsdebatten från påverkansförsök.

Det övergripande målet är att nå alla mål ovan samtidigt som de grundläggande rättigheterna och de demokratiska värdena respekteras genom proportionerliga politiska insatser. Till stöd för paketet har kommissionen också publicerat resultatet av en kompletterande Eurobarometerundersökning om demokrati.

År 2020 antog kommissionen EU:s handlingsplan för demokrati för att bygga upp mer motståndskraftiga demokratier i EU genom att

• främja fria och rättvisa val
• stärka mediernas frihet
• motverka desinformation.

Meningsfullt och aktivt medborgarengagemang och ett aktivt civilsamhälle är också övergripande prioriteringar i planen. Under 2023 och inför nästa val till Europaparlamentet har kommissionen sett över genomförandet av handlingsplanen och identifierat ett antal områden som redan är eller håller på att bli problematiska och där EU redan nu bör agera.

Se i bilagan hur handlingsplanen för demokrati har förnyats

Det krävs kraftfulla åtgärder för att skydda valprocesserna och därmed vår europeiska demokrati. Vi måste säkerställa fria och rättvisa val, en öppen demokratisk debatt och skyddsåtgärder som anpassas till det digitala samhället.

De viktigaste åtgärderna är följande:

• Lagstiftning för att garantera större insyn när det gäller sponsrat politiskt innehåll (”politisk reklam”). Förslaget kompletteras med stödåtgärder och vägledning för politiska partier och medlemsländer.
• Översynen av förordningen om finansiering av europeiska politiska partier.
• En ny gemensam operativ mekanism för motståndskraft vid val via det europeiska valsamarbetsnätverket. Målet är att bygga upp kapacitet i EU-länderna för att hantera riskerna vid val, framför allt desinformation och it-relaterade hot, i nära samarbete med samarbetsgruppen för nät- och informationssäkerhet.

Mediernas frihet och mångfald är avgörande för våra demokratier och är stadfästa i stadgan om de grundläggande rättigheterna. En mångfald av fria medier är avgörande för att ställa makten till svars och hjälpa medborgarna att fatta välgrundade beslut. Genom att förse allmänheten med tillförlitlig information spelar oberoende medier en viktig roll i kampen mot desinformation och manipulation av den demokratiska debatten. Stärka journalisternas säkerhet, skydda dem från rättegångsmissbruk och stärka mediemångfalden i stort är de vägledande principer som styr EU:s arbete på området:

• År 2021 utfärdade kommissionen en rekommendation om att stärka säkerheten för journalister och andra mediearbetare. Länderna rekommenderas bland annat att inrätta oberoende nationella stödtjänster som ska erbjuda hjälplinjer, juridisk rådgivning, psykologstöd och skyddat boende för journalister och andra mediearbetare som utsätts för hot. Rekommendationen efterlyser också bättre skydd för journalister i samband med demonstrationer, ökad säkerhet på nätet och särskilt stöd till kvinnliga journalister. 
• År 2022 lade kommissionen fram nya initiativ för att bättre skydda journalister och människorättsförsvarare mot strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt, så kallade munkavleprocesser. Direktivförslaget gäller civilrättsliga munkavleprocesser med konsekvenser över landsgränserna och ger domare verktyg att snabbt avvisa uppenbart ogrundade rättsprocesser mot journalister och människorättsförsvarare. Det fastställer dessutom flera rättssäkerhetsgarantier och rättsmedel – till exempel skadestånd och avskräckande böter – för sådana processer. Kommissionen antog också en kompletterande rekommendation för att uppmuntra EU-länderna att anpassa sina regler till den föreslagna EU-lagen även för inhemska rättsfall och i alla förfaranden, inte bara civilrättsliga. I rekommendationen uppmanas EU-länderna också att vidta en rad andra åtgärder för att motverka munkavleprocesser, som utbildning och informationskampanjer.
• Under 2022 föreslog kommissionen också nya regler för att skydda mediemångfald och mediernas oberoende i EU enligt den europeiska mediefrihetsakten. Mediefrihetsakten ska göra det lättare för offentliga och privata medier att verka över gränserna på EU:s inre marknad utan att utsättas för otillbörliga påtryckningar Den tar också hänsyn till mediernas digitalisering. Kommissionen vill också inrätta en ny oberoende europeisk medienämnd som ska bestå av nationella tillsynsmyndigheter. Nämnden ska bidra till en effektiv och enhetlig tillämpning av EU:s medielagstiftning, bland annat genom att ta fram riktlinjer för regleringen av medierna.

På senare tid har det blivit en strategisk prioritering för EU att skydda de europeiska demokratierna mot hot och skadliga effekter av desinformation, informationsmanipulering och inblandning, särskilt från utländska aktörer. Demokratier runt om i världen står in för en stor spridning av desinformation och försök till utländsk inblandning, som kan destabilisera demokratiska institutioner och förvärra sprickorna i samhället, vilket underminerar medborgarnas tillit. Situationen förvärras av digitaliseringen, som gör att desinformation kan spridas mycket snabbt och effektivt.

Med stöd i handlingsplanen för demokrati har EU trappat upp sitt arbete för att hantera det föränderliga hotlandskapet, både på hemmaplan och internationellt. Arbetet bygger vidare på tidigare EU-insatser och är fast förankrat i europeiska värden och principer. Det garanterar yttrandefriheten och människors rätt att få tillgång till lagligt innehåll.

Kommissionen ska

• stärka samarbetet, bygga vidare på befintliga nätverk för att samordna EU:s insatser mot den ständigt växande vågen av desinformationskampanjer
• införa en förstärkt verktygslåda för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning
• utkräva större ansvarstagande av plattformar på nätet så att de förhindrar att desinformation sprids genom en förstärkt uppförandekod om desinformation som fastställer en samregleringsram i linje med förordningen om digitala tjänster.

Se till att plattformar tar större ansvar

Efter den vägledning som kommissionen antog 2021 om hur uppförandekod om desinformation kunde stärkas undertecknades en ny kod i juni 2022. Både större och specialiserade plattformar, nätreklambranschen, forskarvärlden, civilsamhället och faktagranskare har samlats kring koden. Den innehåller en rad breda åtaganden, från förhindrande av finansiering till insyn när det gäller dataåtkomst. Mycket viktigt är att koden innehåller en gedigen övervakningsram och ett transparenscentrum för att garantera ökad insyn och ansvarstagande.

Koden fastställer också ett samregelverk i linje med förordningen om digitala tjänster, som ålägger mycket stora plattformar och sökmotorer att regelbundet utvärdera de systemrisker som deras tjänster kan innebära för samhället, bland annat risken att deras tjänster missbrukas som ett redskap för desinformationskampanjer.

Grunden för demokratins motståndskraft är att stärka banden mellan folket och de demokratiska institutioner som företräder dem. Att skapa ett demokratiskt utrymme för allmänhetens och civilsamhällesorganisationernas engagemang och deltagande i den politiska beslutsprocessen är en grundläggande garanti för våra demokratiers motståndskraft, oavsett om det är valtider eller inte.

Enligt EU:s handlingsplan för demokrati var detta en övergripande prioritering. Konferensen om Europas framtid var en värdefull erfarenhet om hur medborgardeltagande kan stärkas, vilket ledde till en ny fas av medborgardeltagande i form av de europeiska medborgarpaneler som nu ingår i EU-kommissionens beslutsprocess.

Kommissionen fortsätter att anslå medel från olika EU-program till stöd för insatserna och målen för EU:s handlingsplan för demokrati.

Här är några exempel på dessa finansieringsmöjligheter: 

• Främja valintegritet och medborgardeltagande och stärka förtroendet för demokratin genom anslag från programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, Kreativa Europa, Erasmus+, Horisont Europa och sammanhållningsfonderna.
• Stärka finansieringen till nyhetsmedieorganisationer inom och utanför EU genom anslag från Kreativa Europa, Ett digitalt Europa och programmet för mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för instrumentet Europa i världen.
• Motverka desinformation för att främja mediekompetens och hjälpa människor att identifiera desinformation genom finansiering från Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren.

För att göra det lättare att hitta bland de olika programmen har kommissionen upprättat en lättillgänglig portal som fungerar som en gemensam ingång för EU-finansiering, där man kan hitta finansiering för bland annat demokratiinitiativ.

Andra initiativ på samma område