Den 23 februari 2022 lade EU-kommissionen fram den andra fördjupade analysen av EU:s strategiska beroende. Analysen omfattar fem områden där EU är alltmer beroende av länder utanför EU och ska skapa bättre förståelse för vilka risker som är förknippade med beroendet och hur man kan minska beroendet.
Kritiska råvaror – till exempel sällsynta jordartsmetaller och magnesium – behövs för en rad centrala produkter och tekniker som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Permanentmagneter av sällsynta jordartsmetaller är viktiga insatsvaror i elfordon och vindkraftverk. Magnesium är ett viktigt ämne i aluminiumlegeringar, som spelar en viktig roll för att minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från transporter.
Viktiga frågor
- EU är mycket beroende av Kina när det gäller magnesium och sällsynta jordartsmetaller. Kina står för 93 procent av världsproduktionen av magneter av sällsynta jordartsmetaller och 89 procent av magnesiumproduktionen.
- Efterfrågan i EU på de här råvarorna ökar. EU:s behov av permanentmagneter av sällsynta jordartsmetaller kan fördubblas från 18 000 ton 2019 till 40 000 ton per år vid 2030.
Vad kan EU göra?
- Europeiska råvarualliansen har redan identifierat 14 industriprojekt som ska trygga utvinningen av sällsynta jordartsmetaller i EU.
- EU samordnar arbetet med att öka magnesiumproduktionen i Europa mot bakgrund av utbudsproblemen under 2021.
- Fler internationella partnerskap om råvaror håller på att diskuteras.
- Större vikt bör läggas på återvinning och materialersättning.
Säkra och hållbara kemiska produkter behövs för många produkter och tekniker. Det kan gälla allt från vindkraftverk och batterier till byggisolering och läkemedel.
Viktiga frågor
- EU är i viss grad beroende av ett litet antal länder utanför EU för flera kemikalier. Vissa ämnen är särskilt strategiskt viktiga, t.ex. jod, fluor, röd fosfor, litiumoxid, litiumhydroxid, molybdendioxid och volframater.
- Eurasiska länder, t.ex. Kazakstan, Ryssland och Kina, är stora exportörer till EU av de här strategiskt viktiga kemikalierna.
- Kemikalierna har en mängd användningsområden och ingår i leverans- och värdekedjor för t.ex. energilagring, livmedelstillverkning och tillverkning av halvledare för solpaneler och batterier för elbilar.
Vad kan EU göra?
Möjliga åtgärder för att stärka det öppna strategiska oberoendet mot bakgrund av kemikaliestrategin för hållbarhet kan vara att
- bygga nya internationella partnerskap
- investera i produktionen av hållbara alternativ i EU.
Solcellstekniken är världens snabbast växande teknik och är viktig för att få fram tillräckliga mängder fossilfri el. Viss solcellsteknik är mycket viktig för EU:s rymd- och försvarsintressen, t.ex. för att garantera elförsörjning för satelliter.
Viktiga frågor
EU:s gröna giv leder till en gigantisk efterfrågan på solenergiproduktion: det kommer att krävas en tiodubbling till 2050.
Företagen i EU är världsledande inom flera efterföljande led i värdekedjan för solpaneler. Men EU är starkt beroende av produkter från de föregående tillverkningssegmenten:
- Kina står för 96 procent av tillverkningen av kiselskivor i världen.
- Företag i EU står för 1 procent av tillverkningen av kiselskivor i världen, 0,4 procent av solcellerna och 2–3 procent av modulerna.
Den senaste tidens händelseutveckling i världen har haft allvarliga effekter på importen till EU och på utbyggnaden av solenergi: 20–25 procent av alla solenergiprojekt i EU sköts upp eller avbröts 2021.
Det privatledda europeiska solenergiinitiativet är inriktat på att skala upp den årliga produktionen av solpaneler till 20 GW fram till 2025.
Vad kan EU göra?
Det krävs insatser för att skala upp produktionen i EU, i synnerhet inom de segment där beroendet är som störst. Det kan innebära
- finansiering och stöd för att bidra till att avancerad och ny teknik görs redo för marknaden
- en begränsning av beroendet av vissa kritiska råvaror
- ökat samarbetet med internationella partner.
It-säkerheten är viktig för digital teknik, transporter, energi och sjukvård och för försvars- och rymdsektorerna. Ett växande antal it-attacker kräver att EU stärker it-säkerheten och försvarar sina intressen.
Viktiga frågor
Trots att EU är en ledare inom global it-säkerhetsforskning släpar vi efter när det gäller innovation och privata investeringar inom it-säkerhet.
- Bara 14 procent av världens 500 största it-säkerhetsföretag har sina huvudkontor i EU.
- Majoriteten av all hård- och mjukvara som för närvarande används i EU för cyberförsvar utvecklas i USA och tillverkas i Kina.
- Flertalet av it-säkerhetsföretagen i EU är dessutom mikro- eller småföretag som är beroende av tredje parter.
Vad kan EU göra?
För att stärka EU:s it-säkerhetskapacitet har kommissionen vidtagit följande åtgärder:
- EU:s cybersäkerhetsstrategi för det digitala årtiondet, som även omfattar rättsakten om cyberresiliens, ska främja motståndskraften mot it-hot i EU.
- En säker kvantkommunikationsinfrastruktur (EuroQCI) ska utvecklas.
- Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet ska stärka kapaciteten för it-säkerhet i EU.
- Finansiering för it-säkerhet har avsatts inom programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa, liksom finansiering för cyberförsvar från Europeiska försvarsfonden.
- EU-lagstiftning om flera tekniker och produkter kommer att läggas fram.
Mjukvara för moln- och edgeteknik är viktig för den digitala omställningen i EU. Det omfattar applikationer och tjänster som används av företag på begäran och som följer en modell där man betalar per användning, bland annat för att sköta den bakomliggande datorinfrastrukturen.
Viktiga frågor
- På marknaden finns ett begränsat antal globala molntjänstleverantörer från länder utanför EU. Det kan leda till en potentiell risk för EU om det inträffar störningar i utländska molntjänster. Det finns också en inlåsningseffekt för användare i EU och risker för olaglig tillgång till data om tredje lands lagstiftning tillämpas för strikt eller ändras.
- Den europeiska marknaden för molntjänster är värd 5,9 miljarder euro. Värdet har tredubblats mellan 2017 och 2020. Däremot sjönk marknadsandelen för molntjänstleverantörer i EU från 26 procent 2017 till 16 procent 2020.
Vad kan EU göra?
Möjligheter och åtgärder för att stärka sektorn för molntjänster i EU omfattar bland annat
- finansiering från programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa för ökad kapacitet för artificiell intelligens och data- och molntjänster
- alliansen för industridata, edgeteknik och molnteknik
- fonden för ett sammanlänkat Europa.