Årets vårprognos visar hur den senaste tidens konflikt i Mellanöstern kastar en skugga över EU:s ekonomi. Energikrisen och dyrare råvaror pressar ekonomin – prognosen spår en avmattning i inflationens spår. Ekonomin väntas återhämta sig något under 2027, förutsatt att läget på energimarknaden stabiliseras.
Just nu beräknas EU:s BNP-tillväxt mattas av till 1,1 procent under 2026, jämfört med 1,5 procent under 2025. På samma sätt skrivs tillväxtprognosen för euroområdet ned till 0,9 procent för 2026 och 1,2 procent för 2027. Prognosen för EU:s inflation skruvas upp till 3,1 procent under 2026, en ökning med en procentenhet jämfört med tidigare. Under 2027 väntas den sjunka till 2,4 procent.
Hushållens konsumtion väntas förbli den främsta drivkraften bakom tillväxten. Detta trots att konsumentförtroendet har fallit till sin lägsta nivå på 40 månader på grund av oro för arbetslöshet och stigande inflation. Tack vare investeringar i energiresiliens – i synnerhet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – står EU:s ekonomi nu bättre rustad mot dagens energichock.
Efter en långvarig nedgång väntas arbetslösheten i EU nu plana ut och stabiliseras kring 6 procent till år 2027. Under 2026 väntas sysselsättningsökningen mattas av till 0,3 procent, för att sedan stiga till 0,4 procent under 2027. De nominella löneökningarna förblir höga i takt med att lönerna anpassas efter den höga inflationen.
Energikrisen sätter ytterligare press på statsbudgetarna. Det offentliga budgetunderskottet i EU spås öka från 3,1 procent av BNP under 2025 till 3,6 procent under 2027. Underskotten beror på konjunkturavmattningen, ökade ränteutgifter och försvarssatsningar, samt elstöd till drabbade hushåll och företag.
EU-kommissionens ekonomiska höstprognos väntas i november 2026.
Läs mer
Hela dokumentet: Vårprognosen för 2026: tillväxten dämpas i takt med att energichocken driver upp inflationen
- Publiceringsdatum
- 21 maj 2026
- Upphovsman
- Generaldirektoratet för kommunikation