Intressekonflikter

Kommissionen ser mycket allvarligt på risken för intressekonflikter då EU-budgeten genomförs. Intressekonflikter, både faktiska och upplevda, kan uppstå när som helst. Det är mycket viktigt att antingen förhindra dem eller åtgärda dem på lämpligt sätt när de uppstår. Det är centralt för att upprätthålla den offentliga sektorns goda rykte och opartiskhet, också för dem som fattar beslut om förvaltningen av EU-medel. Det är också viktigt för rättsstatens principer, som är ett av EU:s grundläggande värden. Att ha detaljerade regler och rutiner för att undvika och hantera faktiska och upplevda intressekonflikter är en viktig del av god styrning och sund ekonomisk förvaltning.

Vilka är reglerna för att undvika intressekonflikter när EU-budgeten genomförs?

Den reviderade EU Financial Regulation, som trädde i kraft den 2 augusti 2018, har stärkt de gällande reglerna för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Ett viktigt exempel på regelskärpningen är reglerna om intressekonflikter (artikel 61 i budgetförordningen från 2018). De omfattar numera också – förutom direkt och indirekt förvaltning – uttryckligen EU-ländernas myndigheter och alla aktörer som förvaltar EU-medel med delad förvaltning.

Kommissionen har utfärdat en vägledning som ska öka kunskaperna och bidra till en enhetlig tolkning och tillämpning av reglerna om hur intressekonflikter kan undvikas. Vägledningen innehåller också praktiska exempel, förslag och rekommendationer som ska ge EU-institutionerna och de nationella myndigheterna riktlinjer och verktyg så att de kan undvika intressekonflikter.

Vägledningen är en del av kommissionens arbete för att ytterligare stärka åtgärderna för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Det arbetet kompletteras också av förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av EU-budgeten, där det slås fast att om en myndighet misslyckas med att se till att det inte uppstår några intressekonflikter kan detta tyda på överträdelser av rättsstatens principer. Dessutom måste myndigheterna noga övervaka genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanerna och vidta ytterligare efterlevandeinsatser när det gäller genomförandet av EU-budgeten med direkt, indirekt eller delad förvaltning.