Statistik om migrationen till EU

Invånare i EU

Enligt den senaste statistiken*

^{* Fler uppgifter hittar du i Eurostats databas över migration och asyl.}

^{** I siffran ingår inte personer födda i ett annat EU-land.}

Utrikes födda invånare per land

^{Källa: Eurostat (2022), OECD (2021)
Anmärkning: Uppgifterna för EU gäller personer födda utanför EU (de som är födda i ett annat EU-land ingår alltså inte). Om personer som flyttat inom EU räknas med blir andelen 12,4 %.}

Uppehållstillstånd efter i slutet av 2022

^{Källa: Eurostat. ”Annat” omfattar tillstånd för enbart bosättning, tillstånd till offer för människohandel och ensamkommande barn samt tillstånd av andra giltiga uppehållsskäl som inte omfattas av de andra kategorierna.}

Under 2022 arbetade i genomsnitt 193,5 miljoner personer i åldern 20–64 år på arbetsmarknaden i EU. Av dem var 9,93 miljoner (5,1 %) medborgare i länder utanför EU. Totalt finns det 197,458 miljoner arbetstagare i åldern 20–64 år i EU och av dem är 9,927 miljoner medborgare i länder utanför EU.

Källa: Eurostat.

Sysselsättningen i EU under 2022 var högre bland EU-medborgare (77,1 %) än bland personer från länder utanför EU (61,9 %).

Överrepresenterade sektorer

Personer från länder utanför EU är överrepresenterade i bland annat följande ekonomiska sektorer (2022):

Överrepresenterade yrken

Personer från länder utanför EU är överrepresenterade i följande yrkesgrupper:

Underrepresenterade sektorer

Personer från länder utanför EU är underrepresenterade i bland annat följande sektorer:

Underrepresenterade yrken

Personer från länder utanför EU är däremot underrepresenterade i följande yrkesgrupper:

^{Källa: Eurostat.}

Flyktingar från Ukraina

Sedan Ryssland inledde sitt militära angrepp på Ukraina i februari 2022 har Europa tagit emot det största antalet krigsflyktingar sedan andra världskriget. Läs mer om hur EU hjälper dem som flyr från Ukraina

Läget i världen

Enligt uppgifter från UNHCR hade världen

• 36,4 miljoner flyktingar i mitten av 2023
• 62,5 miljoner internflyktingar (p.g.a. våld och konflikter) i slutet av 2022.

Andelen flyktingar i EU var 1,5 % av den totala befolkningen.

Antal flyktingar i förhållande till folkmängden

Flera länder runtom i världen har en stor andel flyktingar:

^{Källa: UNHCR.
Anmärkning: Diagrammet visar EU och de tio länder som tar emot flest flyktingar.}

Migrationen enligt de senaste uppgifterna:

^{Anmärkning: Uppgifterna gäller 2021.}

Den irreguljär migrationen står ofta i fokus men utgör i själva verket bara en liten del av migrationen i EU.

Under 2022 utfärdades nästan 3,4 miljoner första uppehållstillstånd i EU. Det är en ökning jämfört med 2021 (2,9 miljoner tillstånd) och mer än de 3 miljoner tillstånd som utfärdades 2019 innan coronapandemin bröt ut. I tre länder mer än fördubblades antalet första uppehållstillstånd jämfört med 2021: Tyskland (+190 %), Malta (+164 %) och Irland (+146 %). Under 2022 ökade framförallt antalet uppehållstillstånd av asylskäl (+60 %), men det utfärdades också fler uppehållstillstånd för utbildning (+29 %), av familjeskäl (+28 %) och av andra skäl (+47 %). Däremot minskade antalet uppehållstillstånd för arbete med 6 % jämfört med 2021. Under 2022 beviljades första uppehållstillstånd i EU av följande skäl:

^{Källa: Eurostat. ”Annat” omfattar tillstånd för enbart bosättning, tillstånd till offer för människohandel och ensamkommande barn samt tillstånd av andra giltiga uppehållsskäl som inte omfattas av de andra kategorierna.}

De tio vanligaste nationaliteterna som fick ett första uppehållstillstånd i EU 2022

^{Källa: Eurostat.}

Andel förstagångsasylsökande efter ursprungskontinent (2022)

^{Källa: Eurostat.}

De 15 vanligaste nationaliteterna på dem som sökte asyl för första gången (2022)

^{Källa: Eurostat.}

Under 2022 sökte personer från omkring 140 länder asyl i EU.

958 800 asylansökningar, varav 877 800 förstagångsansökningar, lämnades in i EU 2022, vilket är 52 % fler än 2021 och 37 % fler än 2019, året före coronapandemin.

En stor del av dem som söker asyl kommer från visumfria länder (22 % av förstagångssökande 2022, vilket är 15 % fler än 2021 p.g.a. fler ansökningar från Latinamerika) och reser in i EU lagligt, främst från

• Venezuela (5,7 % av alla förstagångsansökningar)
• Colombia (4,8 %)
• Georgien (3,0 %)
• Ukraina (2,8 %)
• Albanien (1,4 %)

Förstagångsasylansökningar per 100 000 invånare 2022:

^{Källa: Eurostat.}

Under 2022 sökte 237 600 personer under 18 år asyl och omkring var sjätte av dem (39 500) var ensamkommande, de flesta från Afghanistan, Syrien och Somalia.

Under de första sju månaderna 2023 lämnades 601 600 asylansökningar in i EU, varav 556 200 förstagångsansökningar. Det är 25 % fler än under samma period 2022, och 52 % fler än samma period 2019, dvs. före coronapandemin.

Erkännande av flyktingar

Under 2022 fattade EU-länderna 632 400 asylbeslut i första instans. 49 % av besluten var positiva:

• 143 000 personer fick flyktingstatus
• 101 700 personer fick status som subsidiärt skyddsbehövande
• 65 900 fick humanitär status

Ytterligare 217 500 slutliga beslut fattades efter överklagande, bland annat

• 27 000 beslut om flyktingstatus
• 17 500 beslut om status som subsidiärt skyddsbehövande
• 28 600 beslut om humanitär status.

Totalt sett gav EU-länderna omkring 383 700 personer skydd under 2022.

Under första halvåret 2023 ökade andelen godkända asylansökningar. Av 342 400 asylbeslut i första instans var 53 % positiva:

• 69 500 beslut om flyktingstatus
• 63 300 beslut om status som subsidiärt skyddsbehövande
• 48 900 beslut om humanitär status.

Handläggningstider

• Antal ärenden i kö
  I slutet av juli 2023 väntade 955 200 asylärenden på ett avgörande, vilket är 25 % mer än ett år tidigare (764 100). Eftersläpningen har fortsatt att öka sedan mitten av 2021.
• Handläggningstiden varierar inom EU
  Antalet öppna ärenden och handläggningstiderna varierar kraftigt mellan länderna. Enligt uppgifter från EU:s asylbyrå hade 48 % av ärendena i första instans pågått i över sex månader i slutet av juli 2023.

Antal öppna ärenden i förhållande till antalet ansökningar en viss månad

^{Källa: Eurostat.}

• Andelen godkända asylansökningar varierar inom EU
  Hur många asylansökningar som godkänns varierar stort mellan EU-länderna. Andelen asylansökningar från afghanska medborgare som godkändes i första instans (exklusive humanitär status) varierade under 2022 från 27 % i Tyskland till 100 % i Portugal och Lettland (från de länder som utfärdade minst 100 beslut i första instans för afghanska medborgare).
• Dublinreglerna i praktiken
  Under 2022 skickade EU-länderna 174 500 Dublinförfrågningar till varandra och till andra länder som deltar i Dublinsystemet om att pröva en ansökan om internationellt skydd. Av 158 200 beslut om sådana förfrågningar godtogs 97 700 (62 %) och 13 300 utgående överföringar verkställdes, det vill säga 14 % av de godtagna förfrågningarna.

Vidarebosättning

Under 2022 vidarebosattes omkring 17 300 skyddsbehövande personer från länder utanför EU till olika EU-länder, vilket är 6 % färre än 2021 men 97 % fler än 2020.

Syrierna stod för hela 63 % av de vidarebosatta personerna.

Genom EU:s gemensamma vidarebosättningsprogram har över 117 000 personer fått skydd i EU sedan 2015. Sedan 2021 har dessutom mer än 46 000 personer, främst utsatta afghaner, fått resa in i EU av humanitära skäl. EU-länderna får bidrag från EU-budgeten för vidarebosättning och mottagande av humanitära skäl.

Översikt

Antalet irreguljära gränspassager i EU 2023 efter nationalitet (januari–augusti)

^{Källa: Frontex}

Januari–september 2023:

Fördelning på sjö- och landgränser:

Geografisk fördelning

2022

• Fler gränspassager via centrala Medelhavet (+56 %, 105 600), östra Medelhavet (+113 %, 43 900) och västra Balkan (+134 %, 144 100) jämfört med 2021.
• Färre gränspassager via västra Medelhavet (inklusive Atlantrutten från Västafrika till Kanarieöarna) (-25 %, 30 600) och landgränserna i öster (-22 %, 6 300) jämfört med 2021.
• 18 % fler omkom till havs: 2 411 personer rapporterades döda eller saknade på de tre Medelhavsrutterna under 2022, jämfört med 2 047 personer 2021.

Januari–augusti 2023

• Mellan januari och augusti 2023 ökade antalet gränspassager via centrala Medelhavet (+97 %, 114 900) och västra Medelhavet (inklusive Atlantrutten från Västafrika till Kanarieöarna) (+7 %, 20 200) jämfört med samma period 2022.
• Mellan januari och augusti 2023 minskade antalet gränspassager via östra Medelhavet (-9 %, 25 400) och landgränserna i öster (-9 %, 3 800) jämfört med samma period 2022.
• 31 % fler omkom till havs: 2 418 personer rapporterades döda eller saknade på de tre Medelhavsrutterna under januari–september 2023, jämfört med 1 841 personer under samma period 2022.

Översikt

De som uppmanades att lämna EU var främst medborgare från

• Algeriet (7,9 %)
• Marocko (7,1 %)
• Pakistan (5,9 %)
• Afghanistan (5,8 %)
• Albanien (5,5 %)

Andel återvändande

Under 2022 återvände 73 600 personer till ett land utanför EU. Det motsvarar 17 % av årets alla återvändandebeslut, jämfört med 18 % år 2021.

Några av de vanligaste ursprungsländerna bland dem som återvände 2022 var

• Albanien (12,9 %)
• Georgien (10,2 %)
• Turkiet (5,4 %)
• Serbien (4,2 %)
• Moldavien (3,5 %)

För nationaliteter med minst 5 000 beslut om återvändande var det en särskilt låg andel som återvände till följande länder:

• Afghanistan (1,1 %)
• Syrien (1,7 %)
• Elfenbenskusten (2,7 %)
• Guinea (4,3 %)
• Bangladesh (5,7 %)

Under 2022 var andelen frivilliga återvändanden 54 % och andelen ofrivilliga 46 %. 75 % av dem som återvände fick logistiskt, ekonomiskt och/eller annat materiellt bistånd.

Under första halvåret 2023 beordrades 217 100 icke-EU-medborgare att lämna ett EU-land, och totalt 38 900 personer återvände till ett land utanför EU efter att ha beordrats att lämna EU. Antalet återvändandebeslut och återvändanden ökade med 16 % respektive 21 % jämfört med samma period 2021.

Under 2022 fick EU-ländernas nästan 1 700 konsulat ta emot 7,6 miljoner ansökningar om Schengenvisum för kortare vistelser från medborgare i länder utanför EU, vilket är fler än 2021 (2,9 miljoner) men 55 % färre än 2019.

Totalt utfärdades 5,9 miljoner visum för kortare vistelser och 1,3 miljoner fick avslag, vilket motsvarar 17,9 % av visumansökningarna (jämfört med 13,4 % 2021).

De flesta ansökningarna lämnades in i

• Turkiet (778 400)
• Ryssland (687 200)
• Indien (671 900)
• Marocko (423 200)
• Algeriet (392 100)

Flest visumansökningar handlades av

• Frankrike (1 918 500)
• Spanien (1 197 500)
• Tyskland (1 043 300)
• Italien (727 500)
• Grekland (459 100)

58 % av alla visum utfärdades för flera inresor. Visum för kortare vistelser gäller för resor i de 26 Schengenländerna i upp till 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

EU-kommissionens kunskapscentrum för migration och demografi har publicerat en atlas om migration – en interaktiv resurs med enhetliga, aktuella och validerade uppgifter om migrationen i de 27 EU-länderna och 171 länder och territorier utanför EU.

På Eurostats webbplats hittar du aktuell europeisk statistik om

• internationell migration
• asylärenden
• migrationshantering
• barn som migrerar
• integration av migranter

Se också Eurostats översiktssida om migration och asyl.

Eurostat samlar in uppgifter från EU-ländernas och Eftaländernas nationella statistikmyndigheter på grundval av EU:s statistikförordningar. Data och tillhörande metadata är kvalitetssäkrade i enlighet med riktlinjerna för europeisk statistik och uppdateras regelbundet beroende på datainsamlingen. Statistik publiceras också i artiklar i Statistics Explained och andra publikationer.

_{Ansvarsfriskrivning: Statistiken bygger på senast tillgängliga uppgifter som uppdateras varje kvartal. Senaste uppdatering: oktober 2023.}