Vilka är de viktigaste målen för rättsakten om digitala tjänster?
De nya reglerna är proportionerliga och främjar innovation, tillväxt och konkurrenskraft. De ska även göra det lättare för mindre plattformar, små och medelstora företag och uppstartsföretag att expandera. Användarnas, plattformarnas och myndigheternas ansvar omfördelas i enlighet med europeiska värden och placerar allmänheten i centrum. Reglerna ska bidra till att
- bättre skydda konsumenterna och deras grundläggande rättigheter på nätet
- inrätta ett kraftfullt regelverk för öppenhet och ett tydligt ansvar för internettplattformarna
- främja innovation, tillväxt och konkurrenskraft på den inre marknaden.
- Bättre skydd av grundläggande rättigheter
- Större utbud och lägre priser
- Minskad exponering för olaglig verksamhet
- Rättslig säkerhet och harmonisering av reglerna
- Lättare att starta och utöka verksamhet i Europa
- Större utbud och lägre priser
- Tillgång till EU-omfattande marknader genom plattformar
- Ingen orättvis konkurrens med tillhandahållare av olagligt innehåll
- Större demokratisk kontroll och överblick över systemviktiga plattformar
- Färre systemrisker som manipulation och desinformation
Vilka leverantörer omfattas?
Rättsakten om digitala tjänster innehåller regler för nätbaserade mellanhandstjänster som miljoner EU-invånare använder varje dag. De olika aktörernas skyldigheter motsvarar deras roll, storlek och betydelse i det digitala ekosystemet.
- Mellanhandstjänster som erbjuder nätverksinfrastruktur, t.ex. internetleverantörer och domännamnsombud.
- Värdtjänster, t.ex. molntjänster och webbhotell.
- Internetplattformar för säljare och konsumenter, t.ex. digitala marknadsplatser, appbutiker och plattformar för delningsekonomi och sociala medier.
- Mycket stora internetplattformar medför särskilda risker när det gäller spridning av olagligt innehåll och skador på samhället. Särskilda regler föreslås för plattformar som når 10 procent av de 450 miljonerna konsumenter i Europa.
Alla mellanhänder på nätet som erbjuder tjänster på den inre marknaden måste följa de nya reglerna, oavsett om de är etablerade i eller utanför EU. Mikroföretag och småföretag kommer att få skyldigheter som står i proportion till deras förmåga och storlek samtidigt som de måste ta ansvar. Även mikroföretag och småföretag som växer avsevärt omfattas av ett riktat undantag från en rad skyldigheter under en övergångsperiod på 12 månader.
| Nya skyldigheter | Mellanhands- (kumulativa skyldigheter) | Värd- (kumulativa skyldigheter) | Internet- (kumulativa skyldigheter) | Mycket stora (kumulativa skyldigheter) |
|---|---|---|---|---|
| Rapportering om öppenhet och insyn | ● | ● | ● | ● |
| Krav på användarvillkor som tar hänsyn till grundläggande rättigheter | ● | ● | ● | ● |
| Samarbete med nationella myndigheter efter uppmaning | ● | ● | ● | ● |
| Kontaktpunkter och om nödvändigt ett juridiskt ombud | ● | ● | ● | ● |
| Anmälning och åtgärd samt skyldighet att informera användarna | ● | ● | ● | |
| Rapportering av brott | ● | ● | ● | |
| Klagomåls- och prövningsmekanismer för tvistlösning utanför domstol | ● | ● | ||
| Betrodda anmälare | ● | ● | ||
| Åtgärder mot otillbörliga anmälningar och motanmälningar | ● | ● | ||
| Särskilda skyldigheter för marknadsplatser, t.ex. kontroll av tredjepartsleverantörers uppgifter, inbyggd överensstämmelse och stickprovskontroller | ● | ● | ||
| Förbud mot reklam riktad till barn och reklam som bygger på användarnas särdrag | ● | ● | ||
| Insyn i rekommendationssystem | ● | ● | ||
| Insyn för användarna när det gäller digital annonsering | ● | ● | ||
| Riskhanteringsskyldigheter och krishantering | ● | |||
| Externa och oberoende revisioner, intern funktion för regelefterlevnad och offentlig ansvarsskyldighet | ● | |||
| Möjlighet för användarna att välja bort rekommendationer som bygger på profilering | ● | |||
| Delning av data med myndigheter och forskare | ● | |||
| Uppförandekoder | ● | |||
| Krishanteringssamarbete | ● |
Vilka är effekterna av de nya skyldigheterna?
Rättsakten om digitala tjänster förbättrar i hög grad mekanismerna för att ta bort olagligt innehåll och sörjer för ett effektivt skydd av användarnas grundläggande rättigheter på nätet, inklusive yttrandefriheten. Den skapar också en bättre offentlig överblick över internetplattformarna, särskilt för plattformar som når mer än 10 procent av EU:s befolkning.
Det betyder i praktiken följande:
- Åtgärder för att bekämpa olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll på nätet, bland annat ett sätt för användare att anmäla sådant innehåll och för plattformar att samarbeta med ”betrodda anmälare”.
- Nya skyldigheter om spårbarhet för företagsanvändare på digitala marknadsplatser för att hjälpa till att identifiera dem som säljer olagliga varor, eller en rimlig arbetsinsats från marknadsplatserna för att slumpmässigt kontrollera om produkter eller tjänster har identifierats som olagliga i någon officiell databas.
- Effektiva skyddsåtgärder för användare, bland annat möjligheten att ifrågasätta plattformars beslut om innehållsmoderering.
- Förbud mot vissa typer av riktade annonser på internetplattformar (annonser som riktar sig till barn eller använder särskilda kategorier av personuppgifter som etnisk bakgrund, politiska åsikter eller sexuell läggning).
- Öppenhetsåtgärder för internetplattformar i en rad frågor, bland annat de algoritmer som används till rekommendationer.
- Skyldigheter för mycket stora plattformar och mycket stora sökmotorer att förhindra missbruk av sina system genom riskbaserade åtgärder och oberoende granskningar av sina riskhanteringssystem.
- Forskartillgång till viktiga data från de största plattformarna och sökmotorerna för att förstå hur riskerna på nätet utvecklar sig.
- Tillsynsstruktur för att hantera internets komplexitet – EU-länderna kommer att ha den främsta rollen, med stöd av en ny europeisk nämnd för digitala tjänster. Ökad tillsyn och kontroll av efterlevnaden från kommissionens sida för mycket stora plattformar.
De nya reglerna i korthet
Användare
Läs mer om vad de nya reglerna betyder för användarna.
Företag
Läs mer om vad de nya reglerna betyder för företagen.
Plattformar
Läs mer om vad de nya reglerna betyder för plattformarna.
Vad händer nu?
Rättsakten om digitala tjänster trädde i kraft den 16 november 2022 och internetplattformarna har nu tre månader på sig (fram till den 17 februari 2023) att rapportera antalet aktiva slutanvändare på sina webbplatser. Kommissionen uppmanar också alla internetplattformar att informera kommissionen om de publicerade siffrorna. På grundval av antalet användare kommer kommissionen att bedöma vilka plattformar som ska klassas som mycket stora plattformar eller sökmotorer. Efter kommissionens beslut kommer dessa plattformar och sökmotorer att ha fyra månader på sig att uppfylla skyldigheterna enligt rättsakten om digitala tjänster, bland annat att genomföra den första årliga riskbedömningen och lämna in den till kommissionen. EU-länderna kommer att behöva ha sina samordnare av digitala tjänster på plats senast den 17 februari 2024, dvs. den dag då rättsakten om digitala tjänster börjar gälla fullt ut.