Arvsrätt
De nationella arvsreglerna skiljer sig mycket från ett EU-land till ett annat. Men om flera länder berörs ser EU-reglerna till att det är klart vem som är behörig att besluta i arvsfrågan, vilken lag som ska tillämpas och hur det slutliga avgörandet ska erkännas och verkställas. Läs mer om internationella arvsfrågor och nationell lagstiftning på e-juridikportalen.
EU-regler om internationella arvsfrågor
Tack vare EU:s regler är det lättare att lösa de rättsliga frågorna i samband med internationella arvsärenden. Reglerna gäller inte i Danmark och Irland.
EU-reglerna ser till att
- arv behandlas enhetligt av en enda myndighet och enligt en enda lagstiftning
- man kan välja vilket lands lag som ska tillämpas på arvet – där man senast bodde eller där man är medborgare
- domar i arvsfrågor i ett EU-land erkänns och verkställs i andra EU-länder.
En del arvsaspekter omfattas fortfarande av nationella regler, bland annat
- vem som ärver och hur stor andel som barn och make/maka ärver
- förmögenhetsrätt och familjerätt
- arvsskatt.
Europeiskt arvsintyg
Genom EU-reglerna införs också ett europeiskt arvsintyg. Med hjälp av arvsintyget kan arvingar, testamentstagare, testamentsexekutorer och boutredningsmän styrka sin ställning och utöva sina rättigheter i andra EU-länder. Det europeiska arvsintyget erkänns automatiskt i alla EU-länder.