Rapporten om rättsstatsprincipen 2024: EU är bättre rustat för problem med rättsstatens principer

Kommissionen har publicerat sin femte årsrapport om rättsstatsprincipen. I rapporten beskriver kommissionen viktiga händelser och går igenom läget för rättsstatsprincipen i alla EU-länder. Rapporten visar att EU är mycket bättre rustat att upptäcka, förebygga och åtgärda problem nu än för fem år sedan. Det innebär att demokratierna i EU är mer motståndskraftiga, att länderna har förtroende för varandra, att den inre marknaden fungerar väl och att företagsklimatet bidrar till konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Varje år innehåller rapporten nya rekommendationer till EU-länderna. 68 procent av 2023 års rekommendation har följts helt eller delvis, vilket visar att rapporten har blivit en verklig drivkraft för positiva reformer. I vissa EU-länder finns det dock systematiska problem och läget har förvärrats ytterligare. 

Årets rapport innehåller också kapitel om Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien för att stödja ländernas reformarbete och se till att arbetet med rättsstatsprincipen går vidare inför ett EU-medlemskap. 

Här är några viktiga slutsatser och rekommendationer från rapporten för 2024:

1. Reformer av domstolsväsendet: Det har inletts viktiga reformer för att stärka domstolarnas oberoende. Det finns dock kvar systematiska problem i fråga om domstolarnas oberoende och i vissa fall har försämringar noterats. Tillsättningar av domare och åklagarnas självständighet måste skyddas och de måste ha tillräckliga resurser.
2. Ramverket för korruptionsbekämpning: Korruption är ett ständigt orosmoment, men EU-länderna har blivit bättre på att bekämpa den och lägger mer resurser på de brottsbekämpande myndigheterna, åklagarmyndigheterna och rättsväsendet. Det krävs fler åtgärder för att stärka de förebyggande ramverken och se till att korruptionsärenden utreds och lagförs effektivt.
3. Mediefrihet och mediemångfald: Det har vidtagits konkreta åtgärder för att förbättra journalisters säkerhet och arbetsmiljö och flera nationella medietillsynsmyndigheter har fått utökat uppdrag och större befogenheter. Det finns fortfarande problem med oberoende styrning av och ekonomisk stabilitet för public service-medierna, insyn i vem som äger medierna, rätten att få tillgång till offentliga handlingar och öppen och rättvis fördelning av statlig annonsering. Rekommendationerna är inriktade på de här frågorna för att garantera ett fritt och pluralistiskt medielandskap.
4. Institutionella kontroller och motvikter: Satsningar på att förbättra lagstiftningsprocessen har noterats. Det finns dock kvardröjande problem, bland annat en alltför stor användning av snabbförfaranden, för låg kvalitet på lagstiftningsarbetet och restriktioner för civilsamhället och människorättsförsvarare. Rekommendationerna syftar till att stärka lagstiftningsprocessen och stödja oberoende myndigheter.

Rättsstatens principer är grundläggande för EU:s identitet och en förutsättning för respekten för de andra värdena. Enligt den senaste särskilda Eurobarometerundersökningen anser över sju av tio EU-invånare att EU spelar en viktig roll för att försvara rättsstatsprincipen i deras land. Nära nio av tio anser att det är viktigt att alla EU-länder respekterar EU:s kärnvärden.

Läs mer

2024 års rapport om rättsstatsprincipen – pressmeddelande

2024 års rapport om rättsstatsprincipen

2024 års rapport om rättsstatsprincipen – rekommendationer

2024 års rapport om rättsstatsprincipen – landskapitel

Rättsstatsprincipen

Europeiska rättsstatsmekanismen – faktablad

Särskild Eurobarometerundersökning om rättsstatsprincipen